Litet klotter som fick stor betydelse: Milan Djelevic, Budapest

Utrikeskrönika 5 december 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Budapest tisdag

”När är klotter bara klotter?

Eller något större än så?

Funderingen kommer när jag går omkring i Ungerns fina huvudstad, där det finns en hel del graffiti, mest stadsplanerade installationer av olika konstnärer, visst, både vackert och konstnärligt, men inget som väcker några starkare känslor.

Hos oss i Sverige, uppfattar jag det som, är det i bästa fall ett sätt att synas och höras, tagga sig själv för att uppnå någon form av status i närområdet bland olika graffiti-konstnärer.

På Balkan, inte minst i Ungerns grannland Serbien, har graffitin eller väggklottret en annan mer revolutionär, politisk möjligen också anarkistisk inramning, mer blodigt allvar, skulle man kunna säga.

Å det är just vad forskaren Hana Suica säger, i en intervju med AFP, att graffitin på Belgrads väggar alltid speglat politiken och använts - samt används - för att kommunicera i pågående politiska skeenden.

”Murar och husfasader blir politiska arenor - det har alltid funnits, i varierande grad, politik i graffiti,” säger hon angående den bok hon skriver i ämnet.

Själv minns jag ett specifikt klotter som gjorde stort intryck på mig när jag såg det för första gången för över 20 år sedan. Två små ord.

Bokstavligt talat precis överallt i Belgrad, men också på andra håll i Serbien.

Balkankriget hade rasat färdigt och en annan kamp tagit vid - att bli av med en ledare som på några år blivit omöjlig att tolerera och som enligt många störtade Serbien i fördärvet - Slobodan Milosevic.

Kampen fördes av många, men Belgrads studentrörelse spelade en stark roll. Å studenterna var påhittiga.

Regimen angreps med klotter och graffiti, svart humor och satir men också med öronbedövande kastrullbankning ackompanjerat av blåsorkestrar med visselpipor på otaliga demonstrationer. Aldrig med våld.

Men det avgjort allvarligaste hotet var just ett litet klotter som dök upp under presidentvalkampanjen år 2000 på skyltar, husfasader, telefonstolpar, ljusstolpar - överallt.

Två ord.

Det stod:

Gotov Je!

Översatt på svenska, tre ord: Han är slut!

Ett minimalistiskt budskap, som skulle kunna avfärdas som typ skitklotter.

Men kraften i orden kändes, i det som hände där och då.

Studentrörelsen fick med sig gruvarbetare, kommunanställda, alla möjliga medborgare och, enligt vissa rapporter, också huliganer å den undre världen, som petade Milosevic från hans tron.

Den 5 oktober 2000 var det över.

Då stod det klart - att han var... slut.

Precis som det stod på tusentals husfasader, stolpar och allt annat som kunde rymma, två små ord.

Gotov je!

Milan Djelevic, Budapest
milan.djelevic@sverigesradio.se