När Ludvig XVI öppnade dörren för revolutionen (del 1)

År 1789 kollapsade det franska enväldet i en kaskad av politiska, ekonomiska och sociala omvälvningar. Reform efter reform gjorde året till en vattendelare i västvärldens politiska historia.

Det gamla ifrågasattes, och visionen om en bättre ordning tog form. Kungar och adelsmän tvingades dela makt med fler – inte minst med en växande och allt rikare borgerlighet. Feodala privilegier avskaffades, och principer om mänskliga rättigheter slogs fast på papper. Världen skulle inte bli sig lik.

Men varför hände det? Hur kom det sig att kung Ludvig XVI till slut sammankallade generalständerna – den franska ståndsförsamlingen som inte hade mötts på mycket länge – och därmed släppte loss krafter som snart hotade att krossa monarkin? I efterhand kan beslutet framstå som ödesdigert. Några år senare avrättades både Ludvig XVI och Marie Antoinette med giljotin.

Och vad fick de missnöjda folkmassorna i Paris att inte bara invänta förändringar, utan att själva ta initiativet – beväpna sig och storma den gamla fästningen Bastiljen den 14 juli 1789? Det är den händelsen som ligger till grund för att Frankrikes nationaldag firas just den 14 juli.

I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om franska revolutionens första skede: varför revolutionen bröt ut och hur den tog sig uttryck innan utvecklingen spårade ur i skräckvälde.

Bild: Stormningen av Bastiljen i Paris den 14 juli 1789, en symbolisk startpunkt för den franska revolutionen och monarkins maktförlust. Målning av okänd konstnär. Public domain, via Wikimedia Commons.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(154)

Snillen och herrgårdar – svensk upplysning på 1700-talet

Under 1700-talet blomstrade Sveriges vetenskapsliv och herrgårdskultur. Inspirerade av impulser från omvärlden gjorde både landsbygdspräster, adelsentreprenörer och Uppsalas akademiker banbrytande upp...

19 Maalis 46min

Ostindiska kompaniernas guldålder

Sedan Vasco da Gama fann sjövägen till Indien i slutet av 1400-talet drömde européer om att etablera handelsstationer i Asien och bygga upp rikedomar. Asiatiska varor som kryddor och siden kunde sälja...

12 Maalis 44min

Upplysningstiden – idéerna som förändrade världen

För många historieintresserade är 1700-talet nära förknippat med den europeiska upplysningstiden. Det var då, menar många, som människor började vända vidskepelse och okunnighet ryggen och i stället s...

5 Maalis 46min

Rule, Britannia: Ett nytt Storbritannien föds

I början av 1700-talet skedde ett avgörande dynastiskifte i Storbritannien: huset Stuart ersattes av det tyska furstehuset Hannover. Kungar med namnet Georg kom att styra öriket långt in på 1800-talet...

26 Helmi 47min

Golem och Nessie och andra moderna myter

Är det livsfarligt att åka in i Bermudatriangeln? Finns det gigantiska snömän i Tibet? Existerar Nessie och Storsjöodjuret? Sover det ett lermonster – en golem – på vinden i en synagoga i Prag? Har ut...

19 Helmi 53min

Fascismen – ideologin bakom skällsordet

Fascismen är en av 1900-talets mest destruktiva och inflytelserika ideologier. Ursprungligen formulerad av Benito Mussolini i Italien efter första världskriget, kom fascismen att inspirera en rad tota...

12 Helmi 47min

Djävulen – från gnällig åklagare till skräckfilmsikon

Få gestalter i västerländsk kultur är lika mytomspunna och suggestiva som Djävulen. Han är känd under många namn – Satan, Lucifer, Fan, Hin håle, Den Onde – och har avbildats på de mest skiftande sätt...

5 Helmi 47min

Gazas förbannelse

Under de senaste åren har kriget i Gaza dominerat nyhetsflödet och polariserat opinionen i två oförsonliga läger. Få ämnen dödar stämningen snabbare i ett sällskap än en diskussion om konflikten mella...

29 Tammi 50min