Därför byter människor namn
Språket24 Nov

Därför byter människor namn

Ett giftermål, att bli retad, ny språkgemenskap eller en ny könsidentitet det finns många anledningar till namnbyte. Men alla namn är inte tillåtna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men man får inte byta namn hursomhelst.

– Ett namn får inte väcka obehag eller anstöt. Det kan vara ett namn som ser oskyldigt ut men som kanske betyder bajskorv på skånska, säger Lena Wenner är forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen och sitter med i den grupp som Skatteverket rådfrågar när det kommer till namn.

Därför får man inte heta Pilsner

– Man får heller inte ta namn som anspelar på droger eller alkohol. Namnet Pilsner har vi fått några gånger men det anses alltså olämpligt, säger Lena Wenner.

Transpersoners namnbyte – en positiv upplevelse

Lena Wenner har även gjort en studie om hur transpersoner resonerar när de väljer ett nytt namn. Studien visar att många vill ha ett ganska vanligt namn, ofta med samma initial som det tidigare.

– Många beskrev namnbytet som något väldigt roligt och en positiv del av processen. Att få hitta ett namn som verkligen passar.

Språkfrågor om namn och namnbyten

Namnet ”Lotfi” blir ofta ”Lofti” på svenska. Är ”tf” en ovanlig kombination av bokstäver i det svenska språket?

Hur vanligt är det att byta förnamn på grund av att namnet rimmar på eller betyder något opassande?

Hur vanligt är det att man byter namn vid giftermål och hur vanligt är dubbelefternamn nuförtiden?

Vilka regler gäller för att hitta på egna efternamn?

Vem bestämmer egentligen vad man heter i vardagen?

Mer om namn och namnbyten

Läs om att välja och byta namn från ISOF (från 2025).

Läs om försvenskade uttal av invandrade namn i Studia Anthroponymica Scandinavica 2016 - Tidskrift för nordisk personnamnsforskning. Här finns en sammanfattning av samma studie.

Läs om efternamnsbyten i en historisk kontext från ISOF, (från 2019).

Läs om efternamnsbyten vid giftermål från ISOF, (från 2023)

Läs namnlagen Lag (2016:1013) om personnamn.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Lena Wenner, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Avsnitt(928)

Språket 2008-03-25 2008-03-25 kl. 14.00

Språket 2008-03-25 2008-03-25 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Mars 200824min

Språket 2008-03-18 2008-03-18 kl. 14.00

Språket 2008-03-18 2008-03-18 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Mars 200824min

Ungt och gammalt språk och språkvårdarens roll

Ungt och gammalt språk och språkvårdarens roll

Språket den 11 mars Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De kan inte skriva på det språk de kallar sitt modersmål, men de får ofta tolka för mamma och pappa. Svenska är deras bästa språk, men svenskan räcker inte alltid till för att klara skolan. På Hammarkullsskolan i Göteborg talas över tjugo olika modersmål. Vi besöker en sjundeklass där eleverna kämpar med att lära sig bättre svenska och tar del av deras ambitioner och tankar om språkets betydelse. Barndomens språk för Bernt Olsson i Malmköping i Sörmland var ett språk där tingen självklart var ’han’ eller ’hon’. Och särskilt när man känner sig lite ’eländiger’ kommer barndomens ord och vändningar tillbaka, berättar han.Bernt Olsson har tillsammans med Kerstin Petterson arbetat med föreningen Nya tungomålsgillet och tidskriften Målföret, som nu upphört efter en tjugoårig verksamhet.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor: - vilket språk är det riktiga, talspråket eller skriftspråket?- vad är språk och vad är läte?- varför ändrar sig språkvårdarna så att man får lära om?

11 Mars 200823min

Språket 2008-03-04 2008-03-04 kl. 14.00

Språket 2008-03-04 2008-03-04 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Mars 200824min

Vem hjärtar du?

Vem hjärtar du?

Språket den 26 februari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med lyssnarnas hjälp erbjuder veckans program det senaste om hur hälsningsordet ’hej’ används idag. Det gamla uttrycket ’bryta sig’ kommenteras av en lyssnare från Västergötland och ett ganska nytt och ganska ouppmärksammat verb, ’att hjärta någon’, får sin stund.Frågorna som kommenteras i programmet av Lars-Gunnar Andersson:- ’nej’ först i mening- ’hej’ först i brev- bryta sig, ett gammalt uttryck- dörren har börnat, eller kanske gistnat- möbla- vem hjärtar du- göra sig illa eller göra illa sig- glömma och glömma av- ta till harvärjan- flasa, som i ’flasa ut snuset’, ’flasa-skala potatis’ och ’flasa inte isär benen!’- om slutligen om ordet ’nepotism’ som saknas i ordlistan - en (ovanlig) miss!

26 Feb 200824min

Språket 2008-02-19 2008-02-19 kl. 14.00

Språket 2008-02-19 2008-02-19 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Feb 200824min

Arv som förflackas - har vi glömt krattorna och knallarna?

Arv som förflackas - har vi glömt krattorna och knallarna?

Språket den 12 februari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Knallarnas hemliga språk, månsing, handlar veckans reportage om. Det är åtminstone hundra år sen som knallarna i sjuhäradstrakten i södra Västergötland använde sig av det. Knallarna var gårdfarihandlare som sedan medeltiden rest runt i landet och månsing var deras hemliga affärsspråk som inte fick avslöjas för utomstående. På samma sätt hade sotarna sitt språk knoparmoj och skinnberedarna i Malung talade skinnarmål.En och annan läckte ändå för det finns en del nedskrivet om månsing, bland annat ett par ordlistor från 1700-talet. Men hur gammalt månsing är har inte gått att klarlägga, säger författaren och skribenten Sven Lagerström, som har gett ut en skrift om månsing.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- är skånska ett språk eller en dialekt?- och hur är det med ?- ’truttna’ om båtar som sväller finns i norskan också- ’vårt bondska arv förflackas’ och kratta, räfsa, ploga, bås och spilta får tjäna som exempel- lunch eller middag?- sjuka sig, möbla och bryta sig – några nya verb

12 Feb 200824min

Nordiska nedslag och svenska spaningar

Nordiska nedslag och svenska spaningar

Språket den 5 februari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En dansk tidnings läsare har röstat fram de mest irriterande modeorden och Sylfest Lomheim som är direktör för det norska språkrådet talar om språkförändringar i norskan som människor diskuterar mycket just nu.Nyligen avled den sista talaren av eyak, ett av Alaskas ursprungliga språk. Marie Smith Jones blev 89 år och i programmet hör vi henne läsa en bön på eyak.Det svenska ungdomsspråket får en alltmer dramatisk utformning, tycker en lyssnare som listar några nutida fenomen. Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar och besvarar lyssnarbrev.Veckans frågor:- historiskt presens på frammarsch?- direkt anföring i ungdomsspråk- talspråksberättelser i dialogform- ett ’nej’ som inte betyder nej- Hej! som öppningsfras i brev- ’sluta köp!’ – varför kan man se en sådan mening?- så småningom och bara ’småningom’?- prepositionsbryderi: i eller på sporthallen?- kan man säga ’häromgången’?

5 Feb 200824min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-vetenskapspodden
sexet
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
bildningspodden
medicinvetarna
rss-spraket
dumforklarat
rss-vetenskapsradion-2
rss-personlighetspodden
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
barnpsykologerna
rss-vetenskapligt-talat