Han vill återskapa Brasiliens bortglömda regnskog

Han vill återskapa Brasiliens bortglömda regnskog

En gång hade Brasilien två stora regnskogar, och Alexandre Antonelli vill att det ska bli så igen. Så han lägger forskandet åt sidan för att agera mer handfast. Men är han för otålig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Antonelli är ett av bevarandeforskningens affischnamn, som chef vid världens främsta botaniska trädgård Kew Gardens, och professor vid Göteborgs universitet. Men när världens skogar krymper, arter försvinner och klimatförändringarna fortsätter, så känner han att det arbetet inte räcker. I stället bestämmer han sig för att köpa upp mark i sitt ursprungsland Brasilien, för att binda ihop fläckar av regnskog som återstår av den en gång så stora Atlantskogen. Men det är svårare än han räknat med.

Niklas Zachrisson har följt Antonelli för SVT-dokumentären Professorn som fått nog och berättar om projektet och utmaningarna. Och Max Whitman, som forskar om den här typen av naturrestaurering, och som medverkar i dokumentären, ger några nycklar till hur insatserna kan bli lyckade.

Dessutom hör vi om oväntade spår av en mammuts sista timmar i livet.

Gäster i podden: Niklas Zachrisson, reporter på SVT:s och SR:s vetenskapsredaktioner; Max Whitman, postdoktor vid Institutet för forskning om målkonflikter i hållbar samhällsomställning, Uppsala Universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Avsnitt(269)

El Niño – här är åtgärderna mot kommande extremväder

El Niño – här är åtgärderna mot kommande extremväder

El Niño spås återvända i år och den gasar på den globala temperaturökningen. Kanske passerar vi Parisavtalets 1,5 gradersgräns redan nästa år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fenomenet El Niño är kopplat till extremväder över hela jorden. I utsatta områden förbereder man sig nu för kommande värmeböljor, torka, stormar och översvämningar. Under La Niña trycker passadvindar runt ekvatorn varmt stillahavsvatten västerut, alltså bort från Sydamerika. Och under El Niño så kommer det varmare vattnet tillbaka och sprider ut sig. Det leder till höjda temperaturer och får stor effekt på vädret över hela jordklotet.Under El Niño blir det varmare och torrare i Indonesien och Australien. I Indien hålls monsunregnen tillbaka. Och i Södra Afrika blir det också mindre regn. Men det kan bli tvärtom på andra platser. Spanien får mer regn, och Centralamerika, södra USA och Östafrika riskerar att få översvämningar.På historiskt utsatta platser finns kunskap om hur man anpassar sig till hetta, torka och översvämningar. Och i Sverige satsar man på åtgärder där det finns risk för ytterligare översvämningar.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Camilla Widebeck, vetenskapsjournalist.PoddledareGustaf KlarinProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

26 Jan 202344min

Gruvjättens lyckade PR-kampanj – om de sällsynta jordartsmetallerna

Gruvjättens lyckade PR-kampanj – om de sällsynta jordartsmetallerna

En svensk fyndighet av sällsynta jordartsmetaller uppmärksammades stort förra veckan. Gruvjätten LKAB släppte nyheten vältajmat under EU-mötet i Kiruna. Och både i Sverige och i EU talas det om att bryta beroendet av Kina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lyckad PR-kampanj av LKAB eller ej. Sällsynta jordartsmetaller är viktiga i all möjlig form av elektronik, inte minst i teknik som behöver vara lätt, som i elbilar och vindkraftverk. Men att ge bilden av Norrland och Sverige som en förlöpare i EU:s klimatomställning, stämmer den bilden? Och hur grön blir den gröna omställningen egentligen? MEDVERKANDE: Ulrika Björkstén, Vetenskapskommentator SR, Marie-Louise Kristola, Global klimatkorrespondent SR, Daniel Värjö, reporter SR Klotet.PoddledareGustaf KlarinProducentPeter Normark

19 Jan 202344min

Grym massaker kastar nytt ljus över vikingarnas befolkning

Grym massaker kastar nytt ljus över vikingarnas befolkning

Stor inflyttning till Skandinavien under Vikingatiden, det framgår i en ny kartläggning av skandinavernas genetiska historia. En massaker på Öland år 500 hjälpte forskarnas DNA-detektivarbete. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det fanns en större variation i befolkningssammansättningen under Vikingatiden än vad vissa kanske tidigare trott. Vikingarna sökte sig ut i världen för handel och plundringståg, samtidigt flödade människor in i Skandinavien, från dagens Irland och Storbritannien och Baltikum, bland annat. Forskarna har bland annat använt sig av gammalt DNA från två katastrofer, en massaker på Öland på 500-talet och från det förlista jättefartyget Kronan, för att kartlägga skandinaverna under 2000 år. DNA-analyser av ursprung och befolkningar misstolkas ofta. Och risken finns att forskning om historiska befolkningar används i politiskt syfte för att hävda till exempel överlägsenhet eller äganderätt.I Vetenskapspodden hörs Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Björn Gunér, samt Sveriges radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén.ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

12 Jan 202329min

Kriget och hungern – så ska matosäkerheten brytas

Kriget och hungern – så ska matosäkerheten brytas

Spara el, bryt fossilberoendet och mätta hungriga magar det är utmaningarna inför 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Torkan i Somalia har lett till många svältande. Och inte bara där, utan på många andra platser hotas matsäkerheten. Framför allt där det också sker väpnade konflikter. Krigen drabbar produktionen av mat, något som klimatförändringen underblåser med extremväder på redan känsliga platser. Förutom fredsförsöken, vad kan satsningar på stryktåliga grödor och lokal matproduktion åstadkomma för att vända utvecklingen? MEDVERKANDE: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios globala hälsokorrespondent, Gustaf Klarin, reporter Vetenskapsradion.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

3 Jan 202344min

Superteleskopet blickar bort medan jorden skriker på lösningar

Superteleskopet blickar bort medan jorden skriker på lösningar

I årskrönikan berättar vi om hur människan skickar upp teleskopet James Webb som blickar in i universums barndom, men här nere på jorden kan vi varken hålla sams eller låta bli att utplåna annat liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Covidpandemin har många av oss nästan glömt - men på andra håll, som i Kina, är det nu smittalen rusar. Och abort förbjuds där den varit tillåten och tillåts där den varit förbjuden – med stora konsekvenser för hälsan hos kvinnor och flickor runt om i världen. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios globala hälsokorrespondent, Björn Gunér, producent och reporter Vetenskapsradion.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

28 Dec 202244min

Skjut schimpanser med ena handen – skydda djurarter med den andra

Skjut schimpanser med ena handen – skydda djurarter med den andra

Fyra schimpanser sköts till döds efter att de tagit sig ut från sitt hägn i Furuviksparken, vilket väckte frågor om det rimliga i djurparkstanken. Samtidigt kom världens länder i veckan överens om en plan för att rädda livet på jorden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Målbilden vid Montrealmötet handlade om att stoppa och vända förlust av den biologiska mångfalden till 2030. Och leva i harmoni med naturen vid 2050. Högt ställda mål, men där man faktiskt lyckats få fram en handlingsplan. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator och Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

22 Dec 202244min

USA:s fusionsgenombrott – militärlabbet som ska ge oss evig energi

USA:s fusionsgenombrott – militärlabbet som ska ge oss evig energi

Nyheten om ett lyckat fusionsexperiment i Kalifornien har spridits över världen. Ett kliv mot ren fusionskraft, menar vissa. Men vad är det för ett labb som experimenterat, och vad kommer framsteget att användas till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dessutom svenska studier med den aktiva substansen i magiska svampar. Kan psilocybin lindra depressioner? Och oro på universiteten över att AI-språkmodellen ChatGTP kommer att skriva studenternas uppsatser åt dem. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Tomas Lindblad, frilansjournalist.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

15 Dec 202244min

Häpnad och oro över chatboten som fått internet i spinn

Häpnad och oro över chatboten som fått internet i spinn

En ny AI-chatt, Chat GPT, har kommit som kan svara på frågor, skriva dikter, musik, och ganska övertygande universitetsuppsatser. Ett redskap för fusk, men också en lätt oroväckande fingervisning om hur pass skarp AI är och kan bli i framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dessutom ska en svensk storsatsning försöka åstadkomma en kontrollerad fusionsreaktion. Stabil fusionskraft har varit en dröm i årtionden som svar på jordens behov av energi. Men hur tämjer man en energikälla som får stjärnorna att lysa? Och Nobelprisen delas ut i helgen. Vi pratar genikulten kring pristagarna och hur forskningsresultat kan hamna i politikens tjänst.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Tomas Lindblad, frilansjournalist.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

8 Dec 202244min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
dumforklarat
paranormalt-med-caroline-giertz
sexet
rss-vetenskapsradion
medicinvetarna
det-morka-psyket
rss-personlighetspodden
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapspodden
rss-spraket
bildningspodden
barnpsykologerna
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein