Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Youtubern Matgeek höjde Arlandas mat till skyarna efter kritisk recension i Svenska Dagbladet. Ubåtsjournalistikens dilemma, att aldrig komma till botten. Talande högtalare tilltalar medievärlden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sågande tidningsrecension följdes av köpt mathyllning Torra mackor, blaskigt kaffe och hisnande priser. Det var en rejäl sågning av matutbudet på Arlanda flygplats som Svenska dagbladets läsare fick serverad tidigare i höstas. Men föga förvånande vill Swedavia, som äger och driver Arlanda, inte ställa upp på bilden av totalt matmörker. Häromveckan dök plötsligt två hyllningsfilmer upp hos den extremt populära youtubern “Matgeek”. Det första klippet som Matgeek, eller Johan Hedberg som han heter, publicerade har idag över 90 000 visningar. Därefter har han gjort ytterligare ett klipp som höjer flygplatsmaten till skyarna. Både är gjorda i samarbete med – det vill säga betalda av – Swedavia. Hur trovärdigt blir egentligen det här? Reporter: Therese Rosenvinge.Ubåtsjournalistikens återkommande dramaturgi   Under den senaste tiden har ännu en gång misstänkta ubåtar varit i nyhetsjournalistikens fokus. Det började med att Dagens Nyheter för två veckor sedan publicerade ett stort uppslag om observationer som gjorts utanför Lidingö i Stockholm. Därefter har andra medier hakat på och i en välkänd och återkommande ubåtsdramaturgi har sedan politiker rasat, experter spekulerat, försvarsmakten nekat och läsarna... Ja, de har nog mest hamnat i en förvirrad ovisshet. Inte heller blir det enklare av att de som faktiskt bör veta mest, Försvarsmakten, inte vill avslöja någonting som kan skada Sveriges försvarsförmåga. Vi åkte i veckan till både Försvarets högkvarter och Dagens Nyheter för att höra hur de ser på det senaste ubåtsfallet. Föga förvånande har de helt olika syn på problemen. Reporter: Johan Cedersjö. Talande högtalare tilltalar medievärldenI slutet av förra månaden lanserade Google den första smarta högtalaren som talar svenska. En högtalare som du kan styra med rösten och analytiker, bedömare och tyckare menar att det här mycket väl kan vara nästa stora teknik att slå igenom på bred front. Inom mediebranschen har det börjat surras. Hela hösten har det pratats om ljud som det nya och det är ingen tillfällighet att utbudet av dagliga nyhetspoddar nu exploderat på bara ett par månader. Vi har försökt ta reda på hur framtiden kommer att låta. Reporter: Erik Petersson.

10 Nov 201834min

Åke Ortmark gick nyligen bort, 89 år gammal. På 60-talet var han med och tog skjutjärnsjournalistiken till Sverige. Hör reportage om detta och om TV-debatten 1976 och dataintrångsskandalen 2006. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är allhelgonahelg och vi passar på att återutsända tre reportage från våra sommarserier om journalistik som förändrat val. När skjutjärnsjournalistiken kom till SverigeVi ska börja långt bak i tiden, år 1966. Med ett reportage som fått förnyad aktualitet. Före 60-talet hade den politiska journalistiken präglats av hovsamhet. Men i och med att den så kallade skjutjärnsjournalistiken kom till Sverige blev tonen en helt annan. Som frontfigur stod journalisten Åke Ortmark. Tillsammans med Lars Orup och Gustaf Olivecrona bildade han den fruktade utfrågartrion “De tre O:na”. Åke Ortmark, han avled i oktober i år, men hans förändring av svensk politisk journalistik kommer att leva kvar länge. Vi träffade honom i samband med det här reportaget som sändes första gången sommaren 2014. Reporter: Arvid HallbergNär TV-debatten intog ScandinaviumNär vi idag tänker på en valrörelses TV-debatter är det välproducerade, välregisserade och kvicka tillställningar vi ser framför oss. Kameror i alla vinklar, glansiga kulisser och blankt golv. Annat var det minst sagt 1976, när valets stora TV-debatt tog plats inför en kokande publik på Scandinavium i Göteborg. På scenen stod Olof Palme och Thorbjörn Fälldin. Publiken verkade tycka att Palme gick vinnande ur bataljen, men TV-publiken upplevde någonting annat. Hör om när TV förändrade politiken i ett reportage som sändes för första gången nu i somras. Reporter: Tove Palén.  Dataintrångsskandalen två veckor innan valet 2006En händelse som fick stort medialt utrymme i valrörelsen 2006 var den så kallade dataintrångsskandalen. Den handlade om hur företrädare för dåvarande Folkpartiet – och Expressen-journalisten Niklas Svensson – haft tillgång till Socialdemokraternas interna nät, SAP-net. Hör ett reportage om mardrömmen att få en stor skandal på löpen bara två veckor innan en valdag.   Reporter: Tove Palén.

3 Nov 201834min

Spelodds används i politisk bevakning, men insynen är mycket liten. Larmsamtalet från Drottninggatan - ingen redaktion kontaktade kvinnan. Natur bättre än medicin påstod P4, men på vilken grund? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Spelbolagen ger politiska odds - får stort utrymme i medierAnnie Lööf (C) är en allt hetare kandidat till att bli statsminister – i alla fall enligt oddsen hos ett spelbolag. Det var en nyhet som flimrade förbi förra veckan. Det är långt ifrån den enda nyhetsartikeln den här valhösten som grundar sig på odds och där spelbolagen getts stort utrymme på redaktionell plats.Men hur spelbolagen sätter dom här oddsen, det är långt ifrån tydligt och transparent. Och frågan är hur rimligt det egentligen är att medier gång efter gång använder politiska spelodds som underlag i politisk bevakning? Reporter: Therese Rosenvinge • Larmsamtalet från Drottninggatan – ingen redaktion kontaktade den inringande kvinnan före publiceringVi träffar kvinnan som blev vittne till terrordådet på Drottninggatan och ringde 112. Vilka etiska överväganden gjorde redaktionerna före publicering? Vi har pratat med nio mediehus om hur de ser på offentligt material från rättegångar. Vilka etiska och publicistiska överväganden gör mediehusen när dom använder ljud? Och, inte minst, meddelas den som faktiskt hörs? Reporter: Evalisa Wallin • Hårdvinklat P4-påstående om naturens läkande kraftFör två veckor sen rapporterade P4 Kristianstad att forskare nu kommit fram till att, citat “naturen läker utbrändhet bättre än mediciner”. En slående rubrik, i ett viktigt ämne, som såklart snabbt spreds vidare i andra medier. Men i efterhand tycker de vars forskning refereras att P4 drog på för hårt. Reporter: Erik Windolf• Laholms Tidningen i graven efter 87 årLaholms Tidning startades 1931, men i veckan försattes den i konkurs och kom ut med sitt sista nummer i torsdags. Chock och sorg  blev reaktionen på redaktionen. Och Laholmsborna blir nu utan den tidningskonkurrens som fram tills nu funnits på orten.

27 Okt 201834min

Vad hände när redaktionerna hamnade mitt i strålkastarens ljus? Många fällda publiceringar hur klarade egentligen journalistiken sitt uppdrag? Vad händer nästa gång det blåser upp till storm? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan var det ett år sedan rörelsen #metoo briserade i Sverige. Ett vrål som belyste hur kvinnor, i hela vårt land, i bransch efter bransch, utsätts för och tvingas parera sexuella trakasserier i sin vardag. Men, såhär ett år senare, kan vi också slå fast att det var en rörelse som ledde fram till flera fall av pressetiskt haveri. Ola Sigvardsson och Pressens Opinionsnämnd, fällde i juni tio publiceringar relaterade till metoo. Och just nu ligger ytterligare ett tiotal för prövning. Granskningsnämnden har under året fällt såväl SVT, SR och TV4 för metoo-publiceringar. Vad hände inne på redaktionerna när kollegor blev jagade istället för att jaga? När mediehusen plötsligt själva behövde hantera en mediestorm? Hur mycket var metoojournalistiken en jakt på sanning och hur mycket var det en jakt på nya anklagelser, utpekanden och klick? Vad har redaktionerna dragit för lärdomar och hur kommer det att gå nästa gång stormen blåser? I programmet hör du: Casten Almqvist och Viveka Hansson från TV4. Martin Schori, Åsa Linderborg och Raoul Grünthal från Aftonbladet/Schibsted. Thomas Mattsson från Expressen. Ola Sigvardsson, Allmänhetens Pressombudsman. Peter Wolodarski från Dagens Nyheter.

20 Okt 201834min

Sydsvenskan fick backa från felaktig pippi-kritik mot riksdagsledamoten Hanif Bali. Om fenomenet Swish-medier. Stad och land hur ser egentligen riksmediernas bevakningen av hela Sverige ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sydsvenskan i bråk med Hanif Bali (M) om Pippi i RinkebyFör en vecka sedan publicerade Sydsvenskans kultursidor en artikel med stenhård kritik mot riksdagsledamoten Hanif Bali. Anledning var att Bali, enligt skribenten, hade spridit hånfulla kommentarer om ett skrivarprojekt i Rinkeby där barn har till uppgift att göra sin egen lokala version av Pippi Långstrump. Men artikeln – och Sydsvenskans agerande – har i veckan kritiserats och ifrågasatts. För var det verkligen hånfulla kommenterar Hanif Bali twittrade om projektet? Var det inte snarare så att han försvarade “Pippi i Rinkeby” mot just de personer som tidningen buntade ihop honom med? Reporter: Johan Cedersjö"Swishmedier" och relationen till sin publik Det finns idag en uppsjö av aktörer som uppmanar sina följare och sin publik att sponsra deras arbete genom donationer. Allt ifrån enskilda journalister och opinionsbildare till redaktioner hittar finansiering såhär och “swishjournalist” har blivit ett eget begrepp. Är det här ett bra sätt att finansiera journalistik och opinionsbildning? Vilket innehåll leder till inbetalningar? Och vilken transparens finns om hur pengarna används? Reporter: Jonna Westin.Brott och sport när riksmedier bevakar Sverige utanför storstädernaÄr Sverige utanför storstäderna en livsfarlig plats, med undantag för en och annan elitidrotsklubb? Så ser i alla fall den bild ut som år efter år reproduceras i de stora rikstäckande tidningarna. Detta enligt studier vid Södertörns högskola. Med sport, brott och olyckor som undantag skildras sällan allt det där andra som pågår i mindre städer och på glesbygden. Men varför är det så? Och hur ser de stora tidningarna själva på vilket ansvar de har att berätta om hela landet? Reporter: Blenda Setterwall Klingert.

13 Okt 201834min

Nerikes Allehanda avslöjar våldtäktsmannen i Örebros nya namn. Tvärtomlogik när medier inte namnpublicerar Kulturprofilen. GDPR och kommunernas öppenhet. Datafelet som fick en klimatnyhet att flyga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nerikes Allehanda avslöjade känd våldtäktsmans nya namnUnder fem år höll en serievåldtäktsman hela staden Örebro i skräck. Det har nu gått 13 år sen det första våldtäktsförsöket, 2005. Därefter följde fem år av upprepad sexuell brottslighet. När nu mannen närmar sig villkorlig frigivning prövas rättsstatens principer mot vår allmänna syn på rättvisa hårt. Går det att sona så här grova brott? Kan vi som samhälle, efter avtjänat straff, erbjuda en ny chans? Medier glömmer aldrig och i samband med att mannen nu tar sina första steg mot frihet fyller han återigen nyhetsrapporteringen såväl lokalt som nationellt. Men vad behöver tidningarna skriva? Hur långt sträcker sig egentligen allmänintresset?  Reporter: Johan Cedersjö.Välspridd klimatnyhet var helt felSvenska städer utmärker sig när det gäller hur medeltemperaturen ökat i Europa de senaste 100 åren. Den nyheten fick nyligen stor spridning i en lång rad medier. Särskilt Kiruna skapade rubriker. Där skulle medeltemperaturen ha stigit med hela 3,4 grader sedan förra sekelskiftet. Den största höjningen i hela Europa, enligt nyheten. Men det här var fel. Rättelser och dementier har fått publiceras på löpande band. Vi åkte till J++, den svenska delen av det europeiska journalistnätverk EDJNet, vars undersökning var källan bakom den felaktiga nyheten. Reporter: Therese Rosenvinge.Fram och tillbaka, svajigt om namnpublicering av KulturprofilenI veckan kom Stockholms tingsrätts dom mot den så kallade Kulturprofilen. En historia som har löpt i tidningarna i snart ett år. Frågan är om den här historien inte tar något slags förvirringsrekord när det gäller namnpublicering. För det har varit fram och tillbaka. Vissa har hållit en rak linje, andra har gått från att anonymisera, till att namnpublicera, till att anonymisera igen. Reporter: Jonna Westin.GDPR-konsekvenser för kommunernas öppenhet Det har nu snart gått ett halvår sen EU:s nya dataskyddsförordning GDPR trädde ikraft.Vi kan nu berätta att flera kommuner ändrat sina rutiner när det gäller att publicera allmänna handlingar på nätet. En inskränkning som i det dagliga arbetet såklart försvårar både för allmänhetens insyn och journalistisk kommungranskning. Reporter: Erik Windolf.

6 Okt 201834min

Redaktioner drog stora växlar utifrån webbundersökning i Kamratposten. I Timrå-politiker över blockgränsen sågar valbevakningen. Förslag om elektronikförbud i rättssalar är rapporteringen i fara? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Hård dom  på lös grund över pappors förmåga att trösta Att pappor ratas när barn vill ha tröst och att barn hellre pratar med ingen alls än med sina pappor när de är ledsna. Det var en nyhet som fick stor spridning i slutet av förra veckan.Den kom till ur en webbenkät hos den populära barn- och ungdomstidningen Kamratposten, där tidningen bett sina läsare att svara på olika frågor om sin vardag. Men som grund för rubriker om att barn ratar sina pappor duger faktiskt inte enkäten som underlag. Reporter: Jonna Westin.• Svidande politikerkritik om lokal valbevakningI Timrå i Medelpad har en lokal mediedebatt blossat upp i kommunen efter valet om hur den dagstidning som finns kvar på orten klarade valrörelsen. Inte alls så bra, lyder betyget från flera politiker i kommunen. I det politiska livet är de motståndare - men i den här frågan - är dom rörande överens om att bevakningen både var för tunn och för okritisk. Sundsvalls tidning försvarar dock sin rapportering. Reporter: Evalisa Wallin.• Nytt lagförslag hotar rättegångsrapportering Liveflöden och direktrapportering inifrån rättssalen har på senare år blivit en självklarhet för så gott som alla nyhetsmedier i samband med stora rättegångar. Men nu finns ett lagförslag som kan riskera att få stora konsekvenser för journalisters möjligheter att rapportera inifrån rättegångar. “All elektronisk utrustning” ska som huvudregel vara avstängd och undanstoppad heter det, om inte en domare bestämmer sig för att bevilja ett undantag. Mediebranschen är oroad och kritisk. Men så sent som för två veckor sedan gav Lagrådet klartecken. Reporter: Therese Rosenvinge.

29 Sep 201834min

Hård kritik mot Kalla faktas granskning av Erstas barnhospice, jakten på politiska nyheter bakom kulisserna, ovanlig Hemnet-journalistik i Bohuslän. 51 säljbilder från mäklare på redaktionell plats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Anklagelser om "dödsklinik" i TV4:s Kalla Fakta - inga oberoende medicinska experter i programmet Kalla fakta publicerade i veckan grava anklagelser om Erstas barnhospice i Nacka, Lilla Erstagården. Ersta anklagas för att systematiskt fatta dåligt underbyggda medicinska beslut som enligt Kalla fakta riskerar att öka barns lidande och förkorta deras liv.  Det är svårt att tänka sig ett etiskt känsligare ämne att ge sig in i än döende barn. Vilket naturligtvis medför särskilt höga krav på saklighet och journalistisk varsamhet. Men vad är för källor Kalla fakta förlitar sig på i programmet? Kan de belägga den allvarliga kritiken mot Lilla Erstagården? Reporter: Therese Rosenvinge.  • Att koka journalistisk soppa på politisk spik – vi går bakom kulisserna i Riksdagen Hur går det det till när politiska reportrar jagar politikers svar i det ovissa läge som råder? Medierna har tagit rygg på en politikreporter, Hanna Jakobson på Dagens Nyheter, och Svenska Dagbladets politiska analytiker Göran Eriksson i veckan. Bakom rubriker om mandatpingis, talmansthriller och statsministerstrid pågår en ständig jakt på nyheter i riksdagens bankhall, lunchrum och kulvertar. Reporter: Evalisa Wallin. • Ovanlig okritisk "Hemnet-journalistik" i Bohuslän  Bohusläningen publicerade nyligen en artikel rubriken “Spektakulär fastighet under Uddevallabron till salu”, där 51 säljbilder från mäklaren fick redaktionell plats. I texten står att “Egen strand och brygga. Öppen spis. Bastu. Två gästhus. Stor terrass. Allt detta kan man nu få om man spenderar över 10 miljoner på en fastighet precis under Uddevallabron”. – Vi har inte haft någon journalistisk vinkel på den så det här är en artikel som inte skulle ha publicerats på det sättet, säger Inga-Lill Sundhage, chefredaktör och ansvarig utgivare för Bohusläningen.

22 Sep 201834min