Läkemedelsrester från avlopp ska renas bort

I hundratals fall har Trump-administrationen ignorerat kunskap och ifrågasatt vetenskapligt belagda sanningar. Hur har det påverkat forskarsamhället i USA? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Organisationen Union of Concerned Scientists har dokumenterat 139 större angrepp på forskningen i USA. Ett slags epicentrum för attackerna mot forskning är den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA, som idag styrs av en före detta kol-lobbyist. Elisabeth Southerland var fram till 2017 enhetschef där och beskriver en myndighet i fritt fall, där 900 av forskarna har lämnat sina jobb. Hon sätter nu sitt hopp till en nystart efter valet. En annan som drabbats är klimatforskaren Maria Caffrey. Försök gjordes att censurera hennes rapport om havsnivåhöjningar orsakade av klimatförändringar. När det inte lyckades blev hon av med sitt jobb vid National Park Service. I programmet hörs: Elisabeth Southerland, tidigare enhetschef på amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA, Andrew Rosenberg, vd for The Centre for Democracy vid Union of Concerned Scientists, Lauren Kurtz, föreståndare för Climate Science Legal Defence Fund, Maria Caffrey, klimatforskare tidigare vid National Park Service, Christine Todd Whitman, republikansk politiker och tidigare chef för miljömyndigheten EPA. ReporterMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

16 Okt 202019min

Kerstin Bergqvist odlar fortfarande den bondböna hennes mamma fick utsäde av när hon var hemsamarit hos en gammal torpare på 70-talet. Just bondbönan har blivit högaktuell som proteingröda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Färsna gårds Naturcentrum i Norrtälje har man hjälpt till att få Kerstin Bergqvists bondbönor klassade som bevarandesort för framtiden. Bondbönan var viktig för folkhushållningen på många håll i Sverige. Nu återupptäcks flera gamla sorter. Från att ha ansetts vara fattigmansmat har bondbönan blivit intressant för dagens kockar och forskare. Man hoppas kunna minska beroendet av importerade sojabönor och bidra till mer vegetariska rätter. I programmet hörs: Matti Leino, agronom och forskar om gamla grödor på institutionen för arkeologi vid Stockholms universitet, Åsa Grimberg, agronom forskare och lärare vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU i Alnarp, Kerstin Bergqvist, bondböneentusiast. ProgramledareUlla de Verdier ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

8 Okt 202019min

Om några år står vindkraften för 1/3 av elproduktionen. För att elsystemet fortsatt ska vara stabilt krävs både fler kraftledningar och mekanismer som kan undvika stora strömavbrott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det byggs vindkraftverk som aldrig förr, främst i norra Sverige. Men det fattas kraftledningar mellan norr och söder. En annan utmaning för elsystemet när vinden svarar för en allt större del av produktionen är att på olika sätt minska beroendet av så kallad svängmassa, den rotationsenergi som finns i kärn- och vattenkraftverk men inte i vindkraftverk. Svängmassan är väsentlig för att undvika dippar och avbrott i den allmänna strömförsörjningen. Vi möter också vindkraftpionjären som ledde det idéella bygget av Sveriges första vindkraftverk för 43 år sen. Medverkar gör Lennart Söder, kraftsystemforskare vid KTH, Bengt Simmingsköld, vindkraftpionjär och tidigare vd för Eolus vind. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

28 Sep 202019min

När elen kommer från vind och sol behöver hela elsystemet byggas om för att vi inte ska riskera elbrist. Hur ska det gå till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elsystemet måste vara i balans. Det ska hela tiden vara lika mycket produktion från kraftverken som vi gör av med i samhället. Med vattenkraft i kombination med kärnkraft går det bra att balansera, men det blir svårare när vindkraft blir allt vanligare. Vad händer när det blåser för lite eller för mycket? Nya tekniker med batterier och flexibel elanvändning kan lösa problemen, men det gäller att vi börjar anpassningen i tid. Erik Ek, driftchef på Svenska Kraftnät är en av dem som håller koll på balansen. Fredrik Hedenus forskar om miljöresursteori på Chalmers och Jacub Gubanski och Johanna Barr är konsulter i energibranschen, på DNV-GL respektive Power Circle. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

25 Sep 202019min

Ryssland aviserade redan i augusti att landet utvecklat och godkänt det första vaccinet mot covid-19. Men hur klart och godkänt var det egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jakten på att snabbt få fram ett coronavaccin har både politiska, ekonomiska och etiska dimensioner, utöver de rent vetenskapliga. Nästan alla vaccin som nu testas på fas-3 stadiet är genetiskt baserade. Inget genetiskt vaccin hittills är godkänt för människor. Vad innebär det? Medverkar gör professor Matti Sällberg, vaccinforskare Karolinska institutet, rysslandsforskaren Maria Engqvist, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, biomedicinetiker Jessica Nihlén Fahlquist, Uppsala universitet och biodataforskare Enrico Bucci, vid Temple University, USA. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

21 Sep 202019min

Coronapandemin har slagit olika mot den svenska idrotten. Elitidrottsklubbar funderar kring sin överlevnad och unga verkar ha drabbats särskilt hårt. Samtidigt blomstrar till exempel nybörjargolfen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elitbandyklubben Villa Lidköping har det kämpigt på alla fronter, inte minst med försenad säsongsstart, oklarhet kring möjlighet att ha publik, korttidspermitteringar för anställda. Men Skövde Golfklubb har noterat en fördubbling av antalet nybörjare och en 30% ökning av spelandet bland befintliga medlemmar i år. Pandemin drabbar idrotts-Sverige olika, beroende på vilken sport och vilken nivå det handlar om. Det visar studien "Röster från en stängd idrottsvärld" som Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet arbetar med. Där syns också tecken på att ungas idrottande drabbats hårt, kombinationen av stängda skolor, uteblivna träningar och matcher att gå att kolla på har slagit både mot den fysiska och psykiska hälsan. I programmet hörs: Jonas Johansson, klubbdirektör Villa Lidköping BK, Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap Malmö universitet, Martin Karlsson, lagkapten Villa Lidköping BK, Ramona Nilsson, nybörjare i golf, Antti Kivi, nybörjare i golf, Clas Jansson, golfinstruktör Skövde Golfklubb. ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

18 Sep 202019min

Om en tvilling har ADHD är det troligt att den andra också har det. Och för autism har tecken hittats på att miljön kan spela roll under fosterstadiet. Skillnaderna fann man i tvillingarnas tänder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ligger diagnoser som autism och ADHD i generna eller beror de på andra faktorer? Genom att studera tvillingar kan forskare förstå mer av orsakerna bakom. Enäggstvillingar har identiska gener, därför är de tacksamma för att jämföra hur mycket arvet respektive miljön betyder. I programmet hörs: Henrik Larsson, professor i medicinsk vetenskap och forskar om grundläggande orsaker till ADHD vid Örebro universitet och Karolinska institutet, Sven Bölte, professor i psykiatri Karolinska institutet, Catarina Almqvist, professor epidemiologi Karolinska institutet, Patrik Magnusson, chef Svenska tvillingregistret, Hanna Roos, mor till tvillingarna Sixten och Folke. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

14 Sep 202019min

Våra gener påverkar oss i nästan allt, det gäller både vår personlighet och vilka sjukdomar vi riskerar att få. Det visar åratal av tvillingstudier. Men metoden har sina kritiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Enäggstvillingar är ett naturens eget experiment. De har exakt samma gener, därför är de intressanta för forskningen. I Sverige har vi världens största register över tvillingpar, och jämförelser mellan tvillingar kan visa hur stort inflytande generna har över oss. Till exempel hur stor ärftligheten är för vissa sjukdomar. Men också vilka miljöfaktorer som dominerar över generna. I programmet hörs: Patrik Magnusson, ansvarig för det svenska tvillingregistret, Nancy Pedersen, tvillingforskare, nationalekonomen Anders Stenberg och tvillingparet Ulrika och Erika Bergqvist. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

11 Sep 202019min