Vad hände med ’goddag’?

I Ewa Josefssons andraklass i Rannebergsskolan i Göteborg börjar varje skoldag med en timmes högläsning och diskussion. För sitt arbete med läsning och litteratur har hon och hennes kollega på skolan Britta Stensson fått Svenska Akademiens svensklärarpris. Veckans program gör ett besök i klassen som bevisar att också elever med svag förankring i svenska språket kan bli duktiga läsare i unga år.Men - de starka läsarna har blivit färre i den svenska skolan och nu ligger de svenska resultaten under genomsnittet i OECD-länderna. Den internationella PISA-studien för ett år sedan visade att svenska elever blivit mycket sämre på att läsa och tillgodogöra sig längre texter. Samtidigt har förmågan att läsa korta texter ökat, särskild bland pojkarna.- Den stora frågan är: kan vi strunta i att lära oss läsa längre texter? säger Caroline Liberg som är professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet. Hon menar att vi står inför ett paradigmskifte och att skolans stora utmaning är att upprätthålla och förbättra elevernas lust och kunskaper i läsning.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om lokala, udda och kanske egna ord:- kajhänt- skärslar- ett bilde- tennika- krytt- ökennamn Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Nov 201124min

Det finns knappast några minnesmärken eller arkeologiska lämningar från resandefolkets månghundraåriga historia i Sverige, men ortnamnen kan vittna. Bo Hazell kompletterar nu sin tidigare bok Resandefolket. Från tattare till traveller med flera kapitel och i ett berättar han om hur ortnamne beskrive de resandes plats i den svenska historien. Bakom namn som Tattaresundet, Skojarbacken, Rackaregränd och Krämarevik finns en historia med detlajer om var de resande bodde, vilka villkor de hade och vilka sysselsättningar de fick eller tvingades utöva. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord:- röda apelsiner- massa i stället för en massa- adressera en fråga- presenterar stolt - var kommer detta uttryck frpn?- överhöra- lär i Dalarna Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Nov 201124min

P1 Språket 28/9 2011 Grammatik i vardagen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Okt 201123min

Det finns språkfrågor som man inte hittar svar på i ordböckerna och denna veckans lyssnarbrev tar upp några sådana. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar språkkänsla och vad den kan ge besked om - och inte ge besked om. - Det är kanske inte så konstigt att nio miljoner svensktalande inte har exakt samma uppfattning om ords betydelse. Lyssnaren Ossian Qviding sätter uttrycket 'jag hör vad du säger' under luppen och undrar om det är ett exempel på 'språket som vapen och sköld' - ett val av uttryck som döljer en maktkamp mellan de talande. Samtliga veckans lyssnarfrågor:- 'jag hör vad du säger'- 'självklart' inte alltid självklart- 'jag ska ännu handla'- 'högskollärare' men 'folkskolelärare'- en länstrafik, flera länstrafiker?- en spann men flera vad då?- 'värna om' eller bara 'värna- är 'ingenstans' samma sak som 'inte någonstans'? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Okt 201124min

Utredningar om ords ursprung leder denna vecka in på den tidiga industrialiseringen då landsortsbefolkningen tog både bohag och språkbruk med sig in till staden där jobben fanns. Professor Lars-Gunnar Andersson kommer också in på de heliga män som figurerar i ett av våra vanligaste vardagliga uttryck och på hur man räknar ord i svenska språket. Mark Levengood berättar om veckans finska ord i den språkkurs han börjar i P4:s Sisuradio. Veckans frågor:- hur många ord finns det i svenskan?- och vem bestämmer vad som ska in i ordlistan?- måcklisar- oknugga- 'jajamän' eller 'jajamen'?- allmogen- skillnaden mellan Bibelns 'synd' och 'tycka synd om'- rumpa Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Okt 201124min

Vi hör skillnad på amerikansk och brittisk engelska, några av oss kanske också på indisk och sydafrikansk engelska. Och vi tror nog ofta också att vi kan höra skillnad på brittisk överklassengelska och den som talas av gemene man. Men vårdad engelska av i dag har på många avgörande sätt förändrats under de senaste 50 åren, säger John Wells. Han är professor i fonetik vid University College i London och analyserar i veckans program några av de särdrag som utmärker dagens brittiska engelska. - Alla språkliga förändringar i standardengelskan kommer underifrån, säger John Wells, och det som tidigare ansågs vulgärt kan vara accepterat som dagens norm. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågor om förändringar i svenska språket:- sammandragningar i nättext: gillart- r-ljudets olika manifestationer- ä-ljud i Västergötland- om sje-ljudet- Reinfeldt och kapacitén Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Okt 201124min

Anna Kråik är språkambassadör i Östersunds kommun och hennes uppdrag är att se till att kommunen lever upp till minoritetsspråksreformens krav. Anna Kråik är språkambassadör i Östersunds kommun och hennes uppdrag är att se till att kommunen lever upp till minoritetsspråksreformens krav. Det ska finnas barn- och äldreomsorg på samiska och den nyanställda samisktalande barnomsorgspersonalen måste se till att samisk kultur görs levande i arbetet på förskolan, berättar Anna Kråik. Den som vill veta mera om de fem historiska minoritetsspråken i Sverige och vilka krav som finns på stat och kommun, kan läsa mera här: Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om språk:- Och det varde ljus - om bristande språkhistoriska kunskaper- auditions - ok i svenskan?- hur blir nya ord och vändningar godkända?- är loppis en- eller ett-ord?- vad heter farm i plural?- hackkorv eller hackekorv?- en grop, men fleragröpper?- ocoolt ok? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Okt 201124min

En lyssnare står framför middagsdisken och funderar över ordbildning, en annan studsar inför skolsköterskans ordval och ytterligare en äter en god middag på Höga kusten men blir lite brydd över restaurangens stavning - så kan språkfrågor dyka upp i våra liv, och i programmet Språket! Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik i vardagen:- sig eller dig, som i exemplet: tycker du det är svårt att lära dig eller tycker du det är svårt att lära sig- fiskarfänge eller fiskafänge- föräldrarmöte- hejaklack eller hejarklack?- förse/försedde eller förse/försåg?- om ordet diska: varför gör så få språk skillnad mellan diska och tvätta?- bordlampa eller bordslampa- de ena sonen - när det finns många är väl det ordet fel?- den nye utrikesministern Hilary Clinton Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Sep 201123min