Låter alla lika nuförtiden?

Körsånger fungerar oväntat bra på svensklektionerna. Dessutom reder vi ut om musikalitet hänger ihop med språkförståelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sara Lövestam tolkar Nils FerlinNils Ferlin som svensklärare? Det låter kanske besynnerligt, men sångerna gör sig alldeles utmärkt som undervisningsmaterial på sfi-lektionerna.– Det är ganska tråkigt att sitta och läsa samma text i talkör varje gång man ses, men det är ganska mysigt att sjunga samma låt gång på gång säger språkvetaren och författaren Sara Lövestam.Med en bakgrund som sfi-lärare har hon en hel del erfarenhet av undervisning. Nyligen har hon testat att undervisa genom körledning. Eleverna lär sig svensk grammatik och uttal genom klassiska sånger, och har dessutom ganska roligt på kuppen.Musikalitet och språkkunskapYlva Byrman, universitetslektor i svenska, berättar om hur kunskaper kring språk och musik hänger ihop.– Det är skillnad på att höra och att göra. Det finns folk som har bra gehör, men som ändå har svårt att sjunga rent själva, säger Ylva Byrman.Språkfrågor om musikalitet och språkinlärningHar musikaliska personer lättare att lära sig språk utan brytning?Vad är skillnaden på att sjunga falskt och att sjunga fel?Varför säger vi att något låter högt när vi menar att det låter starkt?Hur kommer det sig att ordet crescendo används fel?Mer om språk och musikalitetLäs krönikan Sången visade vägen till språket av Sara Lövestam i Språktidningen (från 2025).Lyssna på Nils Ferlins I folkviseton framförd av Lotta Engberg och Jarl Carlsson (från 2006).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Sara Lövestam, språkvetare och författare. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde.

19 Maj 30min

Gruppen KAJ intar i maj Eurovision med sin bastupop och har under våren satt österbottniska Vörådialekten och finlandssvenskan på kartan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Till och med små barn har börjat prata med varandra om hur folk talar på olika orter, så medvetenheten om språklig variation har ökat, vilket vi är väldigt glada över, säger Therese Leinonen, docent i nordiska språk i Helsingfors.Nu sjunger alla om ”båoti” och ”vedin”Vörådialekten har bevarat flera språkliga drag från fornsvenskan, som till exempel kasusböjningar (klockon, ångon) och gamla diftonger som båti. Det gör dialekten till ett tydligt exempel på hur fornsvenskt språkbruk lever kvar i de finlandssvenska dialekterna.Språkfrågor om finlandssvenskaVad har uttrycken ”vedin”, ”klockon” och ”båoti” i KAJ:s låt ”Bara bada bastu” för bakgrund?Hur ser historien och användandet av uttrycket ”ännu” ut i finlandssvenskan?Har uttrycken ”rosk” (skräp) och ”ämbar” (kärl) sitt ursprung i rikssvenskan?L-ljudet kan uttalas på många olika sätt, i den österbottniska dialekten i Månsala finns tre olika sätt att uttala L, men varför är det så?Finns det skillnader på diskursmarkörer mellan kulturer som pratar samma språk, till exempel finlandssvenska och sverigesvenska?Hur hittade ordet ”semla” till finlandssvenskan?Mer om finlandssvenskan och KAJ-effektenSök i Finlandssvensk ordbok från Institutet för de inhemska språken.Sök i Ordbok över Finlands svenska folkmål från Institutet för de inhemska språken.Läs artikel Nog är det tillräckligt! av Jan Lindström och Catrin Norrby från Språktidningen (från 2016).Se tv-inslag Vörådialekten hetare än någonsin – efter KAJ:s mellosuccé från SVT.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Therese Leinonen, docent i nordiska språk Institutet för de inhemska språken i Helsingfors och redaktör för Ordbok över Finlands svenska folkmål. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Mina Benaissa.

12 Maj 29min

Uttryck som dra in pengar och säkert betyder inte alltid det du tror. Sammanhanget avgör hur de ska tolkas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Alla naturliga språk är vaga. Vi har ofta flera möjliga betydelser för ett och samma ord eller ett och samma uttryck, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska. Det är därför ett uttryck som “dra in pengar” kan betyda både att samla in pengar eller att ta bort pengar och tolkningen beror på perspektivet.Inflation bland förstärkningsorden– Vi människor gillar att överdriva saker – det skapar inflation i språket, säger Ylva Byrman.Förstärkningsord används för att ge eftertryck, men när de upprepas förlorar de sin kraft. Det kan leda till att orden får flera olika betydelser.Språkfrågor om konstiga uttryck och tvetydigheter i språketVad betyder det egentligen när någon säger att Trump har “dragit in pengar” till universiteten?Hur kan ordet ”säkert” betyda både absolut och kanske?Hur kan “fett” användas som förstärkningsord i uttryck som “fett kul”?Varför säger vissa “lägga för mig” när de menar att man ska lägga upp mat?Hur kan uttrycket “så till den milda grad” förstärka något, när mild betyder svag?Varför heter det stereotyp när det handlar om förenkling, när stereo antyder rymd och mångfald?Mer om tvetydigheter i språketLäs krönikan Oprecisa ord hjälper oss att spara plats i hjärnan av Lisa Holm, SvD, (från 2015).Läs om ”dra in” i Svensk Ordbok utgiven av Svenska Akademien (från 2021).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

5 Maj 29min

Medeltiden kallades inte medeltiden när den pågick. Hör hur historiska epoker fått sina namn, vem som uppfann veckan och om olika sätt att räkna tiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historiska namn på epoker, som medeltiden, renässansen och järnåldern, användes inte under de tider de beskriver, utan uppfanns långt senare.– I Sverige så började man prata om medeltiden i början på 1800-talet, eller möjligen i slutet på 1700-talet, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Olika kulturer hade olika sätt att räkna tidenI antikens Grekland namngavs varje år efter den ämbetsman som styrde. I Egypten delade man in historien i kungadynastier. Romarna införde månaderna januari och februari, och Mayafolket byggde en kalender med flera snurrande tidshjul.– När man läser på om de här olika tideräkningarna blir det snabbt väldigt krångligt, säger Henrik Rosenkvist.Språkfrågor om hur vi pratar om historienHur långt efter en historisk period får den vanligtvis sitt namn?Vad kommer framtidens människor att kalla vår samtid?Hur pratade människor i antikens Rom och Grekland om tid och årtal?Hur länge har begreppet vecka funnits? Hur länge har uttrycket ”det var bättre förr” använts?Uttrycket ”gammal som gatan” låter ganska ungt jämfört med likande uttryck i andra språk som ”vieux comme le monde” eller ”alt wie Methusalem”, varifrån kommer det?Mer om det historiska språket och olika tideräkningarLäs boken: Alla årets dagar: en evighetskalender av Alf Henrikson, utgiven Norstedt (från 1993).Lyssna på nyheten Människans tidsålder får vänta från Vetenskapsradion (från 2024).Lyssna på podden Vetenskapsradion Historia.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

28 Apr 30min

Det är ingen som vet exakt hur många ord det finns i svenska språket. Hör varför det är så svårt att veta och hur stort ordförråd man behöver ha. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Man måste komma överens om vad som ska räknas som ett ord. Är ”mina” i ”mina barn” samma ord som ”en mina” man går på? säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitetHur stort ordförråd behöver jag?Det är också svårt att uppskatta hur stort ordförråd en människa har. – Du har ju en massa ord i din hjärna. Men hur kan vi mäta? Jag kan inte bara sätta ett instrument mot din hjärna och titta in och säga: Här finns det 27 000 ord, säger Ylva Byrman.Språkfrågor om ordförråd och hur många ord det finns i språketHur har ordförrådet förändrats över tid – har vi fler ord i dag än förr?Hur många ord behöver en människa kunna för att göra sig förstådd?Kan man få ett sämre svenskt ordförråd av att prata mycket engelska i vardagen?Hur stor andel av svenska språket består av enstaviga ord?Läs mer om ordförråd och hur många ord som finnsISOF:s frågelåda svarar på: Hur många ord finns det i svenskan?Läs artikeln Därför är orden oräkneliga av Anders Svensson, från Språktidningen (2024).Läs om Ny studie: Boksamtal viktigt för att öka barnens ordförråd av Påhl Ruin, från Vi lärare, (2024).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

21 Apr 30min

Påsken handlar både om Jesus uppståndelse och ägg. Bibeln får nytt språk och gamla genitivformer försvinner. Men ägget låter som det alltid har gjort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Ägg har på ett eller annat sätt hetat ägg sen urminnes tider, det går att spåra till protoindoeuropeiska, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Nya testamentet får modernare språk– De gamla genitivformerna försvinner. Det kommer att stå ”Jesus Kristus uppståndelse” istället för ”Jesu Kristi uppståndelse”, det tror jag att läsarna kommer att lägga märke till, säger Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Stockholms universitet som sitter med översättningsrådet för NT 2026.I direktiven till den nya översättningen står att svenskan ska vara av god kvalitet och ha en naturlig och nutida språkdräkt.– Är det då motiverat att bibelspråket upprätthåller en böjningsform som är borta ur allmänspråket sen väldigt länge? Jag att det finns goda skäl för att inte göra det, säger Catharina Nyström Höög.Språkfrågor om påsk, kyrkan och äggHur ska man skriva ordet påsk – med stor eller liten bokstav?Varför säger vissa ”återuppstånden” när det heter ”uppstånden”?Vad betyder egentligen uttrycket att ”krypa till korset”?Varför heter det skärtorsdag – och vad betyder skär i det sammanhanget?Vad heter de olika dagarna under Stilla veckan – och varför heter de så?Varför heter det ägg – och hur gammalt är det ordet egentligen?Vad är skillnaden mellan att lägga ägg och att värpa?Varför säger vi ”full som ett ägg” när vi menar att någon är berusad?Lär dig mer om bibeln, påsken och äggLäs artikel om NT2026 Ny version av Nya testamentet kommer nästa år – och mycket blir annorlunda av Monica Slotte från YLE (från 2024).Läs om Stilla veckan från Svenska kyrkan.Läs om Påskens alla dagar från ISOF.Läs om Påsktraditioner från A till Ö från ISOF.Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Stockholms universitet som sitter med översättningsrådet för NT 2026.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman

14 Apr 30min

Att använda idiom och metaforer i sitt språk kan vara effektfullt. Men inte om det blir fel. Och fel blir det, fråga bara deltagarna i Love is Blind. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många metaforer är äldre, och ibland säger vi fel för att det kan vara svårt att förstå hur orden i sig hänger ihop idag.– Ett klassiskt exempel är att dra alla över en kam, som ofta blandas ihop med kant. Det är lättare att föreställa sig en kant, men det heter kam, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Felaktiga metaforer och idiom i ”Love is Blind”I realityserien ”Love is Blind” blandar deltagarna ofta ihop metaforer. Det har lett till en diskussionen om hur programmet textas. ”Det var bara goda gärningar” textades med ”Vi hade bara goda avsikter”. Och ”Vi kommer lämna våra vägar här” blev ”Då kommer vi gå skilda vägar”.Undertextarens rättningar har hyllats, men är det rätt att rätta deltagarnas språk?– Jag hade inga problem att förstå vad deltagarna menade. Så frågan om det är något slags maktutövande där hon som textar bestämmer vad som är korrekt svenska, eller om det handlar om språkvård? säger Julia Prentice, universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om missförstådda metaforerÄr det verkligen positivt att använda uttrycket ”inte illa pinkat” när man menar att någon har presterat något bra?”En dans på rosor” används ibland för något positivt. Så användes väl inte uttrycket tidigareVarifrån kommer uttrycket ”att vara bakom flötet”?Ibland hör man människor säga att de ”eldar upp något” när de egentligen menar ”eldar på något”. Blir inte det fel?Var kommer ordet ”klockrent” ifrån?Hur har metaforen ”grundbulten” lyckats ersätta ”grundstenen”?Metaforer, idiom och fasta uttryck som nämns i programmetVara ute och cyklaFå något att bita i Få blodad tandHa kul som ett barn på julaftonKaka på kakaGe sig i kast medDra sitt strå till stackenKasta yxan i sjönInte illa pinkatEn dans på rosorIngen ko på isenDet går som tågetSom ett brev på postenDra alla över en kamGöra någon en björntjänstÅ någons vägnarMunsbitHårdraGråta krokodiltårarVara bakom flötetKlockrentGrundbultenLär dig mer om metaforerLäs doktorsavhandlingen På rak sak av Julia Prentice, från Göteborgs universitet (från 2010).Läs artikeln Därför ställer metaforer till det för sva-elever av Påhl Ruin, från Vi lärare, (från 2024).Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Julia Prentice är universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

7 Apr 30min

Uttryck som nästa fredag och förra sommaren kan tolkas olika. Tidsangivelser i svenskan skapar ofta mer förvirring än man anar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidsuttryck som kan skapa missförstånd är till exempel nästa fredag, skjuta fram ett möte och tisdagsnatten.När är natten egentligen?– Dygnet har en formell definition. Men vår dag börjar när vi går upp och slutar när vi går och lägger oss. Därför ligger natten för många på gränsen mellan två dygn, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Tisdagsnatt kan alltså både betyda 00-04.00 i början av dygnet eller 22-00 i slutet av dygnet.Språkfrågor om tidenHur undviker man missförstånd när man säger ”nästa fredag” eller ”förra sommaren”?Vad betyder det egentligen att skjuta fram något?Varför säger vissa ”minutrar” och ”sekundrar” istället för ”minuter” och ”sekunder”?Är det rätt att säga ”mellan 9 till 12” eller ska det vara ”mellan 9 och 12”?Varför används oftast 12-timmarsklockan i tal men 24-timmarsklockan i skrift?Varför säger man ”natten mot tisdag” istället för ”tisdagnatt”?Mer om tiden och klockanHur mycket är klockan exakt just nu?Läs språkspalten Reuters ruta: Vi ses på lördag! av Mikael Reuter, från Institutet för de inhemska språken, (från 1997).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

31 Mars 30min