En strid mellan USA och Kina – nationalitetsfrågan dominerar OS: Björn Djurberg, Peking

Utrikeskrönikan 17 februari. 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Peking, torsdag.

Där det fortfarande återstår några dagar av vinter-OS och där frågan om nationalitet bubblat upp gång på gång. Främst på grund av Eileen Gu, den 18-åriga supertalangen i freeski, som hittills tagit guld i big air, och silver i slopestyle.

Eileen Gu, eller Gu Ailing för att använda hennes kinesiska namn, är född och uppväxt i USA, men har en kinesisk mamma och bestämde sig för ett par år sedan för att tävla för Kina – ett beslut som ju i internationella sportsammanhang inte kan ses som särskilt kontroversiellt. Men kruxet är att Kina inte erkänner dubbla medborgarskap.

Och Eileen Gu själv har hittills, trots många frågor, inte velat svara på om hon är amerikansk eller kinesisk medborgare, utan nöjt sig med att säga att hon är kines när hon är i Kina, och amerikan när hon är i USA. En balansgång som i ljuset av USA:s och Kinas ansträngda relationer gjort att allt hon säger och gör slås upp stort i medierna.

I Kina har hon hittills visserligen mest hyllats, men den oklara nationalitetsfrågan hyser en potentiell sprängkraft i kinesiska sociala medier, som länge präglats av en högljudd nationalism.

Ingen förstår det bättre än nationalistiska partitidningen Global Times före detta chefredaktör Hu Xijin, som fortfarande är en av Kinas mest inflytelserika opinionsbildare. I ett inlägg på sin blogg häromdagen skrev Hu Xijin att hyllningspropagandan kring Gu Ailing borde tonas ner för att undvika att måla in sig själv i ett hörn. Istället för att säga att Gu Ailing vunnit ära åt Kina, så borde man istället säga att Gu Ailing vunnit ära åt den kinesiska OS-truppen, skrev Hu Xijin.

Men om Eileen Gu riskerar hyllas för mycket, så är läget det motsatta för den unga konståkaren Zhu Yi, tidigare Beverly Zhu, som även hon bytt från USA till Kina, men som inte lyckats leverera medaljer, och som häcklades i sociala medier för sina misslyckade insatser. Obekräftade rykten florerade att hon på grund av sin inflytelserika pappa fått en plats i det starka kinesiska laget.

Ytterligare en konståkare med kinesiska rötter, amerikanen Nathan Chen, fick även han utstå glåpord i kinesiska sociala medier, då han tidigare bland annat kommenterat läget i Xinjiang. Efter att Nathan Chen vunnit OS-guld kallades han ”banan”, det vill säga gul på utsidan, men vit inuti.

Den olympier som vid sidan av Eileen Gu fått störst genomslag i Kina är varken kines eller amerikan, utan japan. Konståkningsstjärnan Yuzuru Hanyu är otroligt populär i Kina och det har såklart retat upp nationalisterna i sociala medier, som klagade över att de kinesiska Yuzuru-fansen inte lade sin energi på att heja fram de kinesiska konståkarna, istället.

Japan och Kina som ju i mångas ögon fortfarande är rivaler. Eller, som en i publiken sade till mig efter att ha följt Yuzuru Hanyus insats på isen: ”Vi tycker om honom, trots att han är japan.”

Björn Djurberg, Peking
bjorn.djurberg@sverigesradio.se