Vilda visenter och tama änder
Naturmorgon19 Juni 2010

Vilda visenter och tama änder

Fältreporter Therese Forsberg beger sig till visenternas värld. Bjässarna fanns i svenska skogar fram till 1100-talet. De vilda är utdöda men vi besöker dem i ett vilthägn på Eriksberg i Blekinge. Där har vi också chans att se bla kronhjort och vildsvin i en miljö som liknar hur det såg ut just innan visenten dog ut. Kan man kompensera den skada människan gjort naturen? I Västerbotten har man gjort ett gediget försök. Botniabanan drogs efter många strider genom fågelrika våtmarker. Nu har man anlagt nya och restaurerat gamla. Elin Lemel har varit i Umeå för att se resultatet och träffat Malin Karlsson, biolog om jobbar med kompensationsåtgärderna och Thomas Brodin, ordförande i Västerbottens ornitologiska förening. Gräsanden är vår vanligaste och mest kända vilda and. Men hur vild är den egentligen? Faktum är att hundratusentals gräsänder sätts ut i naturen varje år - för att så småningom jagas. Hur påverkar det här det vilda andbeståndet? Lasse Willén har träffat Pär Söderquist, doktorand i zooekologi vid Högskolan i Kristianstad som forskar på detta. Den som vill kan skicka in äggskal eller fjädrar till projektet. Adressen är: Akvatisk biologi och kemi, Högskolan Kristianstad, Pär Söderquist, 291 88 Kristianstad Gert-Olof Nickel från Älta skrev till oss och undrade varför kattugglan höll sin döda unge i klorna? Frågan skapade huvudbry. Men till sist kunde ornitologen Staffan Åkerby berätta att det är ett byte den håller i klorna. Nämligen en hornuggleunge. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Avsnitt(1000)

På snöskor utmed vårbäcken och skidor till fladdermusgrotta

På snöskor utmed vårbäcken och skidor till fladdermusgrotta

Var övervintrar fladdermössen i Västerbotten? Vilka lever i en vårbäcks lopp, där vattnets unika egenskaper skapar liv och is att gå på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vårbäckar och månaden mars hör ihop för vår reporter Joacim Lindwall. Med snöskor på fötterna följer vi smältvattnet tillsammans med biologen Petter Hillborg som berättar om is, vatten och livet i vattnet. Vi utgår från Säljemar norr om Gävle, från sjöisen, via strömmande vatten och alkärr till en havsvik där sötvattnet möter salt och en utterfamilj lämnat spår.Sju fladdermusvänner letar efter fladdermössens vinterviste i Västerbotten, för vi vet nästan ingenting om var fladdermusen övervintrar i norra Sverige. Följ med på en krävande skidtur till den hemliga grottan där fladdermössen kanske tillbringar sin vinterdvala. Rovdjursexperten Michael Schneider och ljuddesigner Andreas Estensen är två av dom som försöker kartlägga fladdermössen i Västerbotten. Reporter Elin Moberg.Fladdermusexperten Marie Nedinge svarar på en lyssnarfråga om fladdermöss som övervintrar i en jordkällare. Vi pratar också med glada naturnjutare i Fagerstatrakten som nu kan röra sig fritt i naturen igen efter att svinpest-restriktionerna är borta.Barnen på en förskola i Örebro undrar vem som bor i hålet i jorden och det vet Frauke Ecke, professor vid Helsingfors Universitet.Programledare är Mats Ottosson.

2 Mars 20241h 34min

Nu kommer ugglornas tid

Nu kommer ugglornas tid

Inför våren laddar Naturmorgon upp med ett specialprogram om ugglor. Vilka är de, hur låter de och varför fascineras vi av dem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så här i slutet av februari drar det ihop sig till uggletid. Det är nu, och några månader framåt, som det är störst chans att höra ugglorna ropa till varandra i mörkret.Därför ägnar vi hela programmet åt ugglor! Vilka de är, hur de låter och hur de lever.Vår fältreporter Lena Näslund finns vid Häckeberga i Skåne tillsammans med fågelforskaren Martin Green, för att lyssna och spana efter bland annat kattugglor. Och i studion finns biolog Bo Söderström, som har med sig en rad inspelningar han gjort av ugglors rop och läten.Under morgonen får vi lära oss hur alla svenska ugglor låter och får möta flera av dem. Vi ringer också upp lyssnare som berättar om sina mest minnesvärda ugglemöten.Förra året var ett dåligt år för ugglor i hela landet. Men i södra och mellersta Sverige finns nu iakttagelser som tyder på en uppgång. Det finns alltså förhoppningar om en fin ugglevår.Programledare är Mats Ottosson.

24 Feb 20241h 34min

Vinter i Vattenriket – och en skyddsvärd skog som inte får skydd

Vinter i Vattenriket – och en skyddsvärd skog som inte får skydd

Gäss, sarv och vass är några av de arter vi spanar på mitt inne i Kristianstad. Och så om tallskogen Söderåsen som kan komma att avverkas med dispens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi sänder från Kristianstads vattenrike med siktet inställt på fågel, fisk och mittemellan. Det vill säga övervintrande gäss och örnar, fiskarna sarv och mal - och vass. Alla sätter de karaktären i Vattenriket, där vår fältreporter Lisa Henkow träffar naturvägledaren Josefin Svensson. Mitt i Vattenriket, där Helge å rinner genom Kristianstad finns en byggnad helt på pålar: Naturum Vattenriket. Från Naturum och träbron över ån har de optimalt span på örnarnas morgonrunda och om turen vill ser de kungsfiskare, eller till och med utter.Tallskogarna runt berget Söderåsen i Gästrikland bör skyddas – det anser både Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Men ändå kan Länsstyrelsen behöva ge dispens för avverkning, trots att det finns fridlyst knärot i området. Hur kan det komma sig? Vi hör ett reportage av Joacim Lindwall.Det är snöig februari, men vårtecken finns! Som att en del däggdjur börjar få ungar. Hararna är tidigt ute och nu uppmanar Artdatabanken på SLU allmänheten att rapportera in harungar, eller harpaltar som de också kallas.Fotografen Patrik Luther blev vittne till när ett rådjur dog i snön. Han hörde av sig till Statens veterinärmedicinska anstalt som gärna ville att Patrik skulle hjälpa till och skicka in prover från rådjuret. Det visade sig att det var huvudet som skulle skickas in! Vi pratar med Patrik och hör med SVA varför det är just huvudet de behöver.I veckans kråkvinkel söker Karin Gyllenklev tröst i ljuset.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

17 Feb 20241h 34min

Skogens hjältar mossorna – och att hitta en svamp om dagen

Skogens hjältar mossorna – och att hitta en svamp om dagen

Hur lever mossorna på vintern och hur gödslar de skogen? Vi gräver fram mossorna i snön utanför Umeå. Och Didrik Vanhoenacker kör en svampstreak. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Naturmorgon sänder direkt från Stöcksjö söder om Umeå. Där gräver vi oss ner under snön till skogens hjältar: mossorna. De erbjuder livsmiljö för hundratals små arter, som nematoder och hoppstjärtar, och dessutom gödslar de skogen. Genom att locka till sig cyanobakterier kan mossorna nämligen fixera kväve ur luften. Forskarna Marie Charlotte Nilsson Hegethorn och Jörgen Sjögren från Sveriges Lantbruksuniversitet ger oss en inblick i mossornas liv under snön. Ja, hur klarar de egentligen att vara vintergröna, och hur skiljer sig en mossas vinterliv i norra Sverige från en i södra? Fältreporter i Stöcksjö är Maria Viklands.En del springer två kilometer om dagen, andra kryssar en fågel varannan dag. Allt fler ägnar sig åt så kallade streaks - ett uppdrag till sig själv som ska göras utan uppehåll under exempelvis ett år. Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker har tidigare kört en birdstreak, men nu har han gått vidare till svamparna. Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev följer med honom ut för att leta svamp mitt i vintern – och för att höra hur man lägger upp taktiken för en svampstreak.Gråsiska, domherre och steglits har blivit vanligare på de svenska fågelmatningarna, visar sammanräkningen från Vinterfåglar inpå knuten. Niklas Aronsson från Birdlife Sverige berättar varför, och också vilka fåglar det gått sämre för.I veckans kråkvinkel längtar Maria Westerberg sig alldeles sjuk efter något grönt.Programledare är Joacim Lindwall.

10 Feb 20241h 34min

Naturpanelen om en spetsad mus och strumpor av mossa

Naturpanelen om en spetsad mus och strumpor av mossa

Lyssnarnas naturfrågor får svar av experterna i Naturpanelen i ett direktsänt program från Botaniska trädgården i Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är återigen dags för experterna i Naturpanelen att stråla samman i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund. Uppdraget för entomologen Mikael Sörensson, botanisten Sofie Olofsson och zooekologen Susanne Åkesson är att svara på lyssnarnas frågor om natur.Vem hade spetsat en mus på en gren? Varför simmade tranorna över sjön varje kväll? Varför hade alla träd runt sjön som strumpor av mossa upp till exakt samma höjd? Det är några av frågorna som tas upp. Eller så är det just din fråga som får svar. Skicka den till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.Programledare är Mats Ottosson.

3 Feb 20241h 34min

Vinterfåglar – och att bli aktivist för att rädda naturen

Vinterfåglar – och att bli aktivist för att rädda naturen

Denna fågelräkningshelg berättar forskare Anders Brodin hur fåglarna klarar vinterns utmaningar. Och vem blir aktivist för att rädda naturen - och varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den här helgen är det många som räknar fåglarna utanför fönstret och rapporterar in till Vinterfåglar inpå knuten som arrangeras av Birdlife Sverige. Och även från Ekologihuset på Lunds universitet räknas det fåglar. Naturmorgons fältreporter Lena Näslund direktsänder därifrån tillsammans med fågelforskaren Anders Brodin. Han ger också en inblick i hur vinterfåglarna klarar utmaningarna med kyla och dålig tillgång på mat. Nötkråka, råka, tallskrika, lavskrika och talltita har alla olika strategier för mathållningen.Vad får en människa att ta steget till att bli aktivist för att rädda naturen? I ett reportage av Lisa Henkow möter vi människor som kämpar för skogar och klimat, och hör vad forskningen säger om vilka som blir aktivister och varför.Vi hör också om fjärilar som vaknat upp ur vintervilan och vad man ska göra om hittar en vaken nässelfjäril nu.På en ljunghed i New Forest möter vi provencesångaren, en sydeuropeisk fågelart som är tillbaka från utrotningens brant.I veckans kråkvinkel ger sig författaren Mikael Niemi rakt ut i den bistraste januarikylan för att uppleva total tystnad, blått ljus och röda korsnäbbar.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

27 Jan 20241h 34min

Bland turturduvor och skimmerfjärilar på ett förvildat gods – en resa till England

Bland turturduvor och skimmerfjärilar på ett förvildat gods – en resa till England

Vi reser till Knepp i södra England, godset som slutade med olönsamt konventionellt jordbruk och istället släppte naturens tyglar fria. Artsuccéerna har följt slag i slag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För tjugo år sedan började den stora förändringen på godset Knepp, strax söder om London. Mjölkkorna och den stora maskinparken såldes. Istället fick växtligheten i åkerkanter, häckar och trädridåer av egen kraft invadera fälten. Markerna förvildades.För att inte igenväxningen skulle bli total satte man samman en kader av betesdjur. Tanken var att de så långt som möjligt skulle efterlikna den ursprungliga uppsättning stora däggdjur som fanns innan människan förändrade allt. I Knepp betar nu kor av lantrasen English longhorn cattle (istället för uroxar), lantrasen Tamworth-gris (istället för vildsvin), Exmoorponnyer (istället för vildhästar) - samt kronhjort och dovhjort.Resultatet har blivit en rikt blommande savannlik mosaik av träddungar och busk- och gräsmarker. Den biologiska mångfalden reagerade snabbt. Arter som är starkt hotade i resten av det hårt brukade engelska landskapet har ökat kraftigt i Knepp. Området har på kort tid blivit en fristad för näktergalar, turturduvor, sälgskimmerfjärilar – och för människor som längtar efter en hoppfull naturvårdsberättelse.Mats Ottosson besökte i somras Knepp tillsammans med den svensk-brittiska biologen Vikki Bengtsson och Knepps egen ekolog Penny Green, för att möta några av områdets omslagsarter, och för att få en bild av ett naturvårdsprojekt som inte liknar någonting som gjorts på svensk mark.Vi får också följa med Mats och Vikki till New Forest, en stor nationalpark och allmänning där betesdjur strövat fritt i tusen år i öppna skogar, buskmarker och ljunghedar. Närmare det europeiska ur-landskapet är det svårt att komma, menar Vikki Bengtsson.I veckans kråkvinkel tar vi oss hem till Sverige, där Joacim Lindwall ger sig ut i motionsspåret. Först i minnet, med joggingskorna på, sedan här och nu - på skidor. Det blir två helt olika naturupplevelser.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

20 Jan 20241h 34min

Sökande efter spår i Tresticklans nationalpark – och fågelhonor som faktiskt sjunger

Sökande efter spår i Tresticklans nationalpark – och fågelhonor som faktiskt sjunger

Vi sänder direkt från väglöst land i västra Dalsland där vi letar spår efter djur, människor och bränder. Vi får också höra nya rön om fågelsång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vidsträckta tallskogar, ensliga myrar och ett svårframkomligt sprickdalslandskap. Tresticklans nationalpark beskrivs ofta som en av södra Sveriges största vildmarker. Morgonens fältreporter hittar vi i det väglösa gränsområdet i västra Dalsland, med extra fokus på de spår som går att hitta här. Både från djur som finns här nu, men också från människor som levt och verkat här tidigare. För trots nationalparkens vildmarkskaraktär är det historiskt ingen ödemark.Dessutom letar vi spår från de stora bränder som härjade tallskogen under 1800-talet. Nu planerar länsstyrelsen nya mer kontrollerade bränder, som ett sätt att sköta skogen och skapa förutsättningar för arter som är beroende av att det då och då brinner. Fältreporter Jonatan Martinsson sänder direkt från en nationalpark där midvintern kopplat sitt grepp. Med sig i den djupa snön har han Stefan Husar på länsstyrelsen i Västra Götaland som förvaltar nationalparken och naturskribenten Roger Olsson som ägnat stora delar av sitt liv åt att vara i och skriva om den dalsländska naturen.Så här i januari blir dagarna långsamt längre. Det är inte så långt till vårens fågelsång! Vi laddar upp med nya rön om hur fågelsången egentligen funkar. Mats Ottosson träffar zooekologiprofessor Mats Björklund och får veta att fågelhanen som sjunger dag efter dag i samma buske inte behöver vara samma hane, och att honor sjunger oftare än vi tror.Milena Bergquist hittade något som verkade vara muslortar i blomkrukan. Men sedan hittade hon en larv också. Hur hänger det här ihop? Vi ringer upp entomolog Julia Stigenberg för att få veta mer.Två sorkbon - och en synlig ”motorväg” i gräset mellan dem. Varför gör de på detta viset, undrar Christer Falk, som sett fenomenet på Stora Förö i Göteborgs södra skärgård. Gnagarexperten Frauke Ecke svarar.I veckans kråkvinkel gläds Helena Söderlundh åt haren i trädgården.Programledare är Karin Gyllenklev.

13 Jan 20241h 34min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
ufo-sverige
rss-vetenskapsradion
sexet
dumforklarat
bildningspodden
medicinvetarna
rss-vetenskapspodden
rss-vetenskapsradion-2
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
paranormalt-med-caroline-giertz
naturmorgon
barnpsykologerna
ideer-som-forandrar-varlden