Vad hände med ’goddag’?

Språket den 24/11 2009 om sverige-estniskan Det kom över 30 000 ester till Sverige kring andra världskriget. De och deras barn och barnbarn talar ännu estniska, men det är ett språk som blandats med svenska och som på många sätt är annorlunda från språket i Estland. Språkforskaren Leelo Keevalik vid Uppsala universitet berättar om skillnader på flera nivåer. Lyssnarfrågorna kommer in på både ångermanländsk dialekt och företagsledningars maktspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det kom över 30 000 ester till Sverige kring andra världskriget. Många av dem och deras ättlingar talar ännu estniska, men det är ett språk som blandats med svenska och som på många sätt är annorlunda från språket i Estland. Språkforskaren Leelo Keevallik vid Uppsala universitet berättar om skillnader i ordförråd, grammatik och satsmelodi. Lyssnarfrågorna kommer in på både ångermanländsk dialekt och företagsledningars maktspråk. Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar dem.Samtliga frågor:- märkliga fynd i nutidssvenskan: "det kommer blir" och "han kan står"- infinitivmärket att som lever farligt- "om huruvida"- är jä i Ångermanland släkt med engelskans you?- "vi arbetar tillsammans" skriver företagsledningen, men vilka avses?

24 Nov 200924min

Språket den 17 november 2009 med SR:s språkpristagare INFO: Årets mottagare av Sveriges Radios språkpris är Maria Edström, P1, med motiveringen: En spirituell och språkfräck estradör som med passion och självklar pondus intar radioscenen. Och Martin Bentancourt, SR Metropol: En röstens trollkarl, som med musikalisk lekfullhet och "örat mot gatan" förvandlar hip-hop-generationens språk till radiokonst. Avdelningen lyssnarfrågor börjar med diskussion om några av de komplement vi fått till samtalet om tal i kraftuttryck. Vi tog upp uttrycken sjutton och tusan. - Glöm inte attan och hundan, skriver många lyssnare. Andra kompletterar med lokala kraftuttryck, som det åländska elvaförbannade och nittonförbannade, eller det halländska fy i femtan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Maria Edström, P1: En spirituell och språkfräck estradör som med passion och självklar pondus intar radioscenen. Martin BentancourtSR Metropol: En röstens trollkarl, som med musikalisk lekfullhet och "örat mot gatan" förvandlar hip-hop-generationens språk till radiokonst. Avdelningen lyssnarfrågor börjar med diskussion om några av de komplement vi fått till samtalet om tal i kraftuttryck. Vi tog upp uttrycken sjutton och tusan.- Glöm inte attan och hundan, skriver många lyssnare. Andra kompletterar med lokala kraftuttryck, som det åländska elvaförbannade och nittonförbannade, eller det halländska fy i femtan. Ordmystik kan vara en rubrik för dagens första nya lyssnarfråga: Varför kallade vi när jag var barn i Ystad den lilla hammaren för "maskendisare", undrar Per Einar Olsson.Professor Lars-Gunnar Anderssons svar leder till antik- eller begagnat-bodar i Danmark och sedan ner i Frankrike.Övriga lyssnarfrågor i programmet:- lånord och ortnamn säger expertisen, medan vanliga språkbrukare gärna vill ha en in foge-bokstav: låneord och ortsnamn- en controller, flera vad då på svenska?- potatiskivor och datachips: heter det chipsläsare eller chipläsare- förkortningsordet fmea står för 'failure mode and effect analysis', skriver en lyssnare som ofta använder ordet fmea "eff-em-é-a" på sin arbetsplats. Men hur bildar man plural av fmea?

17 Nov 200924min

Den franske statssekreteraren Jean-Louis Borloo kommer springande för att vara med på gruppbilden vid det informella EU-mötet i Åre tidigare i år. Lika gärna vill förstås alla deltagarna bli tolkade så att hela församlingen förstår vad de säger vid mötet.I veckans program diskuterar vi villkoren för och kraven på konferenstolkar eller, som man också kallar dem, simultantolkar.När Sveriges halvår som ordförandeland i EU är över kommer 900 tolkar att ha arbetat vid över hundra möten i Sverige. Några svenska konferenstolkar berättar om knep de tar till för att klara den nästan omöjliga uppgiften att översätta lika fort som en engagerad talare talar. Men varför är svenska politiker mest ovilliga av alla i Europa att tala sitt modersmål och anlita tolk? Den frågan har vi inget svar på. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal:- Linköping och Jönköping med långt i och ö. Ska inte stavningen följa uttalet?- var uttalas ordet väsentligt ofta som vesäntligt?- pistasch eller pistage?- olika uttal av 'åtminstone'- konstigt uttal av 'egentligen', en fortsättning - hur uttala 'katolsk'? - Sms - skrivs det med stora eller små bokstäöver?- Varför ett 't' i uttalet av 'motion' men inte av 'nation'? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Nov 200924min

Denna vecka utforskar programmet, med lyssnarnas hjälp, ytterligare ett område där ordrikedomen är enorm: lek och bråk där den ene faller i backen. Sätta krokben kan man säga i hela landet, men därutöver har lyssnare bidragit med över dussintalet synonymer. I Närke sätter man skorska, i Stockholm heter det sätta pirra, i Skåne har man det egna uttrycket lägga hilleben. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar också ursprunget till andra uttryck: varför just siffran sjutton i kraftuttryck och varför säger man jajamen? Övriga ordfrågor:- 'skväling' som ord för oerfaren hantverkare- finns släktskap mellan engelskans 'chat', svenskans 'tjata' och göteborgska 'tjôta'?- boddrake, bodknodd, bodhängare och handsöl- fothus- bannjol Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Nov 200924min

Fula ord är knappast välkomna i något klassrum, men på Ytterbyskolan i Kungälv norr om Göteborg är det inte bara förbjudet - det kan leda till att man får underkänt i ämnet samhällskunskap. Ändå hörs ord som 'skabb', 'hora', 'slampa' och 'jävla bög' som tillmälen och eleverna på skolan berättar vad de tycker om det. Lärarna Lotta Björkman och Pia Kangas vid Rytmus musikgymnasium i Stockholm berättar om hur de arbetar mot kränkande språkbruk i skolan. Denna veckan belönas de med Natur & Kulturs lärarpris för sitt arbete med det som kallas 'normkritisk pedagogik'. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.- konstruktioner som 'det kan står' dyker upp allt oftare.- En språkskräll, om det blir bestående!- finns det betydelseskillnad mellan 'ska' och 'skall'?- 'ett stilla Östersjön' - kan man säga så?- vem vann? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Okt 200924min

Det kan bli många och långa diskussioner om ett ords rätta betydelse och veckans lyssnarfrågor leder till nöjesfältet, ut på havet och in i barnkammaren. Vi talar om att ordet amma fått en ny, modern betydelse, att det inte är självklart vad som är en karusell och att båtar kan vara större än många tror. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ordbetydelse. Det handlar också om ett nystartat forskningsprojekt, där forskare vid institutionerna för lingvistik och specialpedagogik vid Stockholms universitet, tillsammans med forskare i andra länder, ska ta reda på hur barns språkförmåga utvecklas. Forskaren Ulrika Marklund talar om det delvis outforskade sambandet mellan tidig språkinlärning och läsning senare i skolan. Lyssnarfrågor som tas upp i veckans program:- skillnaden mellan båt och fartyg- vad är en karusell?- kan barn amma?- vad betyder -plan, som i Stureplan?- talong och kupong Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Okt 200924min

Varför hittar vi så olika ord och läten när vi människor beskriver djurens läten? I Sverige stavar vi grisens läte nöff, i USA oink och i Frankrike groin. Och skriftbilden ger i sin tur färg åt människans härmande av djuren - eller är det tvärtom?Det är en av veckans lyssnarfrågor i ett program som handlar om ord: ord som saknas, upprör eller efterlyses. Apropå ord som upprör: Socialstyrelsen avråder från användning av ordet 'handikappad' och idrottaren, föreläsaren och politikern David Lega ser en fara i det. - Byter man ord för ofta, kan folk bli så rädda för att göra fel att de avstår från kontakt, säger han. Värderingarna bakom ordet är viktigare.Övriga ord som diskuteras i veckans program av professor Lars-Gunnar Andersson:- kundpinne och pappersfnas- 'kan man säga 'ko-ost'?- nöff och oink- hur länge har 'ba' funnits, som i 'och jag ba: ha-ha'?- krokben och snavtipp - när blev 'du och jag' till 'jag och du'? Efterlysningen: krokben, fälleben, snavtipp eller något annat?Vilket ord använder du? Skriv och berätta och skriv då hela uttrycket med verb: sätta, ta, göra, etc...och preposition: på, för eller någon annan. Och berätta varifrån du kommer också, förstås. Vi återkommer till frågan! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Okt 200924min

Ordspråk från Norrland berättar om rollfördelningen mellan könen i 1800-talets bondesamhälle.- Ja, åtminstone berättar de hur normerna såg ut, säger Daniel Andersson vid institutionen för nordiska språk vid Umeå universitet som studerat ordspråken för sin doktorsavhandling. Det är mannen som är försörjaren och hans val av hustru är viktigt, förmanade ordspråken som tycks nyansera bilden av en självständig kvinnoroll i bondesamhället, säger Daniel Andersson. I ett andra reportage från Baskien i norra Spanien berättar Petra Socolovsky om de språkliga egenheterna hos detta språk som inte liknar något annat. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om svensk grammatik.- bara och kanske på konstig plats- obehöriga äger ej tillträde- låneord: blir de en- eller ett-ord?- foge-s: regionmöte eller regionsmöte? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Okt 200924min