Därför drabbas laxen i älvarna av havets dåliga hälsa
Den vilda laxen i Östersjön har länge varit en framgångssaga som visar att det går att rädda ett minskande fiskbestånd. Men nu vandrar färre laxar upp i älvarna igen. Vad är det som har hänt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utbyggnad av vattenkraft, timmerflottning och fiske gjorde att den vilda laxen i Östersjön var i princip utrotad i början av 1990-talet, säger Thomas Johansson som är generalsekreterare för Stiftelsen för Östersjölaxen. Vändningen kom med restaurering av vattendrag och införandet av EU:s fiskekvoter, som ledde till att laxen återhämtade sig. Fram tills de senaste två somrarna – för nu minskar laxen i älvarna igen. Johan Dannewitz på Sverige lantbruksuniversitet och andra forskare misstänker starkt att orsaken är att strömmingsbesstånden befinner sig i kris så att ung lax har mindre mat att äta.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se
25 Aug 202419min
Meteoriten som dödade dinosaurierna och öppnade för oss människor
Nu kommer ny kunskap om den enorma meteorit som slog ner på jorden för 66 miljoner år sedan, den som innebar slutet för dinosaurierna men också möjlighet för oss däggdjur att ta mer plats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jättestenen var inte en komet från solsystemets utkanter utan kom från asteroidbältet mellan Mars och Jupiter, säger geologiprofessor Birger Schmitz i Lund som är en av forskarna bakom en ny studie i tidskriften Science. De här slutsatserna drar Birger Schmitz och hans kolleger utifrån så kallade isotopanalyser på grundämnet rutenium, som finns i spår från det askmoln nedslaget i dagens Mexiko spred över hela jorden. Särskilt är det på en plats vid Danmarks kust, nära Köpenhamn, som spåren har varit användbara. Medverkande: Birger Schmitz, professor i geologi, Lunds universitetProgramledare och producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
20 Aug 202419min
Så får Emil ängsmarken att blomma igen – med kornas och mikrobernas hjälp
Bara några få procent av naturbetesmarker och ännu mindre av ängsmarker finns kvar i Sverige. Hemma hos sig har biologen Emil Nilsson bestämt sig för att återskapa den förlorade biologiska mångfalden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Emil Nilsson berättar om sina erfarenheter av att rädda ett par av de artrikaste naturmiljöerna vi har i Sverige som hotas av igenväxning. Han förklarar varför han ser oss människor som en viktig del av flera blomväxters mångmiljonåriga utvecklingshistoria. Dessutom har det kommit ny forskning om det dolda myllret av bakterier och svampar i marken. Kanske kan sådana mikroorganismer bli ett nytt verktyg för att snabbare få tillbaka de försvunna gräsmarkerna, menar Tord Ranheim Sveen som forskar om mikrobiell ekologi.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se
17 Aug 202419min
Så blir du frisk i framtiden – ny teknik och kunnigare patienter ska rädda den pressade vården (R)
Alltmer AI-stöd och hemvård, hälsoövervakning och konsultationer på distans är experters framtidsspaningar kring vården. Men det är lätt att glömma bort patientperspektivet på vården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad ett sjukhus är, och vårdpersonalens status och roller, är i stark förändring i framtidens vård. Det enligt en vetenskaplig studie som förutser allt mer användning av smart teknologi på distans för att övervaka vår hälsa, och allt större möjligheter att skräddarsy vård utifrån vår genetik och livsstil. Men patienternas perspektiv kommer lätt bort, konstaterar Axel Wolf, föreståndare på Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet.I programmet medverkar också Maria Taranger, enhetschef Sahlgrenska universitetssjukhuset, Max Gordon, AI-forskare Karolinska institutet, Sara Riggare, forskare inom hälsoinformatik vid Uppsala universitet och Parkinson-patient, och Ignat Kulkov, en av forskarna bakom studien Medicine of the future: How and who is going to treat us?Programmet är en repris från januari 2024.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
13 Aug 202419min
Låtsasbilturen som kan ge bättre trafiklösningar – så används simulatorerna i forskning (R)
Att köra bil på låtsas har länge har varit stort inom trafikforskningen. I körsimulatorer har uppmärksammade försök studerat hur bra man kör under inverkan av verklig alkohol eller narkotika. Nu finns även simulatorer för cykel- och gångtrafik. Hur fungerar de och vad ska man ha dem till i forskningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi testar simulatorer för bil-, cykel- och gångtrafik i anslutning till den stora konferensen Transportforum i Linköping och på väg- och transportforskningsinstitutet VTI.Medverkande: Anders Andersson, forskare; Magnus Eek, forskningschef; Lennart Ochel, forskare; Mattias Hjort, forskningsledare, alla på VTI:s avdelning för fordonssystem och körsimulering, Linköping.Programmet är en repris från 13 februari 2024.Programledare och producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seReporter och producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
12 Aug 202419min
Här är robotarna som övar under jord inför uppdrag i rymden (R)
En forskargrupp i Luleå har utvecklat självstyrande drönare som ska kunna utföra riskfyllda och enformiga uppdrag i gruvor. De ser det också som ett steg mot att kunna utforska andra himlakroppar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I ett bergsrum i Luleå finns ett ovanligt robotlabb. Här kan George Nikolakopoulos och hans forskargrupp testa ny självstyrande drönarteknik under nästan verkliga förhållanden. Förutom att ha lyckats med att få en grupp med flygande drönare att självständigt åka iväg och mäta gaser i en gruva, så är målet att kunna skicka tekniken till främmande himlakroppar. Där är planen att såväl drönare som robothundar och robotormar ska kunna hjälpa oss människor att utforska rymden.Programmet är en repris från maj 2024. Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProgramledare och producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
6 Aug 202419min
Vitt snus skapar nya generationer nikotinberoende (R)
Nästan hälften av gymnasietvåorna, 44 procent, har testat vitt snus som ofta innehåller höga halter nikotin. Vad betyder den snabbt växande trenden för kommande generationers hälsa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Undersökningar visar att många unga upplever det vita snuset som fräscht och mindre skadligt än brunt snus. Lockande smaker kombineras med ofta höga nikotinhalter – och unga lockas lätt in i riktigt dåliga vanor, menar Pia Skott från Folktandvården Stockholm, som gör en studie för att kunna möta frågor och oro från unga. Claude Guiron från tobaksbolaget Philip Morris menar att många liv kan räddas om rökare blir snusare istället.Men Martina Zetterqvist från Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning ser att nya grupper lockas av det vita snuset – inte minst unga som aldrig börjat röka. Nikotin är starkt beroendeframkallande, men att fastslå direkta hälsoeffekter av vitt snus är svårt, konstaterar Louise Adermark, docent i neurobiologi vid Göteborgs universitet.Programmet är en repris från juni 2024.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
4 Aug 202419min
”Läkemedlen skulle vara värdelösa utan hans smarta leveransmetoder” (R)
Robert Langer lyckades med vad som ansågs omöjligt: han fann ett sätt att transportera in stora läkemedelsmolekyler på rätt plats i kroppen med hjälp av smarta partiklar. Idag är han en av de mest citerade forskarna någonsin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Han är kemiingenjören som istället för oljeindustrin valde sjukvården, och där kom hans kunskaper till enorm nytta. Hans upptäckter har hjälpt miljarder patienter i världen, inom allt från cancerbehandling till covidvaccin. Han har inte själv tagit fram läkemedlen, men de skulle vara fullständigt värdelösa utan hans smarta metoder för kontrollerad leverans till rätt ställe i kroppen, säger svenska professorn i nanoteknologi Maria Strömme.Vi möter Robert Langer på hans laboratorium vid MIT, Massachusetts Institute of Technology, strax utanför Boston, och hör om tiden då hela forskningsvärlden misstrodde och till och med hånade hans idéer, eftersom det han gjorde sågs som omöjligt.Programmet är en repris från maj 2024. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent och programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se
30 Juli 202419min
