Bakom kulisserna på BBC-scoopet
Medierna15 Nov

Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC:s kris

Det har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.

Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?

Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.

Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingar

Regeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.

Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.

Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?
I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.

Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter.

Klimatenkät
Under arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:
1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?
2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?
3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen
1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.
2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.
3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.

Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet
1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.
2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.
3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.

Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD
1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.
Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.
2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.
3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.
Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.

Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Avsnitt(975)

Presstöd så in i Norden och corona-hånade östermalmsåldringar talar ut

Presstöd så in i Norden och corona-hånade östermalmsåldringar talar ut

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Historiskt besked i veckan när Tidningsutgivarna enats om att skrota presstödet som vi känner det idag. Och vilket statligt stödsystem fungerar egentligen bäst? Vi har kartlagt våra grannländer. Bröt reportrar tystnadsplikten när de publicerade SD-politikerns mail? Och så återvänder vi till Östermalms saluhall och de äldre som fick löpa gatlopp efter en uppmärksammad pandemi-enkät i P3.

17 Apr 202134min

Medvetet ensidigt i SVT:s kritiserade Soran-dokumentär, åtal för förtal på nätet ökar, nya plattformar för grävande journalistik

Medvetet ensidigt i SVT:s kritiserade Soran-dokumentär, åtal för förtal på nätet ökar, nya plattformar för grävande journalistik

Varför fick Soran Ismail, till synes utan motfrågor, berätta sin historia i SVT? Antalet åtal för förtal ökar i Sverige. Är journalistiken vinnaren i det pågående streamingkriget? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. SVT försvarar kritiserad Soran-dokumentärI veckan publicerade SVT programmet Persona non grata om komikern Soran Ismail som efter att ha anklagats för flera fall av våldtäkt i samband med metoo försvann från offentligheten. Det är ett program som enligt SVT inte handlar om skuldfrågan, utan ska skildra hur anklagelserna påverkat Soran Ismails liv. Kritiken mot SVT har i veckan varit omfattande. Inte minst har många ställt sig frågande till att ingen av de kvinnor som anmält Soran Ismail kommer till tals. Vi ringde upp Sofia Dahlström, ansvarig utgivare för programmet, för att fråga hur de tänkt. Reporter: Johan Cedersjö. Internet driver förtalsmålen i SverigeFörtal, förtal, förtal. Det har verkligen varit på tapeten de senaste åren med förtal. Uppståndelsen fick rejäl fart efter Metoo då flera fall avgjordes i domstol. Men det har sedan dess fortsatt. Just nu är bland annat Kristdemokraternas partiledare Ebba Bush anmäld efter uttalanden i samband med det uppmärksammade husköpet. Men de här kända fallen är bara toppen på ett isberg. Internet har möjliggjort för var och en att få stor spridning för uttalanden och anklagelser. Och sedan 2016, när internetrelaterade förtal fick en egen brottsrubricering, har antalet åtal ökat rejält. Förra året väcktes totalt 56 åtal, till skillnad från 2016 när siffran bara var 14. Reporter: Tonchi PercanNya plattformar utmanar gamla TV-jättarDe traditionella grävprogrammen – som Uppdrag granskning och Kalla fakta – har alltid varit en naturlig plattform för journalistiska TV-gräv och granskningar. Ofta med ett väletablerat berättarspråk och något förutbestämd dramaturgi. Men på senare tid har det blivit allt vanligare att den här typen av journalistiska avslöjanden nu publiceras hos de stora de streamningtjänsterna. Förra året sändes den prisbelönade dokumentärserien om Estonia på dåvarande Dplay och nu har HBO Nordic producerat dokumentärserien Knutby: I blind tro. Är det en ny trend vi ser? Är TV4 och SVT nu rundade och passé? Kan vi till och med säga att journalistiken är vinnaren i det ständigt hårdnande streamingkriget? Reporter: Alexandra Sannemalm.

10 Apr 202134min

Special: Fallet Gui Minhai

Special: Fallet Gui Minhai

Fängslad i över fem år men vem är egentligen förläggaren Gui Minhai? Ett helt program om 80-talets peking, politiska skandalböcker och ett liv som bricka i ett storpolitiskt spel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. OBS: Repris. För ett år sedan dömdes Gui Minhai till tio års fängelse i Kina. Anklagelsen är att han ska tillhandahållit information till främmande makt. I Sverige är han ständigt aktuell. Hans fall skapar återkommande diplomatiska skandaler mellan Sverige och Kina och hans fall svävar som symbol för den mörka baksidan av Kinas allt mer offensiva frammarsch på världens scen. Men vem är egentligen förläggaren Gui Minhai? Och vilken typ av publicistik är det han ägnat sitt liv åt? I det här specialprogrammet kommer du höra både vänner och kollegor teckna bilden av en man vars utgivning blev så obekväm att världens största diktatur bestämde sig för att sätta stopp för en hel marknad. Och kanske är det så att han till slut kom lite för nära skandalerna i Kinas absolut högsta ledning. Reporter: Erik Petersson.

3 Apr 202134min

Utgivare ångerfulla efter Lambertz kladdiga live, P3 mörkade Yasins galapriser, Ola Sigvardsson tar farväl efter tio år som Medieombudsman

Utgivare ångerfulla efter Lambertz kladdiga live, P3 mörkade Yasins galapriser, Ola Sigvardsson tar farväl efter tio år som Medieombudsman

Göran Lambertz sände direkt, SVT och Expressen gick rakt i fällan. Artisten Yasin ställer till för Sveriges Radio. Ola Sigvardsson lämnar sin post efter exakt tio år i medieetikens tjänst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medier sände Lambertz presskonferens med berått mod Snabba livesändningar är verkligen något som präglat nyhetsbevakningen de senaste åren. Alla redaktioner vill visa sig på tårna, alerta. Men livesändningar har sina risker. När före detta justitiekanslern Göran Lambertz i veckan släpptes från häktet i Uppsala fanns så klart ett stort intresse att få höra hans version av de nu avskrivna våldtäktsanklagelser som riktats mot honom.Men när kamerorna väl rullade var Göran Lambertz inte sen med att gå till attack mot den kvinna som anmält honom i fallet. Reporter: Tonchi Percan.Yasin ställer till det för Sveriges RadioFör en vecka sedan sändes P3 Guld. Ända sen nomineringarna tillkännagavs har debatten rasat om det är rätt att prisa en brottsmisstänkt artist. Sveriges Radio har fått försvara sitt val och menat att det måste skiljas på verk och person. Men för de som såg galan i lördags var det tydligt att just SR knappast levde upp till den principen. För när priserna delades ut, fick alla sedvanliga galahyllningar – alla utom en. Reporter: Alexandra Sannemalm.Ola Sigvardsson lämnar efter tio år som MedieombudsmanMed en signifikant trygghet i rösten, har Ola Sigvardsson nu varit press- och medieombudsman i tio år. Under sina på posten har Ola Sigvardsson utan tvekan varit en av de personer som intervjuats flest gånger i Mediernas historia. Men vad ska denna målande och Tom Waits-älskande skåning göra nu då? Reporter: Johan Cedersjö.

27 Mars 202134min

Häktad Göran Lambertz vill gå ut med sitt namn, många egna hästar i racet när Aftonbladet tipsar om trav, tidskriftsbranschen ömsar skinn

Häktad Göran Lambertz vill gå ut med sitt namn, många egna hästar i racet när Aftonbladet tipsar om trav, tidskriftsbranschen ömsar skinn

Olika beslut när toppjurist häktad för våldtäkt vädjade till medier om att publicera hans namn. Kvällstidningarnas travtips. Vi bestiger berg för att få reda på framgångsreceptet för tidskrifter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Häktade toppjuristen som ville träda framNär Göran Lambertz, före detta Justitiekansler, justitieråd och flitig och publik debattör, lät meddela att han ville att medier skulle gå ut med att det är han som just nu sitter häktad misstänkt för våldtäkt, fick hans önskan till sveriges publicister brett genomslag. Aftonbladet, Expressen, SVT, Dagens Nyheter, TV4 och Uppsala Nya Tidning är några av de titlar som i veckan tagit beslutet att publicera hans namn, trots att han ännu inte är åtalad för något brott. Ekot på Sveriges Radio och Svenska Dagbladet hör till de som valt en annan väg och inte gått ut med hans namn. På grund av Göran Lambertz bakgrund och CV får den här rättsprocessen ses som något alldeles unikt och när det gäller valet att namnpublicera finns det många aspekter att väga in. Så hur tänkte och tänker egentligen de ansvariga utgivarna? Reporter: Johan Cedersjö.Aftonbladet med egen häst i travtipsKvällstidningarnas travbevakning drar stor publik och det är en lite speciell genre. För med trav handlar det dels om sporten, men också om tippande. Just nu är det andelsspel som gäller. Alltså att flera personer går ihop tillsammans och tippar på vilka hästar som ska vinna i loppen. Här har kvällstidningarna idag inte bara rollen som bevakare, utan även som stor aktör. För vecka efter vecka erbjuder tidningarnas profiler andelsspel som läsare kan köpa in sig i. Men hur rimligt är det egentligen att redaktioner själva konstruerar spel, marknadsför spel och dessutom bevakar eventuella vinster på spel? Reporter: Erik Petersson. Vinnare och förlorare när tidskriftsbranschen summerar 2020Under många år har dagstidningsbranschen kämpat med vikande pappersupplagor och annonsintäkter. Men där verkar branschen nu funnit en väg framåt genom digitala prenumeranter. Men medievärlden består även av tidskrifter och många har menat att det är de som nu står på tur inför ett liknande stålbad. Coronåret 2020 var ett tufft år för tidskrifterna, det visar nya siffror från den årliga Orvesto-undersökningen som presenterades i veckan. Men det finns även titlar som gått mot strömmen och faktiskt ökat sin räckvidd. Reporter: Alexandra Sannemalm.

20 Mars 202134min

Bulletin inifrån – hör de kaotiska mötena, PR-spelet bakom Oprahs kungliga intervju och olagliga barninfluencers i Frankrike

Bulletin inifrån – hör de kaotiska mötena, PR-spelet bakom Oprahs kungliga intervju och olagliga barninfluencers i Frankrike

Fullständigt krig på nyhetssajten Bulletin. Men på vilket sätt har egentligen ägarna försökt styra innehållet? Om det globala PR-spelet kring intervjun med de brittiska kungligheterna Harry och Meghan. Om Frankrikes lag för att förbjuda att influencers uttnyttjar sina barn för viralt genomslag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inifrån Bulletins kaosveckor Det har i veckan stormat på en nivå som få tidigare mediestormar ens varit i närheten av. Dag för dag har nya anklagelser och uppgifter kommit fram, och det har närmast varit vidöppna spjäll rakt in i konflikterna på den nya nättidningen Bulletins redaktion. Att tidningen som lanserades i höstas som en ny kvalitetspublikation har haft problem, inte minst när det gäller den utlovade produktionen av nyhetsjournalistik, har inte undgått någon. Avslöjandet om att flera publiceringar var plagiat var när det kom ett tydligt tecken på problemen. Men få har nog kunnat ana vidden av den konfliktnivå som utspelat sig under ytan nästan från start. Både på redaktionen, men också i relation till ägarna. Reporter: Johan Cedersjö Hovintervju och det globala PR-spelet Få av er har nog missat intervjun med Meghan Markle och prins Harry. Superstjärnan Oprah Winfrey hade landat vad som redan nu kallas för årets intervju. Meghan Markle berättade att de brittiska tabloidernas bevakning gick så långt att hon tillslut fick självmordstankar. Hur hon uppmanats att inte söka hjälp då det inte skulle se bra ut. Hon berättade att det inom kungafamiljen funnits bryderier kring hur mörkt parets framtida barn skulle bli. Ja i kungliga sammanhang sprängstoff, helt enkelt. Den här intervjun har blixtbelyst det brittiska hovets relation till tidningarna i Storbritannien och efterspelet det har varit turbulent. Reporter: Erik Petersson Frankrikes nya lag om influencers och deras barn Fenomenet med barn-influencers har blossat upp de senaste åren. Alltså barn som gör framgångsrika karriärer genom att synas framför kameran på exempelvis Youtube. Det här har väckt debatt. Dels när det handlar om just barninfluencers och dels om vuxna influencers som kommersialiserar på sina barn i exempelvis reklamsamarbeten. För vad är egentligen okej att tjäna pengar på i sociala medier? I Frankrike klubbades i höstas en ny lag som fått stor uppmärksamhet. Där ska nämligen barns medverkande på sociala plattformar nu klassas som barnarbete. Reporter: Alexandra Sannemalm

13 Mars 202134min

SVT förvarnade misstänkta brottslingar och förvirrat icke-avslöjande om påstått vaccin-fusk i Ekot

SVT förvarnade misstänkta brottslingar och förvirrat icke-avslöjande om påstått vaccin-fusk i Ekot

SVT förvarnade misstänkta brottslingar om polisens razzia i stor fastighetshärva i Luleå. Om Ekots förvirrade uppföljning på Göteborgs-Postens avslöjande om fusk i vaccinkön. Och så om att staten ställer allt tydligare krav på innehåll, när mediestödet nu förhandlas om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. SVT förvarnade om stor polisrazzia i Luleåhärva Vi brukar säga att nyhetsjournalistik ska vara konsekvensneutral. Alltså publicera uppgifter som är sanna och relevanta, oavsett vilka konsekvenser det kan komma att få. Men är det verkligen alltid så enkelt? I måndags gick SVT Norrbotten ut med uppgifter om att polisen förbereder en stor razzia i Luleå. Tillslaget hörde till en omfattande härva av grov brottslighet kopplat till det kommunala fastighetsbolaget Lulebo. SVT skrev: “Under stor sekretess ska polisen under måndag och tisdag genomföra tillslag hos ett femtontal personer som representerar andra företag i Luleå och de ska hämtas in för förhör.” Reporter: Tonchi Percan Svag Ekot-uppföljning på GP:s vaccinavslöjande Efter ett starkt journalistiskt avslöjande följer inte sällan sämre kopior. Vi kan kalla det copycat-journalistik. Grunden är att när någon redaktion genom ett avslöjande visat på ett problem är det mycket enklare för andra redaktioner att följa upp med liknande historier. Manegen är redan krattad eftersom publiken har en förförståelse för problemet och helst också redan är riktigt förbannad över det. När Sveriges Radios Ekot i veckan rapporterade om att ännu en länk till vaccinationsbokning i Västsverige hade spridits och fler hade gått före i kön, då var det Göteborgs-Postens avslöjande från februari de försökte kopiera. Men kopian var sämre än originalet. Reporter: Johan Cedersjö Statliga innehållskrav i allt mer politiserat mediestöd Just nu pågår en process som ska bestämma exakt vilka formuleringar det är som ska styra vilka som i framtiden ska vara berättigade till statligt mediestöd. Tidigare har presstödet styrts av tabeller och siffror. Mätbara och handfasta variabler. Men efter den senaste utredningen om mediestöd har en annan parameter blivit aktuell i diskussionen. Nämligen om ett medie, som söker stöd, levererar redaktionellt innehåll av hög kvalité. I år har myndigheten för press radio och tv för första gången känt sig nödgade att faktiskt definiera vad det här betyder. Resultatet är ett förslag om att bara medier som inte sprider felaktig eller manipulerad information eller vilseleder kring etablerad vetenskap ska kunna få mediestöd. Reporter: Erik Petersson

6 Mars 202134min

Politik, positionering och policy. Avgörande läge för framtidens internet när mediehusen och techjättarna formar en ny relation

Politik, positionering och policy. Avgörande läge för framtidens internet när mediehusen och techjättarna formar en ny relation

Vad hände egentligen i Australien och vad händer just nu i Europa och Sverige? Hela programmet om maktkampen mellan mediehusen och techjättarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Hör Johan Lidberg, Associate Professor of Journalism vid School of Media, Film and Journalism. Svensken som varit med och format lagförslaget i Australien. • Hör Thomas Mattsson, Ordförande för Utgivarna och tf. VD för TU Medier, Petra Wikström, Schibsted, Sara Övreby, Google Sverige och Anders Ygeman, digitaliseringsminister om lagstiftning som är på gång i Europa och spelet mellan mediehusen och techjättarna i kampen om ersättning. • Hör amerikanska professorn Jeff Jarvis, Karin Pettersson, Aftonbladet och Martin Ahlquist, Svenska Dagbladet om hur opartiska medierna är när de bevakar en fråga de själva är part i. Reportrar: Erik Petersson, Alexandra Sannemalm och Johan Cedersjö.

27 Feb 202134min

Populärt inom Samhälle & Kultur

mardromsgasten
podme-dokumentar
rattsfallen
en-mork-historia
svenska-fall
p3-dokumentar
nemo-moter-en-van
creepypodden-med-jack-werner
skaringer-nessvold
killradet
aterforeningen-en-podcast-med-thorsten-och-richard-flinck-av-sigge-eklund
rss-mer-an-bara-morsa
flashback-forever
aftonbladet-krim
blenda-2
hor-har
p1-dokumentar
historiska-brott
rss-brottsutredarna
vad-blir-det-for-mord