En trea whisky

VIKTIGT OM VATTEN! Vi har räfst och rättarting och förtydligar vårt snack om vatten från avsnitt 213. Annars är vi arga på Ardbeg: Att släppa en 17-åring på 40% alkoholhalt år 2024 och en 34 år gammal Corryvreckan förpackad i en erektionspump känns inte superpiggt. Veckans destilleri är Balvenie som man nog faktiskt bör dricka mer av. Och hellre ett inkast åt Elfsborg … Vad var det i glaset? Mathias körde vatten på grund av sin sura torrhosta; David hade en Talisker 18 från säg 2014 eller så; Jeroen körde Smögen 8 YO PX på 59%, den här: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/224058 Det här med att vattna whisky… Några populära artiklar: https://whiskyadvocate.com/how-to-water-your-whisky/ https://scotchwhisky.com/magazine/features/7833/adding-water-to-whisky/ https://scotchwhisky.com/magazine/opinion-debate/the-way-i-see-it/17521/adding-water-to-whisky-let-s-get-it-right/ Ardbeg går från oklarhet till oklarhet – nu med en serietidning i en erektionslåda! Ardbeg 17 kommer tillbaka: https://www.ardbeg.com/en-int/17yearsold.html Ardbeg 17 gavs ut mellan 1997 och 2004, nu alltså tillbaka. Ardbeg The Abyss: https://www.ardbeg.com/en-int/theabyss.html https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/255206 Läs också Andrew Derbidges kritik av whiskybranschens tramserier: https://www.whiskyandwisdom.com/jumping-the-shark/ Ardbegs NFT-whisky Fon Fhòid: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/208088 Veckans destilleri: Balvenie Hemsida: https://www.thebalvenie.com/ Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

10 Sep 202439min

ONÖDIGT MYCKET FOTBOLL. Mathias är glad, uppspelt och skräckblandat förtjust över sitt Elfsborg. Länge. David spelar absolut ingen fotboll med sin ordentligt genomstukade fot. Jeroen har ångestläckage och vi pratar Mackmyrakonkurs plus att vi skrotar uttrycket "ex" i fråga om fat. Alla med på det? Påverkar destillationsfarten genom pannan "styrkan" på alkoholen? Här får du svar! Och äpplen. [SHOWNOTES KOMMER] Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

4 Sep 202438min

Mathias är lågmäld men David kompenserar med att dubbeldramma. Jeroen försöker synka med temat och dricker Cutty Sark Prohibition. Vi snackar nämligen om Rum Row, spritsmuggling till USA på 1920-talet och The Real McCoy. Vi ses väl på St Pierre et Miquelon innan vi åker över? Vad var det i glaset? Mathias var bakfull och körde vatten. David dubbeldrammade privatfaten ”Rök på rök” och ”Orök på rök” från High Coast, två whiskies han inte orkat lägga upp på whiskybase. Jeroen avnjöt Cutty Sark Prohibition edition, som David tyckte såhär om: http://tjederswhisky.se/cutty-sark-prohibition-edition/ Lite om Cutty Sark: https://en.wikipedia.org/wiki/CuttySark(whisky) https://blog.bbr.com/2017/10/31/liquid-history-cutty-sark/ Några tips om Rum Row: https://en.wikipedia.org/wiki/Rum_row https://owlcation.com/humanities/Rum-Row-Ships-During-Prohibition https://therumlab.com/rum-runners-in-the-twenties-the-dry-decade/ Lite boktips för Rum Row: Andrieux, J. P., Rumrunners: The smugglers from St. Pierre and Miquelon and the Burin peninsula from Prohibition to the present day (St. John’s: Flanker Press Ltd., 2009). Gervais, Marty, The rumrunners: a prohibition scrapbook: 30th anniversary edition, revised and expanded, 2 uppl. (1980; Emeryville, Ontario: Biblioasis, 2009). Rorabaugh, W. J., Prohibition: a concise history (New York: Oxford University Press, 2018). Willoughby, Malcolm F., Rum war at sea (Washington: Treasury Department, United States Coast Guard, 1964). Artikeln David läste från där DCL var helt öppna med att det började bli svårt att smuggla in sprit via Rum Row: ”Combine closes distilleries”, The Sunday Post 8/11 1925. The real McCoy fanns tydligen som uttryck redan på slutet av 1800-talet, men populariserades och blev mer spritt genom smugglaren Bill McCoy. Här kan ni se de små öarna St Pierre et Miquelon, om vilka Andrieux har skrivit: https://www.google.se/maps/place/Saint-Pierre-et-Miquelon/@46.9580457,- 56.912141,9z/data=!4m6!3m5!1s0x4b6c4b4bfb0e57d1:0x9c716737ea6c5c11!8m2!3d46.885 Läs Ola Brandborns artikel om Bill McCoy https://www.whisky.nu/bill-mccoy-the-real-mccoy/ Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

27 Aug 202436min

Era poddare kanske är lite rostiga. Hur rostiga? Well en av oss kapitalglömmer vilken whisky han har i glaset. Gomiddag. Kul: Skrewball har börjat säljas på Systemet. Segt: det finns en ännu godare jordnöts- & whiskydryck, fast inte på bolaget … gah! Missa inte vårt nya rekordförsök i nörderi genom en genomgång av kornets beståndsdelar ner på cellnivå. En smula mindre nördigt är veckans destilleri: Mannochmore. Sätta dit-fråga är om du kan skilja det från systerdestilleriet Glenlossie? Vad var det i glaset? Mathias trodde att han hade en 21-årig Benrinnes som han hade fått av David men det var det ju inte alls, utan en 22-årig Ben Nevis på 51,2% som han hade fått av Jeroen, inte David: https://www.clydesdale.se/index.php?page=products_showitem&id=7594 David hade en trettioårig Bunnahabhain 1989 från Gordon & MacPhail: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/140282 Jeroen njöt av GlenGarioch 12 YO: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/glen-garioch-8640501/ Skrewball finns på Bolaget! Woop woop woop! https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/skrewball-9343301/ Mycket riktigt har bolaget köpts upp av Pernod Ricard. Den irriterande nog ännu godare peantur butter whiskeyn som vi fick smaka från Lars Cederbro var från Ole Smoky: https://olesmoky.com/products/peanut-butter-whiskey Kornnörderi! Artikeln David läst: Briggs, Dennis E., ”Malt modification: a century of evolving views”, Journal of the Institute of Brewing 108, nr. 4 (2002), s. 395–405. Missa inte hans enorma bok Barley (London: Chapman & Hall, 1978). Hans bottenlöst nördiga bok Malts and malting (London: Blackie Academic & Professional, 1998), som illustrationen David la upp kommer från från början finns att låna timvis på archive.org: https://archive.org/details/maltsmalting0000brig Davids artikel om mältning skrev han tydligen redan 2020: http://tjederswhisky.se/ur-bokmanus-maltning/ Veckans destilleri: Mannochmore! Diageos huvudhemsida malts.com har inte längre, vad David kan hitta, någon vettig info om Mannochmore. Se därför: https://scotchwhisky.com/whiskypedia/1881/mannochmore/ https://www.whisky.com/whisky-database/distilleries/details/mannochmore.html Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

20 Aug 202430min

ETW är tillbaka! Sakta men säkert återstartar vi genom att prata om svajiga batcher. Nej, inte att vi poddare svajar, utan på Aberlour A’bunadh. Veckans ord är självklart ruminants och darra månde idisslarna. Skål! Vad var det i glaset? David hade en Hazelburn 13 YO från Cadenhead’s som är totalt magiskt skitbra: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/247299 Mathias sög vidare på Royal Lochnagar 12 YO som tydligen inte finns på bolaget: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/246576 Jeroen njöt av Talisker 10: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/talisker-41101/ Aberlour a’bunadh och batchsvajandet… David som provade två olika Aultmore 21 YO för en massa år sedan: http://tjederswhisky.se/aultmore-21-yo-vs-aultmore-21-yo/ I övrigt hittar vi inte länkar för andra saker vi resonerade kring här. SKREWBALL!!! Den försenades men nu finns den faktiskt här! https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/skrewball-9343301/ Veckans ord: ruminants! https://en.wikipedia.org/wiki/Ruminant Lite om restprodukter och whisky: Akunna, J. C. & G. M. Walker, ”Co-products from malt whisky production and their utilisation”, i G. M. Walker, red., The alcohol textbook: A reference for the beverage, fuel and industrial alcohol industries, 6 uppl. (Duluth: Lallemand Biofuels & Distilled Spirits, 2017), s. 529–537. Stewart, Duncan McNab, ”Co-products”, i Inge Russell, Graham G. Stewart & Julie Kellershohn, red., Whisky and other spirits: Technology, production and marketing, 3 uppl. (London: Academic Press, 2022), s. 387–403. Davids rant om att Google inte är bra längre är jätteviktig och måste förstås länkas: https://www.facebook.com/davidtjeder/posts/pfbid02CyNKSQ1jVJTcHt3D4yLj1HA36LsZJEi9RST1psPJsV8j8Q3Yc11WtsPywSyZtsDl Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

13 Aug 202437min

ATT MISSA VÄGGEN. Vår kära allvetande skräphög David har touchat den berömda väggen och behöver vila. Därför kommer vi att pausa vår kära podd en stund. Hur länge vet vi inte riktigt, men vi återkommer – räkna med det. Så länge bjussar vi på en matig intervju med Nikkas Emiko Kaji. Ta hand om er så hörs vi så småningom igen! David, Mathias & Jeroen Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

9 Apr 202436min

ZESTEN ÄR FRÅN JÄSTEN FÖRRESTEN SÄGER GÄSTEN. David har varit på Agitator och vissa (kanske bara en) av lyssnarna rasar. Därför (?) är David inte med, utan Mathias och Jeroen träffar Agitators destillerichef Oskar Bruno och pratar jäst på längden, bredden och tvären. Varför skördar man inte jäst på destillerierna? Skulle Agitator också köra flytande jäst om inte kostnaden spelade någon roll? Och gillar Oskar synth eller hårdrock? Alla dessa frågor får svar i detta avsnitt! Vad var det i glaset? Mathias körde Ncn’ean i vanlig ordning, Jeroen körde på Mackmyra bruks vintage, en trettonåring (fast det visste inte Jeroen): https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/196450 A yeast feast with the agiterande beast – med Oskar Bruno! Lallemand: https://www.lallemand.com/en/ Massor tekniskt om jäst: Cheung, Annie W. Y., James M. Brosnan, Trevor Phister & Katherine A. Smart, ”Impact of dried, creamed and cake supply formats on the genetic variation and ethanol tolerance of three Saccharomyces cerevisiae distilling strains”, Journal of the Institute of Brewing 118 (2012), s. 152–162. Reid, Struan J., et al., ”The influence of yeast format and pitching rate on Scotch malt whisky fermentation kinetics and congeners”, Journal of the Institute of Brewing 129, no. 2 (2023), s. 1–17. Russell, Inge, ”Understanding yeast fundamentals”, i K. A. Jacques, T. P. Lyons & D. R Kelsall, red., The alcohol textbook: A reference for the beverage, fuel and industrial alcohol industries, 4 uppl. (Nottingham: Nottingham University Press, 2003), s. 85–120. Russell, Inge & Graham G. Stewart, ”Distilling yeast and fermentation”, i Russell, Stewart & Kellershohn, red., Whisky and other spirits: Technology, production and marketing, 3 uppl. (London: Academic Press, 2022), s. 213–236. Stewart, Graham G., Brewing and distilling yeasts (Cham: Springer, 2017). Stewart, Graham G., Annie E. Hill & Inge Russell, ”125th Anniversary Review: Developments in brewing and distilling yeast strains”, Journal of the Institute of Brewing 119 (2013), s. 202–220. Walker, Graeme M. & Annie E. Hill, ”Saccharomyces cerevisiae in the production of whisk(e)y”, beverages 38, nr. 2 (2016). Walker, J. W., S. Y. Pearson, T. A. Bringhurst & J. M. Brosnan, ”Towards improved distilling yeast: effect of wort gravity and pitching rate on fermentation performance”, i Distilled spirits: Production, technology and innovation, red. James Huthison Bryce, John R. Piggott & George G. Stewart (Nottingham: Nottingham University Press, 2008), s. 127–132. Waymark, Christopher & Annie E. Hill, ”The influence of yeast strain on whisky new make spirit aroma”, fermentation 7, nr. 4 (311), s. 1–11. Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

2 Apr 202445min

BIND MIN LAUP IFRÅN MIG. Via en lätt Gute-touch kastar sig vår trio huvudstupa in i 12"-remixen av svenska destilleriet Agitator. David har destilleriet i färskt minne. Vi får en lyssnarfråga om Proof, och håll i hatten – här är HELA texten från Davids bokmanus! Krut, sprit och tolv trettondelar av destillerat vatten. Och Sikes hygrometer. Vad var det i glaset? Mathias hade Craigellachie 12 YO Dram good whisky från Ceder & Tjeder; David hade ett 3 YO privatfat Isle of Lime ny svensk ek på 62%; Jeroen körde på Glen Garioch 12 YO. Binda en laup var det inte alls Johan Thorslund som visade utan Tomas Grunnspång, som jobbar på Thorslundkagge: https://www.youtube.com/watch?v=fDzurQhS1dQ Veckans destilleri: Agitator! Hemsida: https://agitatorwhisky.com/sv_se/ David nämnde high-gravity brewing lite en passant, det kan man läsa mer om här: Stewart, Graham G., ”High gravity brewing and distilling – Past experiences and future prospects”, Journal of the American Society of Brewing Chemists 68, nr. 1 (2010), s. 1–9. Den nya Kastanj är här! https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/agitator-4145801/ David Kringlund besöker Agitator: https://www.youtube.com/watch?v=L8DEFfVCy5E Agitator på youtube: https://www.youtube.com/@agitatorwhisky5718 Whisky Weekly besöker Agitator: https://www.youtube.com/watch?v=kLW-fyC-ixc Läs också: https://scanmagazine.co.uk/agitator-whisky-ground-breaking-whisky-loved-by-connoisseurs/ https://distilling.com/distillermagazine/high-tech-agitator-distillery-goes-after-fast-maturing-whiskey/ proof direkt från Davids bokmanus! Vi bjuder!! Gratis!!! Helt otroligt!!!! Två eller tre olika system för att mäta alkoholhalten i drycker. Ett är enkelt, från USA och fortfarande aktuellt, och ett är omöjligt som Storbritannien länge envist höll fast vid. Säger en enbart proof betyder det oftast den jämförelsepunkt som ligger vid precis 100° Proof. I USA är 100° Proof 50% och i Storbritannien är det just över 57,1%. Högre styrkor är ”overproof” och allt under förstås ”underproof”. Det amerikanska proof är enkelt: ta ABV och multiplicera med två. En standardwhisky på 40% är alltså 80° Proof och kan även beskrivas som twenty under proof. Absolut alkohol på 100% blir 200. Ett steg på den amerikanska skalan motsvarar alltså en halvt procentenhet på ABV-skalan. En komplikation i sammanhanget är att US Proof mäts vid 60° F, vilket är 15,56°C. ABV mäts istället vid 20°C. Det är synnerligen viktigt att hålla koll på temperaturen på den blandningen en mäter alkoholhalter i, eftersom alkoholen är olika många procent av volymen beroende på temperaturen. Men för vardagliga mätningar och uträkningar gäller ändå att ta amerikanskt proof och dela med två. Det brittiska systemet med deras så kallade Imperial proof är bra mycket krångligare. Att begripa definitioner och att försöka kalkylera det själv är att ge sig in i en svårgenomtränglig djungel. Proof har heller inte haft exakt samma definitioner historiskt. Däremot rådde samma tolkning av skalan Imperial proof från 1816 fram till att systemet gavs upp den 1 januari 1980. (Notera förresten att flaskor buteljerade före 1 januari 1980 inte alls alltid hade Imperial Proof som alkoholhalt på sig – skulle de på export kunde man ju inte använda ett sätt att beskriva alkoholhalt som var oebgriplig för alla utom folk i Storbritannien… Se vidare för detta datering.) 1% på ABV-skalan innebär en förändring med 1,75 Imperial Proof. Men notera att ingen punkt på skalan med Imperial Proof motsvarar exakt någon vanlig alkoholhalt så som den mäts med ABV. Den första mer brett rådande definitionen av proof utgick från Bartholomew Sikes hydrometer och bestämdes i lag 1816 [men vafan lagen är väl ändå från 1818?] som en blandning vars vikt var tolv trettondelar av destillerat vatten vid 51°F (10,56°C). Igen, temperaturen är synnerligen viktig; proof är en annan skala än ABV men fungerar likt ABV i relation till vikt. Hur många procent av en blandning som består av alkohol är beroende av blandningens temperatur. Alkoholhalt i Storbritannien kom någon gång under 1800-talets gång att börja mätas vid 60°F, varvid proof motsvarar ungefär 57,06% på ABV-skalan. Numera gäller ju 20°C vilket är 68°F, och då är proof plötsligt istället runt 57,15% på ABV-skalan. Eftersom den mer vetenskapligt fastställda definitionen av proof där den bestämdes som en viktrelation till destillerat vatten kom från just Sikes kallas skalan ibland för Sikes proof. Inte sällan skrivs detta som Sykes proof. Anledningen är helt enkelt att man oftare felstavar Sikes namn än får det rätt. Sikes hydrometer var en synnerligen viktig uppfinning. Dess högre exakthet lade grunden för möjligheten att rätt mäta alkoholhalten på destillerier. Att den gjordes obligatorisk i lag, först 1816 och sedan mer permanent fastslaget 1818, säger något om vilken roll den spelade. Med hydrometern följde även komplicerade tabeller för hur alkoholhalten skulle avläsas vid olika temperaturer. Även dessa tabeller och de speciella hjälpinstrument som behövdes för att använda dem, obligatoriska att använda vid destillerier, beskrevs i detalj i lagstiftningen. För Imperial Proof är alltså 100° Proof jämförelsepunkten och alla andra grader på skalan relaterar till 100° Proof. Detta gör att den liksom ”sitter” lite snett i relation till ABV, ofta med en decimal. En blandning vars vikt är 12/13 av vatten har en så kallad specific gravity på 0,9231 och är alltså 57,15% vid moderna 20°C. (Se också proof gallon nedan.) Såhär ser relationen mellan US och Imperial Proof ut i relation till ABV vid några olika alkoholhalter: Tabell P4. ABV, US Proof och Imperial vid några olika alkoholhalter ABV US Proof Imperial Proof (alla värden ungefärliga) 40 80 70 43 86 75,2 45 90 78,7 46 92 80,5 50 100 87,5 57,1 114,2 100 63,5 127 111 100 200 175,25 Källor: Charles MacLeans essä ”The burden of proof” i hans MacLean’s miscellany of whisky, med vissa mindre korrigeringar; även och några andra online konverteringsverktyg, varav dessvärre ingen är hundraprocentigt (höhö) korrekt. Om du istället har en flaska whisky där alkoholen är skriven i Imperial Proof och du behöver konvertera till ABV behöver du utgå från 100° Proof som normen. Starta därför vid ”proof”, alltså 100° Proof (57,15) och räkna hur många procentenheter från proof din flaska ligger på. Det funkar som all konvertering till ABV från Imperial proof ungefärligt. Säg att det står 80°Proof på din flaska. Det betyder förstås tjugo ”under proof”. Tjugo procentenheter under proof betyder att du multiplicerar proof med 0,8. Så: 57,15x0,8 = 45,72. Avrunda lite och tänk att står det är 80° Proof är vi nästan nästan på 46%. 70° Proof, ”30 under proof”, blir istället 57,15 x 0,7 = 40%. Den traditionella fatfyllningsstyrkan 63,5% kommer ur 1823 års Excise Act och hette där 11 over proof. 11 over proof betyder förstås 111° Proof. Vad är det då? Jo, 57,15 x 1,13 = 63,4365. Ja såhär kan man hålla på och räkna… Det finns förresten ett tredje system också, men jag tror knappt någon tänker på det som ett system byggt på Proof. Detta är systemet som den franske kemisten Joseph Louis Gay-Lussac utvecklade. I hans system, döpt efter hans efternamn, är 100° Proof istället absolut alkohol. °40 GL (Gay-Lussac) är därför 40% ABV. Skalan är alltså i praktiken exakt densamma som för ABV. Det systemet behöver vi därför inte gå in närmare på. Okej, men vadan termen då, proof? Det brukar heta att en korrekt blandning av sprit och krut skulle börja brinna vilket förr, i tider då alkoholhalt inte kunde mätas med hydrometrar, skulle utgöra bevis – proof – på dess alkoholhalt. Jag trodde det var nys, men banne mig, det stämmer faktiskt: så gjorde man i Storbritannien på sådär en 15-, 16- och 1700-talen. Den alkoholhalt vid vilken en blandning av krut och sprit brinner är faktiskt sådär omkring en 57,1%. Det visade sig dock vara ett synnerligen godtyckligt sätt att undersöka alkoholhalt, eftersom proportionerna mellan sprit och krut liksom även krutkornens storlek spelar roll för om blandningen brinner eller inte. Därav den stora vetenskapliga kampen för att korrekt mäta alkoholstyrka och som efter en del andra hydrometrar landade i Sikes version. Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

26 Mars 202439min