När Ludvig XVI öppnade dörren för revolutionen (del 1)

År 1789 kollapsade det franska enväldet i en kaskad av politiska, ekonomiska och sociala omvälvningar. Reform efter reform gjorde året till en vattendelare i västvärldens politiska historia.

Det gamla ifrågasattes, och visionen om en bättre ordning tog form. Kungar och adelsmän tvingades dela makt med fler – inte minst med en växande och allt rikare borgerlighet. Feodala privilegier avskaffades, och principer om mänskliga rättigheter slogs fast på papper. Världen skulle inte bli sig lik.

Men varför hände det? Hur kom det sig att kung Ludvig XVI till slut sammankallade generalständerna – den franska ståndsförsamlingen som inte hade mötts på mycket länge – och därmed släppte loss krafter som snart hotade att krossa monarkin? I efterhand kan beslutet framstå som ödesdigert. Några år senare avrättades både Ludvig XVI och Marie Antoinette med giljotin.

Och vad fick de missnöjda folkmassorna i Paris att inte bara invänta förändringar, utan att själva ta initiativet – beväpna sig och storma den gamla fästningen Bastiljen den 14 juli 1789? Det är den händelsen som ligger till grund för att Frankrikes nationaldag firas just den 14 juli.

I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om franska revolutionens första skede: varför revolutionen bröt ut och hur den tog sig uttryck innan utvecklingen spårade ur i skräckvälde.

Bild: Stormningen av Bastiljen i Paris den 14 juli 1789, en symbolisk startpunkt för den franska revolutionen och monarkins maktförlust. Målning av okänd konstnär. Public domain, via Wikimedia Commons.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(168)

Gladiatorer: Från begravningsrit till dödlig underhållning

Vi har alla sett dem på film, läst om dem i böcker eller serietidningar och hört talas om deras blodiga bravader: gladiatorerna, de förslavade krigare som utkämpade dueller till döds på antikens amfit...

20 Elo 1h 7min

Vikingarna i österled

Vikingatågen gick inte bara i västerled. I synnerhet från dagens Sverige gick de också till Östeuropa, både till ”Grekland”, det vill säga det bysantinska riket, och till ”Gårdarike”, det vill säga ti...

13 Elo 45min

Amerikanska frihetskriget och USA:s uppkomst

Idag är USA en global supermakt, och så har det varit ända sedan andra världskrigets slut. Det är ingen överdrift att beteckna presidenten i Vita huset som jordens mäktigaste man. Annat var det i mitt...

6 Elo 58min

De riktiga vikingakrigarna

Upptäckare, kolonister, riksbildare och köpmän i all ära, men det vi spontant associerar till när vi visualiserar vikingatiden är trots allt krigarna – såväl de lejda och edsvurna stridsmännen som str...

29 Heinä 43min

Industriella revolutionen ökar takten (del 2)

Efter att den industriella revolutionen hade inletts i Storbritanniens bomullsspinnerier slog världshistorien in på en helt ny väg. Bondesamhället, som växt fram mellan 8000 och 3000 f.Kr., fick lämna...

23 Heinä 50min

Vikingar som bildade riken

En aspekt av vikingatidens historia som lämnade starkast möjliga spår i eftervärlden var riksbildningen. Det var nu Sverige, Norge och Danmark framträdde som kungariken i nivå med de redan etablerade ...

16 Heinä 47min

Starten på den industriella revolutionen (del 1)

Under andra hälften av 1700-talet förändrade människan grundbetingelserna för sin existens och sitt samhälle. Förändringen skedde på ett sätt, och med konsekvenser, som endast kan jämföras med introdu...

9 Heinä 49min

Följ med till vikingarnas riksblot

Alla har hört talas om Oden, Tor, Loke, Freja, Balder, Njord och de andra gamla asagudarna. De flesta tror sig också känna till de lika ryktbara som beryktade offerhandlingarna – bloten – med vilka vi...

2 Heinä 40min