Han vill återskapa Brasiliens bortglömda regnskog

Många rör sig mindre nu under coronakrisen än tidigare. Men motion kan ge snabba förbättringar på vår motståndskraft mot sjukdom, på flera sätt. Det gäller bara att hitta sin nivå och sin grej. För somliga är det ett discodanspass via internet, för andra att resa sig lite oftare från kontorsstolen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi har pratat med olika forskare om vikten av att röra sig nu under krisen, och det visar sig att det kan ske ganska snabba förändringar som hjälper oss. Och det handlar både om immunförsvaret, grundfysiken och psyket. Men för alla som har svårt att hålla motivationen uppe även i vanliga fall, kan det vara extra svårt nu när rutinerna rubbas, och de vanliga aktiviteterna kanske är inställda. Vi får bland annat hjälp av en motivationsforskare och en idrottsfysiolog att komma igång. Viktigt är att hitta sin egen nivå och sådant som håller i längden. Lena Nordlund, som tycker det är ganska tråkigt att träna (förutom att simma som hon inte gör nu) testar allt från travolta-moves i ett discopass från Australien, till yoga, tabata och "7 minute workout". Liksom att bara resa sig lite oftare från kontorsstolen och gå ut och gå med en låtsashund. Vi får också höra Sveriges Radios Asienkorrespondent, Peder Gustafsson, som varit på samma hotellrum i Auckland, Nya Zeeland, i över en månad, och berättar att det är lätt att bli lite håglös. Han tycker det är tråkigt att promenera när man knappt får lämna kvarteret. Medverkande: Lars Broström och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nils Lundin

24 Apr 202046min

Vetenskapspodden ägnar sig helt åt en längre intervju med statsepidemiolog Anders Tegnell. Om läget nu, varför vi misslyckats med att skydda de äldre, och vad vi har att vänta oss framöver. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En försiktigt optimistisk Anders Tegnell tycker kurvorna i Stockholm går åt rätt håll. Men misslyckandet att skydda de äldre är något de måste jobba vidare med, både för att förstå vad som gick fel, och för att smittan inte ska fortsätta att spridas till äldreboende och äldreomsorg dit det ännu inte nått. Anders Tegnell tror att det finns en hel del att lära av Norge och hur de gjort inom äldreomsorgen. Och det handlar både om hur den strukturellt är uppbyggd, och att de testade personalen mer i ett tidigt skede. Medverkande: Ulrika BjörksténProgramledare: Lena NordlundTekniker: Olle SjöströmProducent: Björn Gunér

17 Apr 202046min

Att behöva ligga ensam och dödssjuk på sjukhus är en rädsla för många. Idag råder besöksförbud på sjukhus och äldreboenden, där de mest utsatta för coronaviruset finns. Men vad gäller när det handlar om döende personer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns inga enhetliga regler, och somliga sjukhus gör undantag när det handlar om dödssjuka. Då kan anhöriga få vara med. Men om man inte får det finns det många sätt att ändå få ett avsked utan att träffas rent fysiskt. I Vetenskapspodden fördjupar vi oss i varför reglerna finns och hur de hanteras. Och får råd om hur man ska göra när man inte får ses. Och så hör vi om de senaste siffrorna från Sverige som visar att det går att få en stillsam sista tid för de allra flesta som avlider i covid-19. Ett tungt ämne, men vi måste prata om döden ibland, säger Peter Strang, professor i palliativ medicin på Karolinska Institutet. Medverkande: Jonna Westin och Annika ÖstmanProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nils Lundin

10 Apr 202046min

Charlotte är intensivvårdssjuksköterska och blev sjuk med något som kunde vara covid-19. Eller vanlig förkylning. Hon fick vänta på att testa sig och kände att det var slöseri att hon var hemma, om det nu inte var coronaviruset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Vetenskapspodden fördjupar vi oss i tester, vad de säger och inte, hur säkra de är och vad det precis nu godkända antikroppstestet kan betyda. Och så pratar vi om den alltmer aggressiva tonen mot de vi tycker gör något som kan sprida smitta. Hör om tjugoåringen som blev påhoppad på sociala medier när hon bad om hjälp för att kunna komma hem från Frankrike. – Det har jag aldrig sett förut, säger Johan Giesecke, WHO-rådgivare som har lång erfarenhet och varit med om fem epidemier. Medverkande: Ulrika Björkstén och Annika ÖstmanProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn Gunér Ljudtekniker: Nisse Lundin

3 Apr 202045min

Vi hör röster från Bergamo, som nu är världens värst drabbade stad när det gäller antalet döda i Covid-19. Förr var det en välmående stad, dit många reste, bland andra poddens Lena Nordlund. Nu är det spöklikt tyst mellan de medeltida husen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi diskuterar hur det kunde bli så allvarligt så fort i norra Italien och särskilt i Bergamo. Och varför så många inom sjukvården blev smittade. Vi hör en av läkarna från det största sjukhuset, Papa Giovanni XXIII, i Bergamo, där hälften av de 1000 sängplatserna är fyllda med covid-19-patienter och alla intensivvårdsplatser är slut. Kan det bli så i Sverige? Och så jämför vi med Kina, där de säger att antalet nya dödsfall nu är lika med noll. Kan vi lita på siffrorna därifrån? Medverkande: Ulrika Björkstén, Björn Gunér och Hanna Sahlberg Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: David Hellgren

27 Mars 202046min

Prata med varandra, dela de goda exemplen och gå ut på promenader. Vi tar hjälp av en katastrofpsykolog för att förstå hur vi beter oss och hur vi borde bete oss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid tider av smitta sätter ett automatiskt psykologiskt beteendemässigt immunförsvar igång. Det gör att vi drar oss undan när vi är sjuka, men också att vi som är friska omedvetet försöker undvika personer som vi tror är mer sannolika att smitta oss. Det här gör att vi blir mer avvaktande mot personer som inte är lika oss. Det är ett trubbigt system, som inte alltid leder oss rätt, och kan därför vara viktigt att vara medveten om. Vi pratar också om varför den svenska strategin skiljer sig så mycket från andra länders, och hur vetenskapliga olika bedömningar är. Och så går vi igenom forskningsläget från veckan som gått, och får en kemilektion i hur tvål kan vara så bra mot virus. Medverkande: Ulrika Björkstén och Katarina SundbergProgramledare Lena Nordlund Producent: Björn GunérTekniker: Olle Sjöström

20 Mars 202046min

Över 60 procent av alla infektionssjukdomar kommer från djur från början. Och bland de nya infektionssjukdomarna, de som upptäckts de senaste tio åren, är siffran högre 75 procent. Vetenskapspodden om nya coronaviruset, djur och smittor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi diskuterar varför fladdermöss sägs ligga bakom så många smittor, och vad det är med vilddjursmarknaderna som gör att smittämnen sprids. Djursmittor började sannolikt dyka upp när vi började ha husdjur och leva närmare djur. Ibland hade vi ju till och med djur inne i husen ibland. Men förr var konsekvenserna inte lika stora – kanske blev många i en by sjuka, eller rentav dog, men folk rörde sig inte lika mycket så grannbyn kanske klarade sig. Det är nu, med vår livsstil och vår folkmängd, som sådana smittor har börjat sprida sig allt snabbare. Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, beskriver oss människor som en monokultur för smittämnen – alltså att vi, som blivit så många och finns överallt, är en idealisk livsmiljö som gör att smittämnena kan spridas. Och att djurens livsmiljöer krymper gör också att vi får vilda djur närmare oss, som vi tidigare inte varit i kontakt med. Medverkande: Hanna Sahlberg, Sara Sällström, Annika Östman och Lena NordlundProducent: Björn Gunér Tekniker: Nils Lundin

13 Mars 202046min

I Japan har de ett eget ord för att jobba sig till döds, karoshi. Men är det här något som bara sker i Japan? Nej, det tror inte forskarna även om det finns stora skillnader i hur vi stressar som gör att det är ovanligare här. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Vetenskapspodden hör vi Nozumo och Shinubo Watanabe, vars pappa/make dog i det som kallas karoshi för 20 år sedan, när han bara var 40 år. Vi diskuterar vad som är så speciellt i Japan som gör att det är vanligare där. Men vi hör också om några svenska fall, som sannolikt var samma sak. Dessutom pratar vi med Agnès Parent-Thirion, som forskar om arbetsliv på forskningsorganisationen Eurofound. Hon berättar bland annat om det mycket uppmärksammade fallet i Frankrike, när anställda tog livet av sig på France Télécom – och där tre tidigare chefer dömdes till fängelse i december 2019 för att de mobbat personal för att få dem att sluta, en sorts extremfall av psykisk stress. Och så hör vi psykologen Anna Bennich som föreläser på företag för att få oss att stressa mindre och känna igen varningstecknen innan vi drabbas av sjukskrivning på grund av stress. Hugo Westerlund, forskare på Stressforskningsinstitutet, forskar bland annat om vilka yrken som är mest utsatta, och det är i de jobb där vi har mycket med människor att göra. – Det är ju lättare att koppla av från saker än det är från människor, säger han. Medverkande: Johan Bergendorff och Lena NordlundProducent: Björn Gunér Tekniker: David Hellgren

6 Mars 202046min