"Vår sista tid i livet kan inte bara handla om döden"
Vetenskapsradion31 Maj 2022

"Vår sista tid i livet kan inte bara handla om döden"

I vårt moderna samhälle har döden alltmer flyttat in på sjukhuset, bort från de anhöriga. Döden har blivit "övermedikaliserad" menar forskare i en ny rapport. Hur kan vår sista tid bli en värdefull del av livet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Något har gått fel med hur vi dör och hur vi hanterar andras död i vårt moderna samhälle, enligt ledande forskare i en rapport från en kommission kopplad till tidskriften the Lancet. Och de som arbetar med vår sista tid i livet menar själva att yrkesmänniskorna har fått en alltför stor roll. Vi anhöriga och vår kärlek till den döende kan sägas ha fastnat i väntrummet, samtidigt som stora resurser går åt till avancerad vård som inte kan rädda patienten. Hur kan då den sista tiden i livet bli bättre för den som ska dö, för de anhöriga, och för samhället?

- Det är viktigt att den sista delen av livet är just en del av livet! Många i samhället förknippar palliativ vård med döden, och tänker att inget finns att göra. Det är tvärtemot hur vi i den palliativa vården tänker och gör, där vi vill möjliggöra ett liv så länge som möjligt, säger Joakim Öhlén, expert på palliativ vård, alltså vård i livets slutskede.

- Vi i Sverige har en attityd av ”OM vi dör” som skapar en distans till döden, och ger en illusion av att det är vi som har kontroll över liv och död”, säger Sara Möller, verksamhetschef på Bräcke hospice i Göteborg.

Medverkande: Joakim Öhlén, professor i omvårdnad vid Sahlgrenska akademin, sjuksköterska på palliativt centrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset och föreståndare för centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet; Libby Sallnow, forskare University college London Hospitals och Vrije Universiteit i Belgien, och medförfattare till Lancetkommissionens rapport ”On the value of death: bringing death back into life”; Heather Richardson, St Christophers Hospice, London; Sara Möller, verksamhetschef på Bräcke hospice i Göteborg.

Reporter: Sara Heyman, korrespondent för global hälsa
sara.heyman@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Avsnitt(1000)

Var går gränsen för arternas försvinnande? (R)

Var går gränsen för arternas försvinnande? (R)

Idag måndag kommer en global rapport om den hotade biologiska mångfalden - som är livsviktig för oss människor. Hur många arter kan försvinna innan naturen förlorar sin förmåga att försörja oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi är helt beroende av att naturens ekosystem ska förse oss med mat, rent vatten, syre och andra resurser. Men många av naturens arter är hotade. Den pågående artförlusten kan liknas vid att dra ur nitarna ur ett flygplan. En del nitar går att dra ur, utan att flygplanets konstruktion påverkas. Men till slut kommer man till en gräns där flygplanet störtar. Det vill säga att ekosystemen kollapsar. Frågan är var den gränsen går? I programmet hörs: Torbjörn Ebenhard, biolog och forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, Lina Herbertsson, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet, Johan Ekroos, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. Programmet är en repris från mars i år. ProgramledareSara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

5 Maj 201919min

Svenska uppfinnare – Hasselblad och rymdpromenaden

Svenska uppfinnare – Hasselblad och rymdpromenaden

Victor Hasselblad var den otekniske ornitologen som lyckades förverkliga en helt ny typ av kameramodell, vars bilder skulle få oss att omvärdera människan och hennes plats i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1948 lanserades en ny svensk stillbildskamera på en presskonferens i New York. Den hette Hasselblad och var uppkallad efter sin skapare, grosshandlarsonen och fågelskådaren Victor Hasselblad från Göteborg, som ända sedan barnsben drömt om en kamera som man kunde fotografera flygande fåglar med. Kameran blev efter en del inledande problem en världssuccé. Den höga bildkvalitén gjorde att rymdorganisationen NASA i början av 1960-talet började använda kameran under de amerikanska rymdfärderna. I programmet berättas om Victor Hasselblads liv och om hans kamerafabrik i Göteborg. Medverkar gör Sören Gunnarsson, expert på människan och företaget Victor Hasselblad, samt Elsa Modin, bibliotekarie på Hasselbladstiftelsen i Göteborg. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

2 Maj 201919min

Omar Yaghis kemi kan skörda vatten ur luften

Omar Yaghis kemi kan skörda vatten ur luften

Mobila vattenkällor som kan ställas ut i öknen och som levererar litervis med vatten. Det finns redan tack vare så kallad nätverkskemi. Att omvandla koldioxid till bränsle är ett annat mål för nätverkskemin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om relativt nya material, metallorganiska nätverk (MOF:ar), som är en blandning av organiska och metalliska byggstenar. På molekylär nivå är dessa starka och porösa och i håligheterna kan specifika molekyler fångas in. Nätverken kan också designas efter vilken specifik molekyl man vill fånga. Forskning pågår runt om i världen på nätverkskemins möjliga användningsområden. Effektiv vätgaslagring och möjligheterna att bota cancer är två vägar som provas. I USA har man kommit långt vad gäller att skörda vatten ur luften och enligt forskare finns snart maskiner som kan ge flera tusen liter rent vatten per dygn. I programmet medverkar Omar M Yaghi, som tillsammans med Michael O'Keefe har grundat nätverkskemin. Yaghi är professor i kemi vid University of California Berkeley. Medverkar gör också Ola Wendt, professor i oorganisk kemi vid Lunds universitet och Karolina Mothander, forskarstudent vid Lunds universitet. Programledare: Sanna Ekstedt Larsson Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

1 Maj 201919min

Motion på burk – om träning som kemi (R)

Motion på burk – om träning som kemi (R)

Fysisk träning sätter igång ett kemiskt fyrverkeri i kroppen som skapar hälsa och välbefinnande. Nu försöker forskarna identifiera de ämnen som kan bli framtidens träningspiller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När världens ledande träningsforskare träffas i Göteborg berättar de om hur kroppens egna signaler vid fysisk ansträngning kan isoleras och kanske bli framtida läkemedel. Jorge Ruas och hans grupp vid Karolinska Institutet i Stockholm har hittat den signalväg som ser ut att motverka depression hos den som springer, simmar eller cyklar. Mark Febbraio från Sydney hoppas att hans labb är på väg att kartlägga det protein som ger skydd mot bröstcancer efter träning. Den som ser ut att ha kommit längst på vägen mot ett "träningspiller" är Ron Evans och hans grupp vid Salk Institute. Deras substans får möss att bli extremt uthålliga, utan träning. Medlet är nu på väg mot klinisk testning. Men vad kan egentligen ett enkelt läkemedel göra jämfört med träning som är extremt mångsidig och påverkar nästan alla kroppens organ? I programmet möter du också John Hawley, professor i idrottsvetenskap vid John Moores University i Liverpool och motionärerna Matti Ollila och Elin Eriksson från Göteborg. Programmet är en repris från september 2017. Tomas Lindbladvet@sverigesradio.se

30 Apr 201919min

Därför brinner Sveriges skogar

Därför brinner Sveriges skogar

Innan minnena från sommarens bränder har svalnat har Sverige åter råkat ut för en rad skogsbränder. Varför blir det så och vad säger prognoserna om framtidens brandrisker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nederbörd, avdunstning och luftfuktighet. Allt har betydelse för risken för skogsbränder och SMHI använder flera olika modeller för att så riktigt som möjligt modellera framtidens risker för skogsbränder. Slutsatsen man dragit är att klimatförändringen kommer att öka risken för bränder i södra Sverige och längs Östersjökusten, men minska i norra Sverige. Vi diskuterar brandrisker och framtida brandbekämpning med Peter Berg, forskningsledare vid SMHI, och Anders Granström, skogsbrandsforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå. Programledare: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

29 Apr 201919min

Så påverkas Kaliforniens bränder av uppvärmningen

Så påverkas Kaliforniens bränder av uppvärmningen

På kvällen den 8 november har elden precis börjat ta fart. Michelle O'Wings är hemma med familjen i Malibu och vet ännu inte att de kommande timmarna kommer att bli livsavgörande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var en förödande brandsäsong i Kalifornien 2018. Kaliforniens guvernör har lovat att ta bort mängder av tät, torr och lättantändlig skog och att satsa mer på tekniska lösningar. Men oavsett de olika strategierna kommer vi se fler kraftiga bränder i västra USA, enligt forskare. Klimatförändringen har gett oss ökade temperaturer och lägre luftfuktighet och därmed de perfekta förutsättningarna för brand, menar de. I programmet hörs: Michelle O'Wings, branddrabbad boende Malibu, Park Williams, forskare miljövetenskap Columbia University, och Keith Gilles, professor Berkley University. ProgramledareIsabell Höjman ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

28 Apr 201919min

Läkemedelsrester från avlopp ska renas bort

Läkemedelsrester från avlopp ska renas bort

Mycket av läkemedlen vi tar rinner igenom våra kroppar och ut i avloppet. Hittills har reningsverken haft svårt att fånga upp substanserna, men nu ska det bli ändring på det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Läkemedel som vi stoppar i oss rinner också ut i toaletterna. Reningsverken klarar inte av att ta bort de ofta svårnedbrytbara substanserna. I stället åker de ut i våra vattenmiljöer där fiskar och andra djur får i sig läkemedlen. Studier har visat att abborrar blir övermodiga av ångestdämpande mediciner, och hormonläkemedel kan påverka fiskars fertilitet. Stor oro finns också för läckage av antibiotika, som på sikt kan leda till att bakterier blir resistenta mot medicinerna. Det har tagit tid att få fram åtgärder, men nu är det på gång. Nya reningstekniker installeras på reningsverk i Sverige och Europa. Nykvarnsverket i Linköping är pionjär med sin ozonbehandling. I programmet hörs: Robert Sehlén, processingenjör Tekniska Verken, Berndt Björlenius, konsult och tidigare forskare KTH, Helene Ek Henning, Länsstyrelsen i Östergötland och EU-projektet CW Pharma, Ulf Miehe, Berlins kompetenscenter för vatten och Pernilla Bratt, VA-chef Lidköping. ProgramledareMarie Granmar ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

24 Apr 201919min

Kirurgi som räddar liv i krigets skugga

Kirurgi som räddar liv i krigets skugga

Han har opererat patienter i krigsområden, och nu senast varit den som anställer personal till Röda korsets Fältsjukhus. Vi möter professorn i katastrofmedicin Andreas Wladis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter två år i Genève har kirurgen och professorn i katastrofmedicin Andreas Wladis återvänt till Sverige och Linköpings universitet. Krigets lag att inte attackera patienter och sjukvårdspersonal möts av allt mindre respekt – men hjälporganisationernas närvaro fortsätter att vara livsnödvändig när de krigsdrabbade ländernas egen vårdpersonal har flytt och befolkningen står utan såväl primärvård som akutvård. Andreas Wladis har tre olika perspektiv på sjukvård i krig: han har själv arbetat som kirurg på fältsjukhus i Malawi, Uganda, Haiti, Demokratiska republiken Kongo, Mali och Centralafrikanska republiken. Som chefskirurg för Internationella Rödakorskommittén har han under två år varit ansvarig för kvalitén på Röda Korsets fältsjukhus. Och som forskare letar han efter metoder som gör mer sjukvård tillgänglig för fler. Den senaste studien från Sierra Leone visar att inte bara kirurger kan operera ljumskbråck – en god nyhet för många afrikanska länder med enorm brist på specialistläkare. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

24 Apr 201919min

Populärt inom Vetenskap

dumma-manniskor
p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
rss-vetenskapligt-talat
paranormalt-med-caroline-giertz
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
dumforklarat
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-personlighetspodden
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapsradion-2
medicinvetarna
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-spraket
rss-vetenskapspodden
sexet
vetenskapsradion
bildningspodden