Bakom kulisserna på BBC-scoopet
Medierna15 Nov

Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC:s kris

Det har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.

Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?

Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.

Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingar

Regeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.

Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.

Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?
I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.

Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter.

Klimatenkät
Under arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:
1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?
2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?
3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen
1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.
2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.
3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.

Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet
1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.
2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.
3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.

Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD
1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.
Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.
2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.
3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.
Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.

Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Avsnitt(974)

Därför lämnade grävreportern DN: ”Det har varit svårt att göra journalistik om Gaza”

Därför lämnade grävreportern DN: ”Det har varit svårt att göra journalistik om Gaza”

Reportrar och chefer är oense om Gazajournalistik. På Dagens Nyheter har det gått så långt att journalister lämnat sina tjänster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget mellan Israel och Hamas har pågått i snart två år, och mediarapporteringen här i Sverige har varit föremål för hård kritik från läsare, lyssnare och tittare.Men även på redaktioner verkar reportrar och chefer ibland vara oense om hur Gazabevakningen ska göras. På Dagens Nyheter har det gått så långt att två medarbetare, däribland grävreportern Lisa Röstlund, lämnat sina tjänster.Reporter: Wendela AntepohlAI-sajter - lokaljournalistikens räddning eller pink slime?Martin Larsson vill inte kalla sig journalist men driver lokaltidningar från Lund i söder till Kiruna i norr. Både hans sajter och AI-genererad journalistik i allmänhet har fått en del uppmärksamhet den senaste tiden. Vi ringde upp Martin för att se vad framtiden skulle kunna ha att erbjuda sina mediekonsumenter.Reporter: Lasse EdfastSommarserien – EnkäterDen här veckan handlar vår serie om journalistiska metoder om det kanske minst åtråvärda av våra många verktyg – enkäten. Inom kåren har den här metoden blivit en bespottad arbetsuppgift under all värdighet, men hos publiken är den ett välkommet avbrott från ansvarsutkrävande politikerutfrågningar och tama sportintervjuer. Men det många inte vet, är att enkäten har en mörk baksida som sällan hörs.Reporter: Robin Jonsson

26 Juli 29min

DN lät ex-ministerns nemesis recensera hans bok

DN lät ex-ministerns nemesis recensera hans bok

Sveriges före detta försvarsminister Peter Hultqvist släppte i början av sommaren boken När allt förändras om bland annat Sveriges nyckfulla natointräde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När DN skulle recensera boken gav tidningen uppdraget till Hultqvists gamla nemesis – journalisten Jonas Gummesson. Reporter: Lasse EdfastRättelse 2025-07-22, 16:40I en tidigare version av det här inslaget sa vi att det var Jonas Gummesson som skickat ett sms till Peter Hultqvist i samband med reportaget han skrev om ministerns lägenhet, men rätt är att det var en annan reporter på Svenska Dagbladet som skickade meddelandet. Vi sa också att Hultqvist bojkottat alla intervjuer med Gummesson, rätt är att han gett ytterst få intervjuer.Handlingar efter Acta-domenFör nästan precis ett halvår sedan skakades journalist-Sverige av domen mot Acta publica — efter en process som gick hela vägen upp i högsta domstol kom man fram till att Acta publica, Lexbase och andra databaser inte får publicera dokument rörande brottsmål och sprida dem till allmänheten. Det flera då befarade var att domen även skulle få konsekvenser för andra journalisters möjlighet att få ut handlingar. Så vi bestämde oss för att göra en liten koll— vilka konsekvenser har den här domen fått för de som dag efter dag häckar i tingsrätter runt om i Sverige för att få nyheter om trafikolyckor, svartsjukedraman och mord? Ja, de som gör det journalistiska fotjobbet helt enkelt: lokaltidningarna.Reporter: Erik PeterssonSommarserien– Foten-i-dörren journalistiken Nu till den tredje delen av vår sommarserie om journalistiska metoder. Det ska handla om den frustration som de allra flesta journalister upplever då och då: att inte få svar av en granskad part. Att efter flera veckor, kanske månader, av att ha gått igenom dokument, pratat med berörda, synliggjort missförhållanden.. Ja, då finns det ju en del frågor man som journalist vill ställa till den ansvarige. Men vad händer då om den personen gör sig oanträffbar?När mail, sms, brev, telefonsamtal möts av tystnad. Till slut finns ingen annan utväg än att söka upp den personen. Det ska nu handla om det vi valt att kalla foten-i-dörren-journalistiken. Reporter: Alexandra Sannemalm

19 Juli 30min

Från anonymisering till ”proppen ur” - historien om mediers vändning om Johan Forssell

Från anonymisering till ”proppen ur” - historien om mediers vändning om Johan Forssell

Var det rätt eller för lättvindigt när svenska medier kovände om migrationsministern? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tisdag den 1:a juli publicerar den antirasistiska tidskriften Expo en granskning. Den handlar om att en nära anhörig till en minister i Sveriges regering har varit aktiv i flera högerextrema grupper, varav en med betydande våldskapital.Inom några timmar vet alla Sveriges redaktioner vem ministern är, men ingen publicerar hans namn av hänsyn till den nära anhöriga.Vem ska bli först, och vad händer sen?Reportrar: Freddi Ramel och Lasse EdfastAtt wallraffa, alltså att bedriva journalistik under falsk identitet, anses av många journalister vara en sista utväg. Ett journalistikens atomvapen när inga andra metoder funkar. I vår sommarserie om journalistiska metoder ringde vi upp den legendariske journalisten vars efternamn blivit ett verb. Reportrar: Viktor Löfgren och Wendela Antepohl

12 Juli 29min

Musikjournalistikens falnande status - och sista kassako

Musikjournalistikens falnande status - och sista kassako

Först sa P2 tack och hej till Lokko i P2 och sen plockades musikprogrammet PSL bort från SVT:s utbud. Musikjournalistiken är i kris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. “Annat var det på 90-talet”, sägs det. Men var det verkligen så mycket bättre förr? Hör historien om rockjournalistikens väg från elitistisk gatekeeper till konsumentupplysare av geriatriska hårdrocksband på arenaturné. Reporter: Freddi Ramel ”60 chefer i Region Västerbotten har inga medarbetare”. Så löd rubriken som for som en blixt genom medier i förra veckan och som snabbt höjde tonläget i den politiska debatten i Västerbotten.Men vad bygger dom här sifforna på och vad döljer sig bakom dom? Är det hela havet stormar i Västerbottens chefsleder eller är det här en pilbåge som spänts lite väl högt av medier? Reporter: Martina PierrouVad finns egentligen i reportrars verktygslåda när det kommer till att mejsla fram nyhetsstoff och hamra in avslöjanden? Vi ska börja med att plocka fram det mest centrala, grundläggande verktyget av dom alla - intervjun. Journalister har gått från att vara mikrofonservitörer till politiker, till att bli skjutjärnsjournalister med fastnaglande stenhårda frågor, till att använda den mer.. psykologiska metoden med öppna frågor - till.. ja vadå egentligen?Reporter: Alexandra Sannemalm

5 Juli 29min

Är skrämsel en affärsidé i Aftonbladet Plus hälsojournalistik?

Är skrämsel en affärsidé i Aftonbladet Plus hälsojournalistik?

Forskning: Din trötthet kan vara dold sjukdom, Varnar: många misstar cancer för hemorrojder-ja, listan på alarmerande rubriker kan göras lång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vår reporter Freddi Ramel blev så uppslukad av braskande rubriker och hårddragna vinklar att han en dag i juni fann sig själv i väntrummet på Sophiahemmets gastroavdelning.Och nu vill han ställa Aftonbladet plus till svars.Reporter: Freddi RamelUR får underkäntGranskningsnämnden för radio och tv har gett Utbildningsradion ovanligt hård kritik i sin bedömning av public servicebolagens årliga redovisningar. Och det är just på sitt huvudsakliga uppdrag - utbildningsuppdraget - som dom får smäll på fingrarna av nämnden. UR har nämligen dragit ner rejält på sitt utbud riktad mot högskola. Så Granskningsnämnden tycker inte att UR helt lever upp till sitt uppdrag. En synnerligen hård dom för ett bolag som bär ordet utbildning i sitt namn.Reporter: Lars TruedsonMedierna i AlmedalenDen sista reklam-vepan och partytält-pinnen har just packats ner efter årets upplaga av Almedalsveckan i Visby. Det är ju festivalen där näringslivets mellanchefer, mediefolk, politiker och udda organisationer möts för nätverkande, påverkande, debatt och skvaller. Varje timme, nästan varje minut under veckan så pumpar partierna, organisationerna, företagen och myndigheterna ut nyheter och utspel i hopp om att fånga en stund i mediernas korta spann av uppmärksamhet. Martina Pierrou har gett sig ut i Visbys gränder för att ta reda på - hur gör dom olika aktörerna för att nå ut genom det öronbedövande bruset av möjliga nyhetsrubriker? Vem styr egentligen agendan här? Reporter: Martina Pierrou

28 Juni 29min

Journalister på film, tipstelefonen och siluetter

Journalister på film, tipstelefonen och siluetter

Så porträtteras journalistrollen i populärkulturen. Och så om de mediala institutionerna tipstelefonen och den skuggade siluetten. Repris av tre reportage från senaste året. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Journalister på vita dukenEn vanligt förekommande figur på vita duken är journalisten. Men hur gestaltas egentligen reportrar på film? Hur nära sanningen kommer fiktionen? Vi på Medierna kartlägger de olika journalisttyperna på film; hjältar som Spotlight-reportrarna, slarvpellar som Nina i TV4:s serie Doktrinen och klumpedunsar som Bridget Jones.Reporter: Alexandra SannemalmHar du ett nyhetstips? Då hänvisas du oftast till mail eller, om det är riktigt högoktaniga grejer - en krypterad tjänst som signal, secure drop eller varför inte egna tekniska lösningar som Sveriges Radios Radioleaks. Men det finns ju dom som känner att de inte orkar med det här nya, meckiga appsamhället. Att de vill prata med en riktig människa och verbalt få lägga ut texten! Och då finns den där - den klassiska tipstelefonen. Men vilken status har den här gamla trotjänaren i dagens digitala och AI-drivna robotsamhälle egentligen?Reporter: Freddi RamelVem döljer sig bakom de skuggade personerna? En profilbild, men helt suddad på anletsdrag. Bara en svart massa kvar. På kvällstidningsspråk kallas dom för silhuetter. Det visar sig att här döljer sig ett formspråk som tassar väldigt nära gränsen till det bedrägliga.Och hur kommer det sig att siluetterna bara blir mer och mer generiska?Reporter: Erik Petersson

21 Juni 29min

SVT under massiva cyberattacker

SVT under massiva cyberattacker

Kraschad sajt, döda LED-skärmar, sändningar som inte går ut och en strulig app. Ja det har varit SVT:s verklighet den senaste dryga veckan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bakom det här ligger flera systematiska överbelastningsattacker av historiska mått. En efter en har dom avlöst varandra och orsakat felmeddelanden, svarta rutor och regnbågsfärgade kalibrieringsränder över hela skärmen. Vad är det egentligen som händer? Och hur säkrade är SVT för externa attacker när uppdraget säger att SVT ska kunna sända i kris eller krig? Reporter: Martina Pierrou I slutet av januari i år släppte TV4 en granskning som kopplade Utrikespolitiska institutets mellanösternchef Rouzbeh Parsi till ett iranskt påverkansnätverk. En extern utredning startades av UI som kom fram till att han inte ingått i en iransk påverkanskampanj. Ändå fick han lämna sin tjänst.Nu ställer Rouzbeh Parsi upp på en intervju för första gången sen den externa utredningen publicerades den 12e maj.Reporter: Freddi Ramel

14 Juni 29min

Spioner, påverkansoperationer och mediers beredskap

Spioner, påverkansoperationer och mediers beredskap

I stark kontrast mot spirande grönska i junitider står den allt osäkrare värld vi lever i. Dagligen kommer nya rapporter om påverkanskampanjer, spionmisstänkta personer i Sverige och krig som rasar i dramatisk takt på flera håll i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under de senaste, osäkra åren på planeten jorden, så har många redaktioner satsat på en ökad bevakning av säkerhets- och försvarsfrågor. Hur rustade är Sveriges mediers säkerhets- och försvarsbevakning? Och hur står sig redaktionerna själva i ett eventuellt läge av kris eller krig? Hela veckans program är ett panelsamtal med Karin Ekman, programchef och ansvarig utgivare på SVT Nyheter, Thomas Mattsson, senior rådgivare på Bonnier News och vice ordförande för Tidningsutgivarna, och Mattias Carlsson, granskande reporter på Expressen med fokus på internationella samarbeten och säkerhet. Programledare: Martina Pierrou

7 Juni 36min

Populärt inom Samhälle & Kultur

mardromsgasten
podme-dokumentar
rattsfallen
p3-dokumentar
en-mork-historia
svenska-fall
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
killradet
aftonbladet-krim
creepypodden-med-jack-werner
blenda-2
flashback-forever
rss-mer-an-bara-morsa
kod-katastrof
rss-brottsutredarna
hor-har
rysarpodden
historiska-brott
vad-blir-det-for-mord