Halloween i svenskan – därför säger spöken ”bu”
Språket27 Okt

Halloween i svenskan – därför säger spöken ”bu”

Lite rysligt blir det, men framför allt lärorikt. Vi pratar om zombier och spöken, men också om hur man böjer färgen orange i plural.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hösttider betyder halloweentider. Många barn gör sig redo att gå på godisrundor och fråga ”bus eller godis?”.

I veckans avsnitt pratar vi om olika ord som har med halloweenhelgen att göra. Firandet är ju dessutom relativt nytt i Sverige och alla är inte helt överens om när det firas.

– Tidigt 00-tal verkar det som att det är etablerat. I den mån det är etablerat, för det finns ju oklarheter, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Japanska spöken

I avsnittet diskuterar vi även höstlovet, som började som potatislov men nu allt oftare kallas för halloweenlov.

Det blir också en genomgång vad spöken säger på olika språk. Här i Sverige säger de som bekant ”bu”, men på andra språk kan det låta lite annorlunda. Japanska spöken sticker ut med helt annat vokabulär än andra.

Lyssnarfrågor om halloween

Varför säger vissa ”sklett” istället för ”skelett”?

Varför säger spöken ”bu”? Är det samma ursprung som när man buar ut någon? Vad säger spöken på olika språk?

Hur säger man ”zombie” i plural? ”Zombier” eller ”zombies”?

Varför säger folk ”orange” istället för ”brandgul” nu för tiden?

Vilken ”orange” kom först, frukten eller färgen?

Hur böjer man färgen orange i plural?

Mer om allhelgona

Lyssna på allhelgonaavsnittet om döden (från Språket 28 oktober 2019).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Avsnitt(926)

Svart på vitt om skiljetecken

Svart på vitt om skiljetecken

Skiljetecken ger en paus för ögat i läsningen. Men hur använder man dem bäst? Ylva Byrman jagar komman, gissar om snedstreck, varnar för semikolon och sätter punkt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför sätter många ett snedstreck före sitt namn? Är det typiskt svenskt? Var ska frågetecknet sitta? Varför är det så många kommatecken i äldre texter? Kommer det nya skiljetecken? Hur använder man semikolon rätt? Vad betyder det egentligen när man skriver ut tre punkter? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

21 Okt 201930min

Är det rätt att säga fel?

Är det rätt att säga fel?

Det handlar om att säga fel och att missuppfatta ord. Lyssnarna och Henrik Rosenkvist delar med sig av egna och andras felsägningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Är det fel att säga ögonlockarna eller är det dialekt? Vem bestämmer vad som är rätt och fel i språket? Hur blir fel rätt? Är det en missuppfattning att säga att man döper djur? Varför säger vissa påhyvla när det heter pådyvla? Har ordet dekadens bytt innebörd? Eller missuppfattas det? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

14 Okt 201930min

Vikingarna är tillbaka

Vikingarna är tillbaka

Vad lever kvar i språket från vikingatiden? Och hur hade vikingarna pratat idag? Henrik Rosenkvist läser vikingapoeten Egil Skallagrimsson och ger fyra ledtrådar till varför det heter viking. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad vet man om hur fornnordiska lät? Fanns sj- och tj-ljud före medeltiden, alltså när man skrev med runor? Vilka ljudbildningar från vikingatiden har försvunnit och vilka lever kvar? Var kommer ordet viking från? Hur reste ordet harfanger – fjälluggla – från vikingarnas Norden till Frankrike och blev harfang på franska? Hur hänger ordet slaver ihop med ordet slavar? Hur är orden kopplade till vikingarnas räder? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Intervju med Anne Bjørnstad, manusförfattare till tv-serien Beforeigners, HBO Nordic. Programledare Emma Engström.

7 Okt 201930min

Hälsofeber – så säger vi om sjukt och friskt

Hälsofeber – så säger vi om sjukt och friskt

Det är förkylningstider och vi tar tempen på ord och uttryck om mående. Ylva Byrman guidar mellan "pestiga" ord, nysningsfraser och önskningar om hälsa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur hänger verbet hälsa ihop med substantivet hälsa? Vilka kopplingar finns det på andra språk? Kan man säga "friskna till" och "sjukna in" eller är det bara "tillfriskna" och "insjukna" som gäller? Vilka spår har sjukdomen pest satt i språket? Varför säger vissa beskonad, när det heter förskonad? Är det dialektalt att säga "ta febern" istället för "ta tempen"? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

30 Sep 201930min

Politiskt språk med stort P

Politiskt språk med stort P

Det handlar om ord och begrepp i politiken. Ylva Byrman listar de vanligaste partiorden. Vi reder ut hur ordet utanförskap blev politiskt. Och så bjuder politikreporter My Rohwedder på nyord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur och varför används uttrycket på någons planhalva i politiken? När blev utanförskap ett politiskt signalord? Vilka nya ord dök upp i samband med regeringsbildningen efter valet 2018? Vilka partier kallar sig Partiet med stort P? Vilka är de mest utmärkande orden i partiernas valmanifest sedan slutet av 1800-talet? Är ordet högerradikal en självmotsägelse? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst My Rohwedder, politikreporter på Ekot och bisittare i Sveriges Radios podd Det politiska spelet. Programledare Emma Engström.

23 Sep 201930min

Är du go eller? Göteborgska eller?

Är du go eller? Göteborgska eller?

Säger göteborgare "eller" oftare än andra? Henrik Rosenkvist berättar om det västsvenska hopkok av dialekter som idag kallas göteborgska. Och så visar sig Göteborgsvitsen ha ett överraskande arv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Förutom ordet bamba för matsal, vilka ord och uttryck är typiska för göteborgskan? Var kommer fraserna "Är du go eller?" och "Hallå eller!" från? I Göteborgstrakten används kraj eller krajja i betydelsen sönder eller att något går sönder, men används orden även på andra ställen i landet? Knävelhänt betyder fumlig, men hur spritt är det? Varför finns det en koppling mellan göteborgskan och ordvitsar? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

16 Sep 201930min

Så är du artig på svenska

Så är du artig på svenska

Förr funkade "Skulle jag kunna be att få?" Nu har uttrycket blivit ålderdomligt. Hur vi pratar för att vara artiga förändras. Henrik Rosenkvist guidar genom trevlighetsmarkörer i språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Har uttrycket "jag skall be att få" blivit mindre vanligt och vad kan man säga istället för att be om något på ett artigt sätt? Varför är skyltar med uppmaningar så omständligt skrivna? Som till exempel "rastning av hundar förbjuden" istället för "hundar får inte bajsa här". Är negationer som "kan du inte ge mig fjärrkontrollen?" även vanliga på andra språk? Är svenskan ett mindre vänligt språk än andra språk? Uttrycket "vänta kvar" kan höras i telefonköer. Är det ett korrekt uttryck och vad har hänt med "vad god dröj"? Har ordet trevligt fått en mindre trevlig betydelse? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

9 Sep 201930min

Hur ska emojier användas?

Hur ska emojier användas?

Gula gubbar som ler, pussa och kräks. Frukter och grönsaker som blir till sexuella inviter. Hur ska emojier och smileys användas och tolkas? Ylva Byrman reder ut vett och etikett för symbolspråket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vilken funktion har emojier när vi kommunicerar? Hur ska man veta vad alla emojier betyder?Är emojier och smileys ett universellt språk? Eller kan tolkningen av en emoji skilja sig i olika länder? Kommer emojier och smileys bli en del av det offentliga språket? Hur förhåller sig språkvården till emojier? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

2 Sep 201929min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
paranormalt-med-caroline-giertz
dumforklarat
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
sexet
rss-vetenskapspodden
medicinvetarna
det-morka-psyket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
barnpsykologerna
rss-vetenskapsradion-2
bildningspodden
rss-spraket
4health-med-anna-sparre