207: En släng av vinterkränktsjukan
En trea whisky26 Maalis 2024

207: En släng av vinterkränktsjukan

BIND MIN LAUP IFRÅN MIG. Via en lätt Gute-touch kastar sig vår trio huvudstupa in i 12"-remixen av svenska destilleriet Agitator. David har destilleriet i färskt minne. Vi får en lyssnarfråga om Proof, och håll i hatten – här är HELA texten från Davids bokmanus! Krut, sprit och tolv trettondelar av destillerat vatten. Och Sikes hygrometer. Vad var det i glaset? Mathias hade Craigellachie 12 YO Dram good whisky från Ceder & Tjeder; David hade ett 3 YO privatfat Isle of Lime ny svensk ek på 62%; Jeroen körde på Glen Garioch 12 YO. Binda en laup var det inte alls Johan Thorslund som visade utan Tomas Grunnspång, som jobbar på Thorslundkagge: https://www.youtube.com/watch?v=fDzurQhS1dQ Veckans destilleri: Agitator! Hemsida: https://agitatorwhisky.com/sv_se/ David nämnde high-gravity brewing lite en passant, det kan man läsa mer om här: Stewart, Graham G., ”High gravity brewing and distilling – Past experiences and future prospects”, Journal of the American Society of Brewing Chemists 68, nr. 1 (2010), s. 1–9. Den nya Kastanj är här! https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/agitator-4145801/ David Kringlund besöker Agitator: https://www.youtube.com/watch?v=L8DEFfVCy5E Agitator på youtube: https://www.youtube.com/@agitatorwhisky5718 Whisky Weekly besöker Agitator: https://www.youtube.com/watch?v=kLW-fyC-ixc Läs också: https://scanmagazine.co.uk/agitator-whisky-ground-breaking-whisky-loved-by-connoisseurs/ https://distilling.com/distillermagazine/high-tech-agitator-distillery-goes-after-fast-maturing-whiskey/ proof direkt från Davids bokmanus! Vi bjuder!! Gratis!!! Helt otroligt!!!! Två eller tre olika system för att mäta alkoholhalten i drycker. Ett är enkelt, från USA och fortfarande aktuellt, och ett är omöjligt som Storbritannien länge envist höll fast vid. Säger en enbart proof betyder det oftast den jämförelsepunkt som ligger vid precis 100° Proof. I USA är 100° Proof 50% och i Storbritannien är det just över 57,1%. Högre styrkor är ”overproof” och allt under förstås ”underproof”. Det amerikanska proof är enkelt: ta ABV och multiplicera med två. En standardwhisky på 40% är alltså 80° Proof och kan även beskrivas som twenty under proof. Absolut alkohol på 100% blir 200. Ett steg på den amerikanska skalan motsvarar alltså en halvt procentenhet på ABV-skalan. En komplikation i sammanhanget är att US Proof mäts vid 60° F, vilket är 15,56°C. ABV mäts istället vid 20°C. Det är synnerligen viktigt att hålla koll på temperaturen på den blandningen en mäter alkoholhalter i, eftersom alkoholen är olika många procent av volymen beroende på temperaturen. Men för vardagliga mätningar och uträkningar gäller ändå att ta amerikanskt proof och dela med två. Det brittiska systemet med deras så kallade Imperial proof är bra mycket krångligare. Att begripa definitioner och att försöka kalkylera det själv är att ge sig in i en svårgenomtränglig djungel. Proof har heller inte haft exakt samma definitioner historiskt. Däremot rådde samma tolkning av skalan Imperial proof från 1816 fram till att systemet gavs upp den 1 januari 1980. (Notera förresten att flaskor buteljerade före 1 januari 1980 inte alls alltid hade Imperial Proof som alkoholhalt på sig – skulle de på export kunde man ju inte använda ett sätt att beskriva alkoholhalt som var oebgriplig för alla utom folk i Storbritannien… Se vidare för detta datering.) 1% på ABV-skalan innebär en förändring med 1,75 Imperial Proof. Men notera att ingen punkt på skalan med Imperial Proof motsvarar exakt någon vanlig alkoholhalt så som den mäts med ABV. Den första mer brett rådande definitionen av proof utgick från Bartholomew Sikes hydrometer och bestämdes i lag 1816 [men vafan lagen är väl ändå från 1818?] som en blandning vars vikt var tolv trettondelar av destillerat vatten vid 51°F (10,56°C). Igen, temperaturen är synnerligen viktig; proof är en annan skala än ABV men fungerar likt ABV i relation till vikt. Hur många procent av en blandning som består av alkohol är beroende av blandningens temperatur. Alkoholhalt i Storbritannien kom någon gång under 1800-talets gång att börja mätas vid 60°F, varvid proof motsvarar ungefär 57,06% på ABV-skalan. Numera gäller ju 20°C vilket är 68°F, och då är proof plötsligt istället runt 57,15% på ABV-skalan. Eftersom den mer vetenskapligt fastställda definitionen av proof där den bestämdes som en viktrelation till destillerat vatten kom från just Sikes kallas skalan ibland för Sikes proof. Inte sällan skrivs detta som Sykes proof. Anledningen är helt enkelt att man oftare felstavar Sikes namn än får det rätt. Sikes hydrometer var en synnerligen viktig uppfinning. Dess högre exakthet lade grunden för möjligheten att rätt mäta alkoholhalten på destillerier. Att den gjordes obligatorisk i lag, först 1816 och sedan mer permanent fastslaget 1818, säger något om vilken roll den spelade. Med hydrometern följde även komplicerade tabeller för hur alkoholhalten skulle avläsas vid olika temperaturer. Även dessa tabeller och de speciella hjälpinstrument som behövdes för att använda dem, obligatoriska att använda vid destillerier, beskrevs i detalj i lagstiftningen. För Imperial Proof är alltså 100° Proof jämförelsepunkten och alla andra grader på skalan relaterar till 100° Proof. Detta gör att den liksom ”sitter” lite snett i relation till ABV, ofta med en decimal. En blandning vars vikt är 12/13 av vatten har en så kallad specific gravity på 0,9231 och är alltså 57,15% vid moderna 20°C. (Se också proof gallon nedan.) Såhär ser relationen mellan US och Imperial Proof ut i relation till ABV vid några olika alkoholhalter: Tabell P4. ABV, US Proof och Imperial vid några olika alkoholhalter ABV US Proof Imperial Proof (alla värden ungefärliga) 40 80 70 43 86 75,2 45 90 78,7 46 92 80,5 50 100 87,5 57,1 114,2 100 63,5 127 111 100 200 175,25 Källor: Charles MacLeans essä ”The burden of proof” i hans MacLean’s miscellany of whisky, med vissa mindre korrigeringar; även

Jaksot(256)

239: Från ax till fylla 9: ner i spritpannan

239: Från ax till fylla 9: ner i spritpannan

APRIL APRIL PUCKO! Mathias har lurat lyssnare (och Jeroen) på första april. Det smuttas på whisky från privatfat innan vi slänger oss huvudstupa ner i spritpannan. Varning för svåra fackuttryck som snurrirurri och börna maxa. Men Mathias släpper inte dubbeldestilleringen. Litania verkar faktiskt uttalas med betoning på i-et: https://svenska.se/saol/?id=1736455 Vad var det i glaset? David hade två 8 YO single casks från Eden Mill, ett PX-fat, ett olorosofat, säkert snart i Whiskybase. Jeroen satt med samma whisky, minsann – PX-fatet. Mathias hade Envy: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/270312 Finns månne några Greed på Systembolaget kvar? https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/bunnahabhain-8414301/ Nu kokar vi i spritpannan! Lite teknisk litteratur om det hela: Buxton, Ian, & Paul S. Hughes, The science and commerce of whisky (Cambridge: RSC Publishing, 2014). Mujtaba, I. M., Batch distillation: Design and operation (London: Imperial College Press, 2004). Series on chemical engineering 3 Nicol, Denis A., ”Batch distillation”, i Russell, Inge, Graham G. Stewart & Julie Kellershohn, red., Whisky and other spirits: Technology, production and marketing, 3 uppl. (London: Academic Press, 2022) s. 247–270. Denna text av Roger Melander är mycket bra: https://web.archive.org/web/20211018032747/http://masterclass.boxwhisky.se/sv/the-middle-cut Se också: https://whiskyscience.blogspot.com/2011/03/pot-still-distillation.html Glengoyne med sitt Unhurried since 1833: https://www.glengoyne.com/ En extreeeeeeeemt nördig bok som täcker det mesta: Gregory H. Miller, Whisky science: A condensed distillation (Cham: Springer, 2019). Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

8 Huhti 39min

238: Från ax till fylla 8: nu laddar han mäskpannan

238: Från ax till fylla 8: nu laddar han mäskpannan

HUKA ER GUBBAR OCH GUMMOR, NU LADDAR HAN MÄSKPANNAN! Jajamen, nu jäklar ska vi, likt från en dyblöt handduk, vränga vatten ur ölet och göra sprit! Men det där är ju ingen lax, det är en hamster. Vad var det i glaset? David hade ett privatfat från Box, rökig sprit på ungersk buteljerad 2019. Mathias hade Bladnoch 13 YO på 55% från 2005. Jeroen njöt av en Kilkerran 16 YO. Huka er gubbar och gummor, nu laddar han mäskpannan! Det här med mängderna och Paul S. Hughes schema är hämtat från följande mycket läsvärda bok: Buxton, Ian, & Paul S. Hughes, The science and commerce of whisky (Cambridge: RSC Publishing, 2014), närmare bestämt s. 124 i den boken. Texten ”Get that water out of my beer!” är från 2016, av Matthew Fergusson-Stewart på hans underbara FB-sida Whisky molecules: https://www.facebook.com/WhiskyMolecules/photos/a.815756095143027.1073741831.620888147963157/994721983913103/?type=3&theater Patrick Heist om sour mash: https://www.entreawhisky.se/78 Om dark grains plants och AD plants och restprodukter i alkohol kan man läsa till exempel här: Akunna, J. C. & G. M. Walker, ”Co-products from malt whisky production and their utilisation”, i G. M. Walker, red., The alcohol textbook: A reference for the beverage, fuel and industrial alcohol industries, 6 uppl. (Duluth: Lallemand Biofuels & Distilled Spirits, 2017), s. 529–537. Scheiby, David, Heinz Decker, George Svonja & Dominique Kühner, ”Process developments for distillery co-products”, i Distilled spirits: New horizons: Energy, environmental and enlightenment, red. G. M. Walker & P. S. Hughes (Nottingham: Nottingham University Press & The Institute of Brewing & Distilling, 2010), s. 129–139. Stewart, Duncan McNab, ”Co-products”, i Russell, Stewart & Kellershohn, red., Whisky and other spirits (2022), s. 387–403. Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

1 Huhti 36min

237: Från ax till fylla 7: bränn bränn bränn

237: Från ax till fylla 7: bränn bränn bränn

ÄNTLIGEN DAGS ATT DESTILLERA! Via lite små farthinder som rättelser kring logaritmiska och exponentiella skalor är vi ÄNTLIGEN framme vid att vi ska koka sprit i mäskpannan. Oh joy! Men i vanlig ordning ska det smånördas lite kring även detta avsnitt. Häng med! Vad var det i glaset? Mathias hade en officiell buteljering från Bladnoch, denna trettonåring: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/1228 David njöt av en 23-årig single cask Aultmore från Whiskybroker: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/81997 Jeroen körde med Jameson single pot still: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/219303 Låt oss koka sprit i mäskpannan! Här behöver man gå till specialistlitteratur: Buxton, Ian, & Paul S. Hughes, The science and commerce of whisky (Cambridge: RSC Publishing, 2014). Mujtaba, I. M., Batch distillation: Design and operation (London: Imperial College Press, 2004). Series on chemical engineering 3 Nicol, Denis A., ”Batch distillation”, i Russell, Inge, Graham G. Stewart & Julie Kellershohn, red., Whisky and other spirits: Technology, production and marketing, 3 uppl. (London: Academic Press, 2022) s. 247–270. Ellsbergers bok som David nämnde: Ellsberger, Per, Skotsk whisky: allt om maltwhisky: historia, tillverkning, destillerier, andra reviderade upplagan (Stockholm: Prisma, 2007). Texten av Roger Melander som David nämnde finns här: https://web.archive.org/web/20211018032747/http://masterclass.boxwhisky.se/sv/the-middle-cut Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

25 Maalis 31min

236: Från ax till fylla 6.5: anaerobics med doktor Hillman

236: Från ax till fylla 6.5: anaerobics med doktor Hillman

DARRA MÅNDE NITROSAMINERNA. Vi har doktor Magnus Hillman i podden och nu nördas det loss på allvar. Nitrosaminer, anaeroba förhållanden för mer sprit, estrar, maillardreaktion och … en irländsk whiskey på det. Era poddare bugar i nördvördnad. Vad var det i glaset? Magnus Hillman njöt av en Yellow Spot, irländsk single pot still från Midleton: https://midletondistillerycollection.com/spot-whiskeys/yellow-spot-product/ Jeroen hade Jameson single pot still: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/irish-distillers-53401/ David hade SMWS 48.160, ”Ode to the worm tub”, en Balmenach: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/233006 Länkar från Magnus Hillman! Anaeroba förhållanden skapar etanol Reid, S., Speers, A., Lumsden, W., Willoughby, N., & Maskell, D. (2024). The influence of yeast format and pitching rate on Scotch malt whisky fermentation kinetics and congeners. Journal of the Institute of Brewing, 129(2), 110-127. https://doi.org/10.58430/jib.v129i2.18 Flytande jäst har visat sig ha en signifikant kortare lag-phase jämfört med torkad jäst, men hade längre total jäsningstid på grund av en långsammare exponentiell fas. Hög pitchinghastighet (dvs mängd jäst som tillsätts vörten i början av jäsningsprocessen) resulterade i kortare lag-phase och snabbare jäsning. Flytande jäst producerade också fler estrar än torkad jäst. För att maximera etanolproduktionen är det viktigt att hålla jäsningen anaerob (syrefri), eftersom syre kan påverka jästens metabolism och leda till mindre etanolproduktion då den i stället producerar vatten och koldioxid. Nitrosaminer I whisky, idag är det mycket lågt till och med i rökig whisky Park, J., Seo, J., Lee, J., & Kwon, H. (2015). Distribution of Seven N-Nitrosamines in Food. Toxicological Research, 31(3), 279-288. https://doi.org/10.5487/TR.2015.31.3.279 Studien undersöker förekomsten av nitrosaminer i olika livsmedel, inklusive whisky. Den fann spårmängder av nitrosaminer som NDMA, NPYR och NMOR i whisky. Nitrosaminer är relativt instabila under destillationsprocessen, vilket innebär att deras koncentrationer minskar betydligt under produktionen. Tack vare förändringar i produktionsmetoder och destillationsprocessens effektivitet är förekomsten av nitrosaminer i whisky idag mycket låg. Analys av alkohol och estrar i whisky Whisky är en av de mest komplexa spritdryckerna, och för att förstå dess smakprofil behövs avancerade analysmetoder. I podden pratade David och Magnus om HPLC som visar hur många smakämnen som finns i whisky. Här visas en liknande metod på hur mångfacetterad whisky är och hur små förändringar i produktionen påverkar dess arom och smak. https://www.agilent.com/cs/library/applications/A00052.pdf Maillardreaktioner och annat Zhao, H. (2023). The chemistry of malting: Understanding the biochemical changes in grains. Journal of Food Technology and Preservation, 7(5), 196. https://www.alliedacademies.org/articles/the-chemistry-of-malting-understanding-the-biochemical-changes-in-grains.pdf När korn omvandlas till malt sker kemisk reaktioner som ger whisky och öl sin smak. En viktig process är Maillardreaktionen. Det är den som skapar de rika karamelliga, rostade och nötiga tonerna i malt. När malten torkas reagerar socker och aminosyror med varandra och bildar hundratals nya smakämnen. Temperaturen spelar en stor roll och vid lägre värme får vi ljus malt med mild smak, medan högre temperaturer ger mörkare malt med djupa smaktoner av kaffe, choklad och kola. Denna reaktion sker också när whisky lagras på fat och bidrar till dess komplexitet över tid. De kemiska reaktionerna fortstätter faktiskt efter den första reaktionen påbörjades, speciellt i fuktiga och varma miljöer. Frågan vi ställde oss är om det kunde fortsätta i t ex flaskan och lagringen. Det finns det inga bevis för vad vi känner till men kanske skulle vi göra en liten stuide? Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960 Special Guest: Magnus Hillman.

18 Maalis 41min

235: Från ax till fylla 6: Ner i jäskaren!

235: Från ax till fylla 6: Ner i jäskaren!

DU KAN VARA MALOLAKTISK. Ni får en liten dutt kolade fat men sen drar vi vidare: Idag går vi igenom allt som händer i jäskaren! Och det, mina vänner, är inte lite det. Estrar, lipider, bakterier. Visst låter det gott? Vad var det i glaset? David hade Kilchoman Sanaig Àrd: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/kilchoman-30301/ https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/270470 Mathias njöt av Ardnamurchan AD/ Paul Launois 3rd release: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/235313 Jeroen hade en single pot still från Jameson: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/irish-distillers-53401/ Kolade fat… Lite grann har vi pratat om det här: https://www.entreawhisky.se/141 Och redan här: https://www.entreawhisky.se/61 Allt som händer i jäskaren! https://www.wolfers.se/wp-content/uploads/2025/03/jasning.png Mjölksyrabakterier och malolaktisk jäsning: van Beek, Sylvie & Fergus G. Priest, ”Evolution of the lactic acid bacterial community during malt whisky fermentation: a polyphasic study”, Applied and environmental microbiology 68, nr. 1 (2002), s. 297–305. Wilson, N. R., F. Jack, I. Takise & F. G. Priest, ”The effects of lactic acid bacteria on the sensory characteristics of new-make Scotch whisky”, i Distilled spirits: New horizons: Energy, environmental and enlightenment, red. G. M. Walker & P. S. Hughes (Nottingham: Nottingham University Press & The Institute of Brewing & Distilling, 2010), s. 49–52. Lite om estrar kan man läsa här: http://whiskyscience.blogspot.se/2011/11/fermentation-flavours.html Greed och Envy kommer på bolaget! Släpps torsdagen 13 mars! https://www.wolfers.se/wp-content/uploads/2025/03/greed_envy.jpeg https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/bunnahabhain-8414301/ https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/bunnahabhain-8416601/ Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

11 Maalis 35min

234: Från ax till fylla del 5: Mäsk, Vorlaufing och jäsning

234: Från ax till fylla del 5: Mäsk, Vorlaufing och jäsning

ETT MORDFÖRSÖK MED REFERENSER. David tar i från tårna och bjuckar på riktigt matiga shownotes! Vorlaufing, Oskar Bruno, Pat Heist och … i princip allt som går att läsa om jäsning. NERDGASM INCOMING. Här tipsas vi om en bok som David faktiskt inte har läst. Jo, det är sant! Åtminstone inte hela … Redbreast 12 mot Redbreast 12 cask strength: http://tjederswhisky.se/redbreast-12-pa-40-och-fatstyrka/ Vad var det i glaset? Mathias njöt av J. P. Wiser 42 YO: https://www.jpwisers.com/en-ca/blog/meet-jp-wisers-42-year-old-a-new-milestone-in-canadian-whisky-excellence/ Jeroen hade istället J. P. Wiser 23 YO: http://tjederswhisky.se/jp-wiser-23-yo-cask-strength-for-sweden/ David hade två whiskylikörer som han rekommenderar av hela sitt hjärta: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/shanky-s-whip-5417701/ https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/skrewball-9343301/ Från ax till fylla: mer om mäskning, lite om vört, och så det där med jäsning… ”I’ll never be your yeast of bourbon, feat. Dr. Pat Heist”, En trea whisky 28/9 2021: https://www.entreawhisky.se/78 Lautertunnor: https://www.entreawhisky.se/87 När Oskar Bruno pratade jäst i ETW: https://www.entreawhisky.se/208 Vorlaufing kan man läsa lite om här: https://beerandbrewing.com/the-art-and-the-science-of-the-vorlauf-process/ https://makebeereasy.com/vorlauf/ Det där med Lochlea och Laphroaig och John Campbell och röra runt lite mer i mäsktunnan tror David han pratade om här: https://whiskycast.com/a-million-miles-from-laphroaig-to-lochlea-episode-910-december-6-2021/ Med risk att mörda er med referenser och ge en inblick i hur sjuk Davids hjärna är: här följer en del men långt ifrån allt av vad David har läst bara om jäst och jäsning: Andrew G. H. Lea & John R. Piggott, red., Fermented beverage production, 2 uppl. (New York: Springer Science & Business Media, 2003). Gray, William D., ”Further studies on the alcohol tolerance of yeasts”, Journal of Bacteriology 42 (1941), s. 561–574. Gray, William D., ”Studies on the alcohol tolerance of yeasts”, Journal of Bacteriology 55 (1948), s. 53–59. [Luening, Horst], ”Fermentation”, odaterad text, https://www.whisky.com/information/knowledge/production/details/fermentation.html Noguchi, Y., K. Urasaki, H. Yomo & T. Yonezawa, ”Effect on new-make spirit character due to the performance of brewer’s yeast – (II) various yeast strains containing commercial strains”, i Distilled spirits: Production, technology and innovation, red. James Huthison Bryce, John R. Piggott & George G. Stewart (Nottingham: Nottingham University Press, 2008), s. 117–122. Reid, Struan J., et al., ”The influence of yeast format and pitching rate on Scotch malt whisky fermentation kinetics and congeners”, Journal of the Institute of Brewing 129, no. 2 (2023), s. 1–17. Russell, Inge & Graham Stewart, ”Distilling yeast and fermentation”, i Russell, Inge & Graham Stewart, red., Whisky: Technology, production and marketing, 2 uppl. (Oxford: Academic Press, 2014), s. 123–146. Stewart, Graham G. & Stephen A. Martin, ”Wort clarity: Effects on fermentation”, Master Brewers Association of the Americas Technical Quarterly 41, nr. 1 (2004), s. 18–26. Strengell, Teemu, ”Fermentation flavours”, 23/11 2011: http://whiskyscience.blogspot.se/2011/11/fermentation-flavours.html van Beek, Sylvie & Fergus G. Priest, ”Evolution of the lactic acid bacterial community during malt whisky fermentation: a polyphasic study”, Applied and environmental microbiology 68, nr. 1 (2002), s. 297–305. Walker, Graeme M., James Brosnan, Thomas A. Bringhurst & Frances R. Jack, ”Selecting new distilling yeasts for improved fermentation and for sustainability”, i Distilled spirits: Science and sustainability: Proceedings of the Worldwide distilled spirits conference, red. Graeme M. Walker, I. Goodall, R. Fotheringham & D. Murray (Nottingham: Nottingham University Press, 2012), s. 127–136. Walker, J. W., S. Y. Pearson, T. A. Bringhurst & J. M. Brosnan, ”Towards improved distilling yeast: effect of wort gravity and pitching rate on fermentation performance”, i Distilled spirits: Production, technology and innovation, red. James Huthison Bryce, John R. Piggott & George G. Stewart (Nottingham: Nottingham University Press, 2008), s. 127–132. Waymark, Christopher & Annie E. Hill, ”The influence of yeast strain on whisky new make spirit aroma”, fermentation 7, nr. 4 (311), s. 1–11. Wilson, Nicolas, ”Contamination: bacteria and wild yeasts in a whisky fermentation”, i Russell & Stewart, red. (2014), s. 147–154. Yonewaza, T. & Graham G. Stewart, ”Monitoring and controlling of whisky fermentation”, i James Hutchison Bryce & Graham G. Stewart. red., Distilled spirits: Tradition and innovation (Nottingham: Nottingham University Press, 2004), s. 103–111. Det här är en till sådan där bok David har lovat sig själv att aldrig läsa hela men finns det någon stolle därute så varmt välkomna att ta tag i: Stewart, Graham G., Brewing and distilling yeasts (Cham: Springer, 2017). lag phase och log phase återkommer vi till! Men för den som vill få nerdgasm bara av hur många parametrar som kan ritas in i ett och samma diagram, kolla in denna skönhet: https://www.wolfers.se/wp-content/uploads/2025/03/jasning.png Källa: Inge Russell & Graham Stewart, ”Distilling yeast and fermentation”, i Russell & Stewart, red. (2014), s. 143. Med benäget tillstånd från författarna. Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

4 Maalis 42min

233: Från ax till fylla 4: Maltskrot i böstunnan

233: Från ax till fylla 4: Maltskrot i böstunnan

THE MASHMAN COMETH! Via Blocketfyndad destilleriutrustning, girighet och avundsjuka landar vi i mäsktunnornas förlovade (?) land. Och där klafsar vi runt rejält. Akta er för maltskrotet bara. Gute vingård säljer sin gamla destilleriutrustning! https://www.whisky.nu/annons-destillerianlaggning-till-salu/ Vad var det i glaset? Mathias körde med vatten; David njöt av de egenbuteljerade Greed och Envy: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/270311 https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/270312 Jeroen avsmakade Glenrothes 12 YO: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/the-glenrothes-467301/ Mäska i tunnor på alla de olika vis! Ian Wisniewskis ”The mashman cometh”: https://whiskymag.com/articles/the-mashman-commeth Olika slags mäsktunnor: https://www.briggsplc.com/wp-content/uploads/technical-papers/davies-mashing-wdsc2014_complete.pdf Vill man gå rejält på djupet läser man denna bok: Briggs, Dennis E., Chris A. Boulton, Peter A. Brookes & Roger Stevens, Brewing: Science and practise (Ett antal orter & Cambridge: CRC Press & Woodhead Publishing Limited, 2004). whisky.com har gjort en liten video som heter ”How does a mashtun work?” som man ger en del: https://www.youtube.com/watch?v=uqNhfY43RKk Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

25 Helmi 30min

232: Från ax till fylla del 3: Kölning

232: Från ax till fylla del 3: Kölning

SIM SALADIN IGEN. Vi gör processen kort (nåja) och avslutar kapitlet mältning. Men först tar vi ett rejält nappatag med Saladinlådorna innan vi ger oss på att krossa malt. Ska vi göra whisky snart? Wait for it … Vad var det i glasen? Jeroen dubbeldrammade! Två 11-åriga rökiga Bunna som David och Lars är mycket stolta över (kanske särskilt Lars!), Greed och Envy: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/270311 https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/270312 Mathias satt med en Super Nikka som har följande story: https://www.symposionhot.com/2024/02/28/hyllningswhiskyn-super-nikka/ Den finns tydligen på Systembolaget, 545 bagis är priset: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/super-nikka-45501/ David satt med Hemfjärden från Lihnell’s distillery: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/hemfjarden-4181001/ Och med trettonåringen Skogstroll: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/lihnell-s-3058302/ Saladinlådor, räfst och rättarting! Dock utan länkar minsann! Kölnandets fina konst Vi tipsar igen om Davids gamla text: http://tjederswhisky.se/ur-bokmanus-maltning/ Lite om nitrosaminer: https://cocktailchem.blogspot.com/2014/04/when-whisky-was-possibly-slightly-more.html https://whiskyscience.blogspot.com/2011/02/peat.html Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

18 Helmi 27min

Suosittua kategoriassa Vapaa-aika

nikotellen
antin-matka
ihan-oikeesti
sita
unicast
terkuin-jenna
mysteeripodcast
rss-liian-syvalle
mutsiputki
rss-nikotellen
everypodi
oral-sex
kaikkea-hyvaa
rss-naapurissa
himocast
20-30-40-podcast
teen-spirit
rss-yhilla
samassa-liemessa-2
rss-autoradio