Bakom kulisserna på BBC-scoopet
Medierna15 Nov

Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC:s kris

Det har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.

Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?

Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.

Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingar

Regeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.

Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.

Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?
I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.

Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter.

Klimatenkät
Under arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:
1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?
2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?
3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen
1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.
2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.
3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.

Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet
1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.
2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.
3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.

Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD
1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.
Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.
2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.
3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.
Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.

Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Avsnitt(975)

Operation Mörkläggning och nätkränkningar

Operation Mörkläggning och nätkränkningar

Medierna - Lördag 8 mars 11.03 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hård kritik mot prins-mörkläggningDe brittiska medierna ingick en pakt med försvarsmakten som möjliggjorde för yrkesmilitären prins Harry att åka till Afghanistan. Men nu kommer kritiken - uppgörelsen tjänade inget nationellt intresse, utan liknade snarare en PR-kupp för militären och hovet, säger exempelvis Luke Baker, Reuters, och Peter Wilby, The Guardian.Från ett svenskt perspektiv kritiserar yttrandefrihetsveteranen Hans Schöier uppgörelsen, medan exempelvis Thomas Mattsson, chefredaktör för Expressen Nya Medier betraktar den som en ganska vardaglig avvägning mellan publicitetsintresse och plikten att skydda människoliv.Svårt få till ny nationell radiokanalEtt av de större initiativen från kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth hittills är försöket att skapa en ny rikstäckande kommersiell radiokanal. En utredning pågår, som kommer till hösten. Men redan nu staplas problemen. Nyligen gav post- och telestyrelsen (PTS) besked om möjligheterna att få plats med en nationell kanal på det redan trånga FM-bandet. Det skulle gå, men med skohorn och kanalen skulle nå mellan hälften och tre fjärdedelar av befolkningen.Men problemen är större än så - det skulle nämligen bli dyrt. Och dessutom: i dag finns det redan - i praktiken - två nationella kommersiella radiokanaler, MixMegapol och Rix FM, som når fler lyssnare än den kanal PTS föreslår skulle nå.Täppas pressad av näthatTäppas Fogelberg, känd bland annat som programledare för Ring P1, hörde av sig till Medierna efter förra veckans inslag om hot mot journalister. Han undrade vad man måste stå ut med i form av hot och förtal när man framträder i offenligheten. Vi träffade Täppas för att diskutera det förtal han råkat ut för på nätet - och i mer konkret form - och försöker dessutom svara på vad som går att göra för den som förtalas.

8 Mars 200834min

Medierna 2008-03-01 2008-03-03 kl. 10.00

Medierna 2008-03-01 2008-03-03 kl. 10.00

Pressande hot och säljande löp P1 lördag 1 mars Östgötacorrespondentens reporter Håkan Wasén skulle göra ett ganska vardagligt jobb - och drabbades av ett överraskande hot. Men den här gången valde tidningen att publicera hotet. Ljudfilen lades ut på tidningens webbsida. När journalister hotas för att påverka det som skrivs eller sänds borde landets åklagare inte nöja sig med att åtala för brottet olaga hot, utan pröva den ovanligare brottsrubriceringen "brott mot medborgerlig frihet", anser journalisten Fredrik Laurin. Löpsedlar säger mycket om hur medierna utvecklas. Just nu är det ganska sällan nyheter som bär upp löpen - istället används de för att sälja prylar som filmer eller böcker. Sverigeutbildade journalisten Walid al Saqaf fick sin nyhetswebb blockerad i sitt hemland Jemen. För Mediernas Pablo Lizama Farias förklarar han vad detta fått för konsekvenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Mars 200834min

"Liza Marklund förstörde mitt liv" och om recensenterna som vänder

"Liza Marklund förstörde mitt liv" och om recensenterna som vänder

Medierna - Lördag 23 februari 11.03 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hon anklagar: Liza Marklund förstörde mitt livPå måndag kommer Elisabeth Hermon ut med boken Vingklippt - den sanna historien om stiftelsen Paradiset. Där berättar hon historien om hur hennes liv slogs i spillror av en artikelserie i Expressen, skriven av den i dag välkända journalisten Liza Marklund. Elisabeth Hermon är kvinnan som drev stiftelsen Trossen - en stiftelse som av Marklund anklagats för att vara bluff och lurendrejeri.Det var för 16 år sedan - men Liza Marklund har fortsatt använda historien i böcker som Asyl och Paradiset och hon fortsätter, bland annat i veckans Medierna, att hävda att hennes anklagelser från artiklarna är sanna.Elisabeth Hermon säger att så gott som inget i Expressens artiklar stämde. Och den omfattande utredning som polis och åklagare satte igång i samband med att artiklarna publicerades lades ner - utredningen ger ”inte belägg för att Elisabeth Lönnberg-Hermon förfarit bedrägligt med sin verksamhet i stiftelsen Trossen”, skriver chefsåklagare Claes Edlund. Skattemyndigheterna kontrollerade dessutom räkenskaperna i stiftelsen och konstaterade att den var välskött.Medierna har tittat närmare på fallet och berättar Elisabeth Hermons historia - och Liza Marklund ger sin syn på saken.Ny trend med pudlande kritikerDet verkar vara den nya trenden: kritikerna krälar i stoftet som pudlar och tar tillbaka sina recensioner. Mest uppmärksamhet har förstås DN:s Fredrik Strage fått, för tilltaget att ge pengarna tillbaka till de biobesökare som lockats till storfilmen Arn av hans hyfsat uppskattande recension. Men på senare tid har Medierna hittat en rad andra exempel på detta, senast reviderade Ulrika Kärnborg sin kritiska recension i DN av Maja Lundgrens kontroversiella Myggor och tigrar. Mediernas Tove Leffler spårar en större förskjutning bakom denna trend: det är recensenternas allmakt som brutits av mångfalden av omdömen på bloggar, e-postlistor och fansajter.Som en bonus kan du lyssna på hur DNs kritiker Fredrik Strage berättar om en otippad reaktion på hans beslut att ge pengarna tillbaka till dem som gått och sett och filmen Arn och ogillat den, efter att han satt trea i stället för tvåa i betyg.

23 Feb 200834min

Medierna 2008-02-16 2008-02-18 kl. 10.00

Medierna 2008-02-16 2008-02-18 kl. 10.00

Public service i hetluften och DN Kultur under attack P1 lördag 16 februari Det har länge funnits en kritik, inte minst från bloggare, mot att Dagens Nyheters kultursida styr debatten. Trots flera tidigare gräl förda i spalter och bloggar har DN Kulturs chef Maria Schottenius och Johan Norberg aldrig pratat med varandra. Så Medierna sammanförde dem vid en mikrofon. Utmaningarna mot svensk public service kommer från många håll. Nu i veckan släppte tankesmedjan Timbro sin rapport "Den ömtåliga plantan", där sponsringen kartläggs och SVT:s kampanj om "Fri television" ifrågasätts. Men den kanske största utmaningen mot public service kommer inte från svenska politiker, utan - som så ofta just nu - från EU. Kungapressen växer inför bröllop. Mediernas Tove Leffler har tittat närmare på denna speciella bransch. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Feb 200834min

Public service i hetluften och DN Kultur under attack

Public service i hetluften och DN Kultur under attack

Medierna - Lördag 16 februari 11.03 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. DN Kulturs slutenhet utmanasDet har länge funnits en kritik, inte minst från bloggare, mot att Dagens Nyheters kultursida styr debatten. Debatten kulminerade på sätt och vis i veckan när den världskände liberale debattören Johan Norberg med försåtlig citatteknik sammanblandades med islamofober och DN Kultur inte tog avstånd från publiceringen. Trots flera tidigare gräl förda i spalter och bloggar har DN Kulturs chef Maria Schottenius och Johan Norberg aldrig träffats. Så Medierna sammanförde dem vid en mikrofon.EU vill pröva public serviceUtmaningarna mot svensk public service kommer från många håll. Nu i veckan släppte tankesmedjan Timbro sin rapport ”Den ömtåliga plantan”, där sponsringen kartläggs och SVT:s kampanj om ”Fri television” ifrågasätts. Regeringens utredare Rose-Marie Frebran lägger snart fram sina slutsatser om public service framtid, där finansieringen är en av de brännande frågorna. I riksdagen hårdnar tongångarna och företrädare för den kommersiella tv-världen ligger på i debatten.Kanske har trycket aldrig varit så stort på public service. Men den kanske största utmaningen kommer inte från svenska politiker, utan - som så ofta just nu - från EU. Medierna har talat med lobbyisten som vill ha förhandsprövning av alla public service-satsningar på nätet.Kungapressen växer inför bröllopProgrammet Prinsar och prinsessor i TV4, tidningarna Royal och Queen - just nu är det högkonjunktur för kungapressen. Förklaringen är inte svår att räkna ut: med tre giftasvuxna - och enligt chefredaktör Roger Lundgren på Queen vackra - kungabarn så lär läsintresset öka de närmaste åren. Mediernas Tove Leffler har tittat närmare på denna speciella bransch.

16 Feb 200835min

Dubbelfel på DN och sluten öppenhet på SVT

Dubbelfel på DN och sluten öppenhet på SVT

Medierna - P1 lördag 9 februari 11.03 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagens Nyheter backar - två gånger på en veckaI den gångna veckan har Dagens Nyheter två gånger tvingats ta tillbaka uppgifter som publicerats på tidningens förstasida. Det gäller dels ett avslöjande om en välgörenhetsstiftelse där det blev fel på förstasidan, dels en egen opinionsundersökning om kärnkraften som tidningen presenterade felaktigt. Medierna har talat med tidningens läsarombudsman Lilian Öhrström som internt tagit tuffa diskussioner om rättelser och policy.Stängt på världens öppnaste AktuelltSvT:s nyhetsprogram Aktuellt beskriver sin nya webb-TV med interna diskussioner och beslut som en satsning på att bli världens öppnaste nyhetsredaktion. Mediernas Martin Wicklin åkte dit för att hänga öppenhetsreportern Jon Nilsson i hälarna en dag. Men öppenheten visade sig ha gränser...Mindpark ska skaka liv i tynande tidningarDe stora svenska landsortstidningarna finns bland världens mest lönsamma medieföretag. Men samtidigt talar det mesta mot papperstidningarna, som är dessa företags ryggrad. De sålda upplagorna sjunker sedan länge, antalet läsare sjunker sedan en tid, annonsmiljarderna flyr till nätet. Ställd inför detta har fem sydsvenska mediehus grundat utvecklingsbolaget Mindpark, lett av Internetprofilen Joakim Jardenberg. Medierna har hälsat på - och fått höra att nätet egentligen är en chans att växa, inte ett hot mot överlevnaden.Annonsfri public service - hot eller möjlighet i Frankrike?Nyligen tillkännagav Frankrikes president Nicolas Sarkozy en reform: landets tv- och radiokanaler i allmänhetens tjänst - public service-kanalerna - skulle göras reklamfria. Han beskrev det som ett sätt att stärka public service, men nu börjar kritiken komma. Fackförbund anser att förändringen hotar hela public service eftersom man inte tror på att reklamintäkterna kommer att ersättas med nya, statliga pengar. I fransk tradition utlyses strejk - på onsdag 13 februari blir det svart i rutan i protest mot förslaget, rapporterar Mediernas Johan Tollgerdt från Paris.

9 Feb 200834min

Presstödet och tystnaden

Presstödet och tystnaden

P1 lördag 2 februariNYHET Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad händer med det svenska presstödet? Och var är debatten? En process pågår i Bryssel, där EU-kommissionen och den svenska regeringen för en ”dialog” om presstödets framtid. Det kommer bli ett minskat driftsstöd till storstadstidningarna, det vill säga Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet, enligt uppgifter som kommit fram. De båda tidningarna riskerar att förlora 50 miljoner kronor av nuvarande stöd på 65 miljoner till vardera tidning. Men det har knappt förts någon offentlig debatt, trots att presstödet sammanlagt handlar om en halv miljard skattekronor, och - enligt presstödets försvarare - ett viktigt stöd för mångfalden på den svenska mediemarknaden. Vi träffar Anders Ahlberg, chefredaktör på branschtidningen Medievärlden, som anklagar politikerna för att vilja hålla den pågående processen dold. Han vill ha en öppen debatt om presstödets framtid. Och så talar vi med oroliga tidningar, där man nu befarar att utgivningen måste upphöra om presstödet försvinner. Att det pågår primärval i USA kan knappast ha undgått någon, och snart är det dags för den så kallade supertisdagen. Men varför rapporterar svenska medier så mycket om spelet och kampanjerna snarare än sakfrågorna? Och varför så mycket fokus på demokraterna på bekostnad av republikarna?Hör de svenska USA-korrespondenterna själva svara på kritiken. Vi fortsätter rapporteringen kring den omdebatterade tidskriften Mana, som just fått klartecken för fortsatt statligt stöd, när en ny storm blåste upp kring ansvarige utgivare Babak Rahimi. Han avgick i veckan efter anklagelser om att den kvinnliga medarbetaren och medgrundaren Sharare Irani inte existerar, utan i själva verket är Babak Rahimis eget alter ego. Hör mer om denna säregna historia i Medierna.

2 Feb 200834min

Den opålitliga börsjournalistiken

Den opålitliga börsjournalistiken

P1 lördag 26 januari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Sitt still i båten” är ett välbekant råd för alla småsparare. Men hur bra råd ger börsjournalistiken i tider av börsoro?Den här veckan har det varit särskilt besvärligt. Ena dagen går aktiekurserna stuprakt nedåt, bara för att nästa dag göra ett så kallat ”glädjeskutt”. Börsen är ”helt crazy” enligt expertisen. Och frågan är då vad råden på ekonomisidorna egentligen är värda. I Medierna får ni höra ekonomijournalisten och författaren Olle Rossander som inte är nådig i sin kritik av tidningarnas aktieråd. Han undersökte för ett par år sedan hur bra börsråden var, bland annat under storkrisen 2000-2003. Han förbluffades över de usla råden och hur de presenterades. Han undrar idag varför medierna inte har velat se varningssignalerna inför dagens börsoro.Vi träffar också Annika Creutzer, chefredaktör på privatekonomitidningen Privata affärer, en stund på jobbet under den turbulenta börsveckan.En av världens största naturfilmare, David Attenborough, anklagas för fusk. Den legendariske filmaren får kritik för en scen i sin senaste BBC-film, där han träffar på en till synes vild och farlig kobra. I verkligheten hade man helt enkelt köpt en redan infångad kobra och satt den på en sten för att spara tid. Vi talar med Henrik Ekman, svensk naturfilmare och producent på SVT, och Steve Hewlett, på Media Guardian, om var gränsen går mellan kreativt filmskapande och att faktiskt bedra publiken.Kändisar som ”rasar” och ”attackerar” varandra är ett återkommande tema i kvällstidningarna. Men hur äkta är dessa ”bråk”? Och vad innebär det egentligen när någon ”rasar” eller ”attackerar”? I veckan sattes fokus på den här formen av mediedramaturgi, när författaren och journalisten Jan Guillou levererade hård kritik i den egna tidningen Aftonbladet. Det var efter att han själv blivit indragen i ännu ett sådant ”bråk”, i just Aftonbladet, efter ett avsnitt i SVT-programmet ”På spåret”. Han hävdar bestämt att kändisbråken i regel är fejk, och skapade av tidningarna för att sälja lösnummer.

26 Jan 200834min

Populärt inom Samhälle & Kultur

mardromsgasten
podme-dokumentar
rattsfallen
p3-dokumentar
en-mork-historia
svenska-fall
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
killradet
aftonbladet-krim
creepypodden-med-jack-werner
blenda-2
flashback-forever
rss-mer-an-bara-morsa
kod-katastrof
rss-brottsutredarna
hor-har
rysarpodden
historiska-brott
vad-blir-det-for-mord