Läkemedelsrester från avlopp ska renas bort

Vad ska vi göra med plasten som ingen vill ha? För zero waste-aktivister hindrar plasten framväxten av en cirkulär ekonomi. För sopeldningsföretagen i Sverige ger plast allt dyrare koldioxidutsläpp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I italienska Capannori är tvåbarnspappan Simone Tomei nere i några få kilo sopor om året. Han har en rulle med 20 soppåsar som kommer att räcka i tio år. Varje påse är försedd med ett unikt chip så att kommunen vet exakt hur mycket sopor varje hushåll genererar. Industrin satsar på nya innovativa metoder att ta tillvara på det mödosamt utsorterade avfallet. Så kallat rejekt från pappersmassaindustrin förvandlas till lastpallar och blomkrukor. Men marknaden för sådana produkter är begränsad. Samtidigt blir så kallad energiåtervinning ett allt sämre alternativ för just gammal plast. I Sverige brottas nu de kommunala sopförbränningsanläggningarna med växande kostnader för koldioxidutsläpp som uppstår när plast eldas upp. Priserna för så kallade utsläppsrätter har rakat i höjden och förra året kostade plastförbränningen de kommunala kraftbolagen 600 miljoner kronor, enligt branschorganisationen Avfall Sverige. Carbon Capture kan vara ett sätt att få ned utsläppen och därmed kostnaderna. I programmet hörs: Simone Tomei, medlem i projeketet ”zero waste-family” i Capannori i Toscana, Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys vid KTH i Stockholm, Enzo Favoino, ordförande för Zero Waste Europes vetenskapliga utskott, Sune Scheibye, informationsansvarig Amager Resource Center i Köpenhamn, Klas Svensson, rådgivare energiåtervinning hos Avfall Sverige. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

16 Mars 202019min

Varje år slängs nio miljoner ton blöjor, bindor och inkontinensskydd i soporna i Europa, som sedan eldas upp eller läggas på soptipp. Men nu finns maskinen som kan återvinna engångsblöjor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett italienskt företag har i tio års tid utvecklat en maskin som kan återanvända materialet i engångsblöjor. Inom ramen för ett EU-forskningsprojekt ska nu tekniken utvecklas ytterligare så att även bajset och kisset ska kunna återanvändas. Idén att utveckla en maskin som kan återanvända materialet i engångsblöjor fick uppfinnaren Marcello Somma när han själv hade småbarn. I programmet hörs Marcello Somma, chef för forskning och utveckling på Fater, Enzo Favoino, ordförande för Zero Waste Europes vetenskapliga utskott och forskare vid Scuola Agraria del parco di Monza, Marco Mattiello, ansvarig för internationella relationer på avfallsbolaget Contarina, Luca Menesini, borgmästare i Zero Waste-kommunen Capannori i Toscana, Arvid Sundblad, VD på returpappersbolaget Fiskeby board i Norrköping. ProgramledareMarcus Hansson LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

15 Mars 202019min

Italien har gått från sopkaos till att vara bättre än Sverige på både källsortering och återvinning. Hur lyckades de med det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en lång rad italienska kommuner har man bekänt sig till Zero waste-konceptet, där ambitionen är att så lite sopor som möjligt ska eldas upp eller läggas på soptipp. På flera håll i Italien källsorteras närmare 90% av hushållsavfallet. Vad gäller återvinningsgraden har Italien gått om både Sverige och EU-genomsnittet. Italiens väg bort från sopkaos hade sin början på 1990-talet i staden Capannori i Toscana. När en förbränningsanläggning skulle byggas där startade skolläraren Rossano Ercolini en proteströrelse som nu spridit sig i Europa. Idag leder han ett forskningscentrum som arbetar på hållbara lösningar och på att utveckla bättre förpackningar av material som är lättare att återanvända. I programmet hörs: Rossano Ercolini, skollärare, gräsrotsaktivist och föreståndare för Zero Waste Research Center i Capannori, Enzo Favoino, ordförande för Zero Waste Europes vetenskapliga utskott, Göran Finnveden, professor på KTH i miljöstrategisk analys, Klas Svensson, rådgivare energiåtervinning hos Avfall Sverige, Marco Mattiello, ansvarig för internationella relationer på avfallsbolaget Contarina. ProgramledareMarcus Hansson LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

9 Mars 202019min

I Sverige eldar vi upp en stor del av hushållssoporna. Men motståndet mot sopförbränning växer. I det i sopsammanhang så utskrattade Italien slår allt fler kommuner rekord i källsortering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En av världens modernaste sopförbränningsanläggningar – Amager Resource Center i Köpenhamn, ser ut som ett hypermodernt kontorshus och har en skidbacke på taket. Inne i anläggningen eldas varje dag sopor från 300 lastbilar. Problemet med sopförbränningen är att värdefulla råvaror försvinner och gör det svårare att bygga upp ett kretsloppssamhälle. Dessutom släpps koldioxid ut när plasten eldas. Nu växer sig motståndet mot sopförbränning starkare på flera håll i Europa. I Milano har uppbyggandet av ett framgångsrikt källsorteringssystem lett till att byggandet av ännu en förbränningsanläggning stoppades. I programmet hörs Sune Scheibye, kommunikationsansvarig på Amager Resource Center, Jens Peter Mortensen, expert på cirkulär ekonomi och industri hos Danmarks Naturfredningsforening, Enzo Favoino, ordförande för Zero Waste Europes vetenskapliga utskott, Göran Finnveden, professor på KTH i miljöstrategisk analys, Klas Svensson, rådgivare energiåtervinning hos Avfall Sverige. ProgramledareMarcus Hansson LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

8 Mars 202019min

Vid förra sekelskiftet var det ännu en öppen fråga hur bilar skulle drivas. Uppfinnaren Waldemar Jungner var besatt av tanken på att ta fram en effektiv och ekonomisk elbil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I närmare tio år arbetade svenske Waldemar Jungner med att ta fram ett batteri som kunde driva en bil - länge! 1900 satte han ett världsrekord på Stockholms gator, nästan 150 kilometer på en enda laddning. Men när Ackumulatoraktiebolaget Jungner grundas några år senare är det av andra personer än uppfinnaren själv, och det är inte batterier för bilar som fabriken tillverkar. Genombrottet för elbilen skulle komma först 100 år senare, efter ett sekel med kraftiga koldioxidutsläpp från bilarnas förbränningsmotorer. I programmet medverkar forskaren Anders Houltz som skrivit om Waldemar Jungner och de batterier han uppfann. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se LjudteknikerOlof Sjöström

2 Mars 202019min

Fladdermöss kan hantera flera virus som ebola, Sars och något som liknar det nya coronaviruset. Deras immunförsvar kan skapa egna läkemedel och vaccinfabriker. Kan smittans ursprung sökas hos dem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under en fladdermusexkursion i en grotta vilar de fridlysta varelserna i vinterdvala. Kanske kan någon av deras släktingar i Kina ha varit ursprunget till det nya coronaviruset? Eller att det i sin tur har smittat andra djur? Även om genetisk kartläggning ser fladdermössen som en möjlig ursprungskälla är det långt kvar tills något är bevisat om ursprunget till det nya coronaviruset, SARS Cov2. Andra djur som myrkotten kan ha fungerat som mellanvärd. Men fladdermössen, som är den nästa vanligaste däggdjursarten, verkar under 50 miljoner år ha lärt sig att hantera en mängd virus. Deras immunförsvar kan vara en del av förklaringen. I programmet hörs: Johnny de Jong, fladdermusforskare Sveriges Lantbruksuniversitet, Magnus Evander, professor i virologi Umeå universitet, Tomas Bergström, professor i virologi Sahlgrenska Akademien Göteborg, Wu Dan, ursprungligen från Wuhan i Kina. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se LjudteknikerOlof Sjöström

27 Feb 202019min

Vad ska vi göra när våra kärnkraftverk blir för gamla och stängs ner? Lita på sol, vind och vatten, eller bygga nya smarta reaktorer? Så här skulle i så fall framtidens kärnkraft kunna se ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En gång skulle den svenska kärnkraften stängas ner till 2010. Idag talar många för att den ska byggas ut med nya ”snabba” reaktorer som ger energi i tusen år till. Andra hävdar att tekniken är dyr och farlig och har redan konkurrerats ut av de förnybara alternativen. Kommer vi att ha någon kärnkraft i framtiden – och i så fall, i vilken form? I programmet hörs Erica Wallin, kommunikatör på SKB i Forsmark, Ane Håkansson, professor i reaktorteknik vid Uppsala universitet, Markus Wråke, vd på forskningsföretaget Energiforsk, Thomas Sterner som är professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, Christian Ekberg, professor i kärnkemi på Chalmers, Göteborg och Janne Wallenius, professor i reaktorteknik på KTH i Stockholm. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normark LjudteknikerOlof SjöströmDavid Hellgren

23 Feb 202019min

De svenska kärnkraftverken stängs ner om några decennier. Är det slut på atomåldern då, eller behöver vi bygga nya reaktorer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Framtiden energi måste vara klimatvänlig och fossilfri, men räcker det med vind och vatten? När alla bilar går på batteri och landet fylls av serverhallar kanske det krävs mycket mer elektricitet, och därmed ny kärnkraft? Åsikterna går isär. Kärnkraftens vänner ser gärna nya reaktorer för att få maximal trygghet i energiförsörjningen och ekonomin, medan andra forskare kan visa att vi klarar framtidens elbehov utan risker för radioaktiva utsläpp. Men vilket blir bäst? I programmet medverkar Lars Björnkvist, projektledare vid Ringhals kärnkraftverk, Ane Håkansson, professor i reaktorteknik vid Uppsala universitet, Lina Reichenberg, forskare i fysisk resursteori vid Chalmers i Göteborg, Markus Wråke, vd för Energiforsk och Lennart Söder, professor i elkraftteknik vid KTH i Stockholm. Rättelse: Vid 1.30 anges fem reaktorer i drift från och med 2021. Det ska vara sex reaktorer. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normark LjudteknikerOlof SjöströmDavid Hellgren

23 Feb 202019min