Bakom kulisserna på BBC-scoopet
Medierna15 Nov

Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC:s kris

Det har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.

Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?

Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.

Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingar

Regeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.

Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.

Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?
I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.

Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter.

Klimatenkät
Under arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:
1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?
2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?
3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen
1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.
2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.
3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.

Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet
1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.
2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.
3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.

Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD
1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.
Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.
2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.
3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.
Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.

Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Avsnitt(975)

Medierna 2007-08-04 2007-08-04 kl. 14.01

Medierna 2007-08-04 2007-08-04 kl. 14.01

Myndigheternas PR-kampanjer P1 lördag 4 augusti Statliga och kommunala myndigheter satsar årligen hundratals miljoner av skattemedel på att marknadsföra den egna verksamheten. Den totala summan bara för ren myndighetsreklam överstiger 200 miljoner kronor, enligt uppskattningar från SIFO. Pia Grahn Brikell, VD på Sveriges Reklamförbund, tycker det är effektivt använda skattemedel. Pia Moorhead-Törnberg, journalistiklärare på JMK, tycker att det är ett demokratiproblem. När det är ont om riktiga nyheter kan journalister ibland hjälpa verkligheten på traven. Medierna har tittat närmare på en föräldraförening mot brott, skapad på initiativ av reportern själv. Och ett gourmetrecept på mördarsniglar, som väckte rubriker världen över. I själva verket var det redaktionen, inte kocken, som låg bakom idén Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Aug 200729min

Medierna2007-07-28 2007-07-28 kl. 14.01

Medierna2007-07-28 2007-07-28 kl. 14.01

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Juli 200729min

P1 Medierna 2007-07-21 2007-07-21 kl. 18.25

P1 Medierna 2007-07-21 2007-07-21 kl. 18.25

EU och bristen på öppenhet P1 lördag 21 juli EU kritiseras ofta för brist på öppenhet och hemlighetsmakeri. Nu har EU-kommissionen gått ut med en rad idéer om hur man ska förändra rutinerna och publicerat en så kallad "Grönbok" som ett debattunderlag. Men flera tunga instanser anser att idéerna tvärtom är ett hot mot öppenheten. Vi träffar den nya pressombudsmannen, Yrsa Stenius. Vad säger hon om den ökande fixeringen vid kändisars privatliv - och kraven på lagstiftning för att sätta stopp för snokande journalister? Nyhetsflödet sinar och alla talar om "sommartorka". Men vad är "sommartorka" egentligen? Medierna har hälsat på hos Skövde nyheter och Hjo tidning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Juli 200730min

Medierna 2007-07-14 2007-07-14 kl. 14.01

Medierna 2007-07-14 2007-07-14 kl. 14.01

Om journalistattentat och medietrender P1 lördag 14 juli kl 11.03 Den 28 juni 1999 utsattes journalisterna Peter Karlsson och Katarina Larsson för en bilbomb. Det är det värsta attentatet mot journalister i modern svensk historia. Åtta år senare har förundersökningen lagts ned med rubriceringen "brott kan ej styrkas". Medierna berättar historien om Nackabomben, en havererad polisutredning och vad som hände sen. Och så tittar vi närmare på medietrender bland landets unga. Tjejer tittar på Kanal5 och killar på TV6. Detta enligt en ny undersökning från Sifo Research International. Ett annat mönster som bekräftas är att killar spelar dataspel och tjejer chattar mer. Spelar det någon roll, och kommer branschen någonsin att börja utveckla tv-spel för tjejer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Juli 200729min

Medierna 2007-07-07 2007-07-07 kl. 14.00

Medierna 2007-07-07 2007-07-07 kl. 14.00

Musikjournalistiken manlighetens sista utpost Svensk musikjournalistik har av tradition varit fylld av vita män. När SVT:s flaggskepp Musikbyrån firade sitt 10-årsjubileum var endast en av sex artister kvinnor, och räknar man efter vilka som fått äran att pryda Sveriges främsta musiktidning Sonics omslag är det dubbelt så många män som kvinnor. Tove Leffler har grävt i en vit, manlig och konservativ musikjournalistik. Ska sex få oss att älska EU? Förra veckan granskade vi svenska mediers bristande EU-bevakning. Medan makten flyttar till Bryssel stannar journalisterna hemma. Men vad gör EU-institutionerna själva för att nå ut till medborgarna? En hel del, verkar det som. Just nu pågår den största rekryteringen av kommunikatörer i EU:s historia. Samtidigt sprider EU-kommissionen reklamfilmer med uppmärksammade sexscener på Youtube. Politikens Hultsfred Snart är det dags för Almedalsveckan, politikens egen hultsfredsfestival. I en vecka har det bloggats och skvallrats och förväntnin Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Juli 200729min

Medierna 2007-06-30 2007-06-30 kl. 14.01

Medierna 2007-06-30 2007-06-30 kl. 14.01

Medierna 2007-06-30 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Juni 200729min

Medierna 2007-06-25 2007-06-25 kl. 23.00

Medierna 2007-06-25 2007-06-25 kl. 23.00

Medierna 2007-06-25 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Juni 200729min

Medierna 2007-06-16 2007-06-16 kl. 14.00

Medierna 2007-06-16 2007-06-16 kl. 14.00

Svartmålas pressfriheten i Östeuropa? P1 lördag 16 juni Bilden av mediernas situation i Östeuropa och det forna Sovjetunionen brukar vara becksvart. Men finns det en annan, ljusare sida också? Jo, det finns gott om positiva exempel, hävdar en tysk rapport som presenteras på en stor journalistkonferens i Hamburg. Tidningen Expressen har gjort sig skyldig till flera uppmärksammade klavertramp. Nu har man genomfört ett antal etikkurser för att förbättra anseendet. Jaqcui Oatley blev i april i år den första kvinnan i Storbritannien som refererat en fotbollsmatch, i BBC:s "Match of the day". Det väckte ett ramaskri och delade landet i två läger - för och emot kvinnliga fotbollskommentatorer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Juni 200730min

Populärt inom Samhälle & Kultur

mardromsgasten
podme-dokumentar
rattsfallen
p3-dokumentar
en-mork-historia
svenska-fall
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
killradet
aftonbladet-krim
creepypodden-med-jack-werner
blenda-2
flashback-forever
rss-mer-an-bara-morsa
kod-katastrof
rss-brottsutredarna
hor-har
rysarpodden
historiska-brott
vad-blir-det-for-mord