Läkemedelsrester från avlopp ska renas bort

Fiskar i haven blir förvirrade när vattnet försuras under klimatförändringen det var larmrubriker från forskningen för tio år sen. Men när experimenten görs om beter sig fisken normalt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Studien om förvirrade fiskar har försökt replikeras av forskare på SLU, men de har inte kunnat få samma resultat - något som lett till en kontrovers på området. Forskningsresultat som inte kan upprepas av andra är ett problem inom många vetenskapliga områden. Men det finns också exempel på forskningsresultat som helt enkelt inte tål granskning. Som att det skulle finnas specifika gener som gör oss riskbenägna, eller till och med våldsamma. Det sa vetenskapen för några år sen, men nu vet vi att det inte är så. Om man inte är strikt objektiv i sina undersökningar är det lätt hänt att man som forskare hittar just det som man hoppas hitta. Men vad kan man göra åt saken? Större öppenhet och transparens är ett av recepten för att behålla vetenskapens trovärdighet, säger flera forskare. * Programmet har fått en rättelse för att särskilja svårigheten att replikera studien på de förvirrade fiskarna - från granskningen av forskningen på kandidatgener, som visat sig inte stämma. Vad gäller beteendeförändring av fiskar vid försurat hav, pågår fortfarande diskussionen. I programmet hörs: Josefin Sundin, forskare SLU Aqua Lovön, Gustav Nilsonne, forskare kognitiv neurologi Karolinska Institutet Stockholm, Anna Dreber, professor nationalekonomi Handelshögskolan Stockholm, Parick Sullivan, professor genetik Karolinska Institutet Stockholm och University of North Carolina, Stuart Ritchie, psykolog King's College London. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

19 Jan 202119min

Anastasia Chalkia lade flera år på att motbevisa forskning som Daniella Schiller gjort på traumatiska minnen. Studier som får stora rubriker håller uppseendeväckande ofta inte när de testas på nytt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En metod för att göra smärtsamma minnen lättare att hantera, hur du blir starkare med rätt kroppshållning, och andra sensationella studier har väckt stor uppmärksamhet, men har visat sig omöjliga att upprepa. När etthundra studier inom psykologisk forskning granskades kunde bara en tredjedel göras om – replikeras – med samma resultat som originalet. I andra ämnen har man stött på liknande fenomen: vetenskaplig forskning som inte låter sig göras om eller som inte ger resultat när den granskas. Det kallas för replikationskrisen, och enligt forskare drivs den fram bland annat av kravet att ständigt ta fram nya och spännande studier som kan publiceras. I programmet medverkar psykologen professor Tom Beckers och forskaren Anastasia Chalkia vid universitetet i Leuven, Belgien, neurologiforskaren Gustav Nilsonne vid Karolinska Institutet, psykologiforskaren Robin Fondberg, Karolinska Institutet och Anna Dreber, professor i Nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. ReporterTomas LindbladProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

15 Jan 202119min

Modalen är en av cirka 15 norska kommuner som tidigt 2021 inte haft ett enda coronafall. I Norge är det relativa dödstalet i covid-19 cirka tio gånger lägre än i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den strikta nedstängningen av Norge i mars-april 2020 kan ha varit avgörande för att virusspridningen där kunnat hållas på en mycket lägre nivå än i Sverige. Även den större läkarnärvaron och sjukskötersketätheten i Norge kan ha bromsat spridningen i landets särskilda boenden. Men norska äldreboenden har också drabbats av pandemin. Om viruset ändå tagit sig in till de äldre, så är dödligheten för de enskilda patienterna minst lika stor som i Sverige. Medverkar gör kommunläkare Frøydis Gullbrå, sjukhemsöverläkare Bård Kittang, omsorgsforskaren Oddvar Førland och Marta Szebehely som är professor emeritus i socialt arbete vid Stockholms universitet. ProgramledareMats Carlsson-LénartProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

11 Jan 202119min

Nervceller kan skadas i samband med covid-19, men hur det går till är ännu inte helt klarlagt. Samtidigt som forskningen fortsätter lider många som haft covid av så kallad långdragen hjärndimma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hjärndimma är ett subjektivt begrepp som omfattar ett flertal symtom, bland annat hjärntrötthet och svårigheter att ta in innehåll i texter eller händelser i omgivningen. Det är oklart hur stor andel av alla som haft covid-19 som efter själva sjukdomen lider av att viruset skadat celler i hjärnan, men forskningen söker nu svaren på hur det egentligen går till när hjärnan påverkas av sjukdomen. Medverkar gör Karin Nygårds och Inga Stenlund som båda hade covid-19 i pandemins början, och som fortsatte ha komplikationer efter att själva infektionen var över. Samt forskarna Michael Axenhus, läkare och forskare i neurovetenskap på Karolinska institutet, Bengt Winblad, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Sahlgrenska akademin och Magnus Gisslén, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

8 Jan 202120min

Massvaccineringen mot covid-19 är i gång och redan sprider sig teorier om riskerna bland vaccinskeptiker. Men det vi vet efter tester av de nya vaccinerna pekar på en hög säkerhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ingen kan garantera att vi inte ska råka ut för obehagliga överraskningar i form av någon sällsynt men allvarlig sidoeffekt, men man måste väga risk mot nytta. I ena vågskålen: att bygga upp ett immunförsvar hos befolkningen mot smittan och på så sätt rädda liv och få igång samhället igen. I den andra vågskålen: risken att vaccineringen för med sig biverkningar som varit svåra eller omöjliga att förutse. I programmet medverkar vaccinforskaren Matti Sällberg på Karolinska Institutet och Karl-Mikael Kälkner, klinisk utredare på Läkemedelsverket. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

26 Dec 202020min

Målet för Sveriges vaccinationsstrategi är att inom ett halvår ha vaccinerat mellan fem och sju miljoner svenskar. Hur stor andel av svenskarna kommer att vaccinera sig mot Covid-19? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en europeisk studie med åtta länder hamnar Sverige bland de mest vaccinationsskeptiska. Narkolepsifallen efter svininfluensavaccineringar tycks påverka mångas inställning till en ny massvaccinering. Men en initial skepsis mot en massvaccinering kan mycket väl svänga mot allt fler beslut för vaccination, det har man sett i andra länder, som Frankrike till exempel. I programmet hörs: Mia-Marie Hammarlin, etnolog och medieforskare Lunds universitet, Johan Brun, läkare och medicinskt sakkunnig på branschorganisationen Läkemedelsindustriföreningen, Marcel Verweij, professor i filosofi Wageningens universitet i Nederländerna. ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

26 Dec 202020min

Människans inverkan på klimatet är tydlig. Så löd budskapet som FN:s medlemsländer enades om 2013. Slutsatsen är väl belagd, samtidigt återstår mycket att utforska om jordens klimatsystem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fjärde och sista delen av Klimatinsikten handlar om varför moln är så svåra att förstå sig på, och vad forskarna letar efter under isen i Antarktis. Oceanografen Anna Wåhlin reste till Västantarktis och lyckades ta sig fram med båt till den stora Thwaites-glaciären, som brukar kallas Domedagsglaciären eftersom det skulle få så stora konsekvenser för havsnivån om den smälte. Forskarna undersöker hur det går till när varma havsströmmar smälter glaciärisen, och den här gången hade de med sig en obemannad undervattensfarkost. I programmet hörs: Anna Wåhlin, som är professor i oceanografi vid Göteborgs universitet, Frida Bender, docent och lektor på meteorologiska institutionen på Stockholms universitet, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, och meteorologiprofessorn Deliang Chen vid Göteborgs universitet. Programmet är en repris från 4 feb 2020. Programledare Malin Avenius Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Ljudtekniker Olof Sjöström

20 Dec 202019min

1988 råder värmebölja i USA. För första gången lyssnar politiker och allmänhet på varningarna om en global uppvärmning. Samma år bildas FN:s klimatpanel, till stor del tack vare en svensk forskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I tredje delen av Klimatinsikten möter vi Bert Bolin, som förde samman forskare och politiker från hela världen och ledde FN:s klimatpanel, IPCC, under nästan ett decennium. Vi följer klimatpanelens historia, från tiden då forskningen angick en liten grupp forskare, till dagens uppmärksammade, stora klimatrapporter. Hör om de första hoppfulla mötena, diskussionerna, kritiken och arbetet som ledde fram till Nobels fredspris 2007. I programmet medverkar Henning Rodhe, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Erland Källén, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och chef för Centrum för klimatforskning i Singapore. Programmet är en repris från 3 feb 2020. Programledare Malin Avenius Arkivresearch Stefan Lyssarides Ljudtekniker Olof Sjöström Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

20 Dec 202019min