Pinnochio flyttar till Borås 2008-06-01 kl. 21.00

Ville Hattara är femton år och landsvägscyklist. Han drömmer om att en dag ta sig från landsvägarna utanför hemmet i Ramnäs i Västmanland, och tävla i Europa som proffscyklist. - Absolut högsta drömmen är att vinna dom största tävlingarna, Tour de France. Giro dItalia. Men det är ganska långt dit Ville tränar fem dagar i veckan 50 av årets 52 veckor. När det är säsong åker han Sverige runt och tävlar på helgerna. - Lilla jag från Ramnäs, om jag klarar av det, kan alla klara av det Det blir som att allt är möjligt. Ville går i nian i Virsboskolan, som ligger nära Ramnäs. Hans skola hotas av nedläggning. Nu får Ville användning för den envishet han fått genom cyklingen. Landsvägscyklisten är ett program om maxpuls, glesbygdspolitik och att verkligen kämpa. Amanda Glans har gjort dokumentären och och är prisbelönt journalist. Amanda har bland annat vunnit Stora Journalistpriset tillsammans med Erik Hedtjärn för P1-dokumentären Partiledaren - en dokumentär om Juholts väg till makten. Hon har också tilldelats Susanne Björkmans stipendium 2010. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

7 Juli 201342min

Ulrika Sandvik har som jobb att borra och såga i skallar och skära i hjärnor. Hon är hjärnkirurg, eller neurokirurg som det egentligen heter, på Karolinska sjukhuset. Att ha som vardag att ibland operera patienter i 5-6 timmar och att inte kunna ha en riktigt dålig dag på jobbet, hur är det? Jag kan egentligen inte se varför det ska vara så märkvärdigt jämfört med något annat, säger Ulrika. Samtidigt berättar hon hur hon kan drömma om att hon bränner blödande blodkärl, för att få stopp på dem. Och att hon ibland börjar 7 på morgonen och kommer hem 23, för att hon har som hon säger "ett kontrakt med den hon opererar" och vill se patienten vid uppvaknandet. I den här dokumentären av Lena Nordlund får vi följa Ulrika på jobbet och också vara med om en hjärnoperation, där en 73-årig kvinna ska få en stor tumör bortopererad från en känslig del av hjärnan, precis innanför vänstra tinningen. Reporter Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

30 Juni 201334min

En gång i veckan träffas de för att titta mot universum. Genom teleskopet ser de planeter, nebulosor och stjärnstoff. För Nippe Olsson är spaningen både ett rus och en tröst i sorgen efter en kärlek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Du behöver inte hålla på och byta kök vart femte år, du behöver inte ha det bästa av det och det, du behöver inte bara för att grannen har si och så. Det säger Nippe och lägger sig på en solstol mitt i natten och blickar upp mot stjärnorna och den oändliga rymden. - Jag kan inte tänka mig något bättre än det här! De möts i Observatorielunden i Stockholm och kisar en och en genom teleskopet i magnethuset. Planeter, nebulosor och meteoriters stjärnstoff flyger förbi. Nippe Olsson, ordförande i STAR, Stockholms Amatörastronomer, är alltid på plats. För honom är rymden en själslig upplevelse, och när han spanar i sin kikare sprider sig ruset, såväl som trösten. Nu är det fyra år sedan hans livskamrat dog. Det är rymden som har räddat honom.Programmet är gjort av Julia Lundberg 2013.

23 Juni 201339min

"Det blev en pojk! Träffade min tidigare okände bror för första gången idag" - så löd min facebookuppdatering den 1 december 2012. Livet ställdes på ända när min far gick bort förra året. Mitt i sorgen spräcks en hemlighet som ruvats hela mitt liv. Jag hade en storebror som jag aldrig vetat om. När Micke Lundin var 27 år fick han veta att hans pappa inte var hans riktiga pappa, när han var 55 fick han ett brev om att han har tre halvsystrar. - Det var chockartat ska jag tala om, jag tror att det var därför jag blev sjuk. Jag vart väldigt stressad efter det, jag vet inte varför, det är ju bara att ta som det är, säger Micke Lundin. Varför fick ingen av oss veta? Tänk att jag hann bli 40 år innan jag fick veta att jag har en halvbror. Varför var det hemligt, och hur var det för Micke att få reda på att hans far inte var hans far. Mest undrar man ju varför halvsyskon är hemliga och dyker upp först vid förälderns död? - Jag vet inte så mycket om honom, det är det som är så jobbigt egentligen, det är lite man skulle fråga honom om han funnits, säger Micke om vår pappa. Det här är en dokumentär om en okänd halvbror, en familjehemlighet och en ny chans att lära känna varandra. Sara Kvist, reporter Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

9 Juni 201342min

Elins pappa, Lars, har en mitokondriell sjukdom som gör att kroppen slutar fungera. Redan när Elin var liten förstod hon att han inte var som andra. - Jag minns när han fortfarande kunde gå. Och jag minns när han fick rullator, jag minns när han fick gåbord och jag minns när han fick rullstol Elin berättar också hur hennes pappa fick ett epileptiskt anfall, när han kördes på bår till en ambulans och när han ramlade ur rullstolen på utvecklingssamtalet i hennes skola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sjukdomen bröt ut när han var 30 år och nybliven pappa till Elin och hennes tvillingbror. Tio år senare sitter han i rullstol och matas av assistenter. När Elin fyller 17 år kan han inte längre prata. Det är då hon bestämmer sig för att börja blogga om sina känslor. Det är då hon skriver att hon önskar att han ska få dö. – Jag läste ett av hennes inlägg där hon bland annat skriver ”Jag önskar att min pappa inte får leva 2011. Han förtjänar fan inte det här livet”, berättar Eva Rehnström som gjort dokumentären. Ett blogginlägg som berörde mig starkt och som gjorde att jag tog kontakt med Elin. Jag ville försöka förstå hennes känslor och samtidigt ta reda på hur det påverkat henne att växa upp med en obotligt sjuk förälder. I programmet får vi möta Elin i hennes vardag i Falun där hon jobbar, planerar sin framtid och besöker sin pappa då hon orkar. Vi får ta del av Elins känslor och tankar både som barn och som vuxen. Vad är det som gör att hon faktiskt vågar uttala orden att hon inte vill att hennes pappa ska få leva? ”Mitokondriella sjukdomar är en grupp sjukdomar som alla beror på att mitokondrierna inte fungerar som de ska. Mitokondrierna finns inuti våra celler och fungerar som cellernas kraftverk. När de inte fungerar kan många olika symtom uppkomma, ibland bara från ett av kroppens organ, men oftast från flera olika organ eller organsystem samtidigt. Källa: Socialstyrelsen

2 Juni 201341min

I maj 1978 rullade ett filmteam in med sina kameror och mikrofoner i lilla Skattungbyn utanför Orsa i Dalarna. Under några intensiva veckor skulle de spela in en kulturfilm. Ja, det var i alla fall vad teamet sa till de invånare som frågade. Men i sådana fall får filmen Fäbodjäntan anses vara en något annorlunda kulturskildring. I dokumentären om Fäbodjäntan berättar Martin Eriksson på P4 Dalarna historien bakom det som brukar beskrivas som den svenska filmhistoriens största kultrulle någonsin. - Jag fick höra så många berättelser om Fäbodjäntan när jag växte upp, och ju mer jag fick höra när jag började gräva, desto mer intresserad blev jag, säger Martin, som i sin dokumentär fokuserar på vad som hände när filmteamet kom till Skattungbyn och Orsa. - Historierna om Fäbodjäntan är många, och de lever kvar än idag. I vissa fall är det ett känsligt ämne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

26 Maj 201337min

Hösten 2009 gjorde Arvid Afzelius Askendal som så många andra. Han tog sprutan mot svininfluensa. Men istället för att fortsätta vara frisk blev han sjuk i narkolepsi - en sjukdom han aldrig blir av med. - Jag bara ångrar att jag tog den där dumma sprutan. Det har liksom förändrat mitt liv, säger 11-årige Arvid. Följ med Arvid under en dag och hör honom berätta hur det är att leva med sjukdomen. Hör när han får sina tabletter på morgonen, när han somnar i skolan och när han framkallar en kataplexi för att vi, som inte har narkolepsi, ska förstå hur det är. En dokumentär av Rebecka Gyllin.rebecka.gyllin@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

12 Maj 201338min

2003 fick pingstpastor Åke Green ett uppdrag av Gud. Tidigare hade han bara varit en vanlig pingstpastor i en liten församling på Öland, men hans predikan om homosexualitet kom att förändra allt. Åke Green antog Guds uppdrag och predikade om homosexualitet som en cancersvulst på samhällskroppen. - Jag var bara en brevbärare, säger Åke Green nu tio år senare. Åke Green åtalades för hets mot folkgrupp och blev tack vare det känd bland kristna gruppen över hela världen. Han blev en symbol både för homofobi och för kristna gruppers kritik mot homosexualitet. Åke Green har fått resa runt världen och berätta om det som hände honom. Men här hemma har Åke blivit allt mer ensam om sina åsikter. Hur har han förvaltat, det han uppfattade som, uppdraget från Gud efter åtalet? Vilka vill höra hans predikningar idag? - Man blir lite grann som en förgrundsfigur för det här och får ta smällarna. Så därför blir man kanske lite ensam, säger Åke Green. Reporter Sigrid Edseniussigrid.edsenius@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

5 Maj 201339min