207: En släng av vinterkränktsjukan
En trea whisky26 Maalis 2024

207: En släng av vinterkränktsjukan

BIND MIN LAUP IFRÅN MIG. Via en lätt Gute-touch kastar sig vår trio huvudstupa in i 12"-remixen av svenska destilleriet Agitator. David har destilleriet i färskt minne. Vi får en lyssnarfråga om Proof, och håll i hatten – här är HELA texten från Davids bokmanus! Krut, sprit och tolv trettondelar av destillerat vatten. Och Sikes hygrometer. Vad var det i glaset? Mathias hade Craigellachie 12 YO Dram good whisky från Ceder & Tjeder; David hade ett 3 YO privatfat Isle of Lime ny svensk ek på 62%; Jeroen körde på Glen Garioch 12 YO. Binda en laup var det inte alls Johan Thorslund som visade utan Tomas Grunnspång, som jobbar på Thorslundkagge: https://www.youtube.com/watch?v=fDzurQhS1dQ Veckans destilleri: Agitator! Hemsida: https://agitatorwhisky.com/sv_se/ David nämnde high-gravity brewing lite en passant, det kan man läsa mer om här: Stewart, Graham G., ”High gravity brewing and distilling – Past experiences and future prospects”, Journal of the American Society of Brewing Chemists 68, nr. 1 (2010), s. 1–9. Den nya Kastanj är här! https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/agitator-4145801/ David Kringlund besöker Agitator: https://www.youtube.com/watch?v=L8DEFfVCy5E Agitator på youtube: https://www.youtube.com/@agitatorwhisky5718 Whisky Weekly besöker Agitator: https://www.youtube.com/watch?v=kLW-fyC-ixc Läs också: https://scanmagazine.co.uk/agitator-whisky-ground-breaking-whisky-loved-by-connoisseurs/ https://distilling.com/distillermagazine/high-tech-agitator-distillery-goes-after-fast-maturing-whiskey/ proof direkt från Davids bokmanus! Vi bjuder!! Gratis!!! Helt otroligt!!!! Två eller tre olika system för att mäta alkoholhalten i drycker. Ett är enkelt, från USA och fortfarande aktuellt, och ett är omöjligt som Storbritannien länge envist höll fast vid. Säger en enbart proof betyder det oftast den jämförelsepunkt som ligger vid precis 100° Proof. I USA är 100° Proof 50% och i Storbritannien är det just över 57,1%. Högre styrkor är ”overproof” och allt under förstås ”underproof”. Det amerikanska proof är enkelt: ta ABV och multiplicera med två. En standardwhisky på 40% är alltså 80° Proof och kan även beskrivas som twenty under proof. Absolut alkohol på 100% blir 200. Ett steg på den amerikanska skalan motsvarar alltså en halvt procentenhet på ABV-skalan. En komplikation i sammanhanget är att US Proof mäts vid 60° F, vilket är 15,56°C. ABV mäts istället vid 20°C. Det är synnerligen viktigt att hålla koll på temperaturen på den blandningen en mäter alkoholhalter i, eftersom alkoholen är olika många procent av volymen beroende på temperaturen. Men för vardagliga mätningar och uträkningar gäller ändå att ta amerikanskt proof och dela med två. Det brittiska systemet med deras så kallade Imperial proof är bra mycket krångligare. Att begripa definitioner och att försöka kalkylera det själv är att ge sig in i en svårgenomtränglig djungel. Proof har heller inte haft exakt samma definitioner historiskt. Däremot rådde samma tolkning av skalan Imperial proof från 1816 fram till att systemet gavs upp den 1 januari 1980. (Notera förresten att flaskor buteljerade före 1 januari 1980 inte alls alltid hade Imperial Proof som alkoholhalt på sig – skulle de på export kunde man ju inte använda ett sätt att beskriva alkoholhalt som var oebgriplig för alla utom folk i Storbritannien… Se vidare för detta datering.) 1% på ABV-skalan innebär en förändring med 1,75 Imperial Proof. Men notera att ingen punkt på skalan med Imperial Proof motsvarar exakt någon vanlig alkoholhalt så som den mäts med ABV. Den första mer brett rådande definitionen av proof utgick från Bartholomew Sikes hydrometer och bestämdes i lag 1816 [men vafan lagen är väl ändå från 1818?] som en blandning vars vikt var tolv trettondelar av destillerat vatten vid 51°F (10,56°C). Igen, temperaturen är synnerligen viktig; proof är en annan skala än ABV men fungerar likt ABV i relation till vikt. Hur många procent av en blandning som består av alkohol är beroende av blandningens temperatur. Alkoholhalt i Storbritannien kom någon gång under 1800-talets gång att börja mätas vid 60°F, varvid proof motsvarar ungefär 57,06% på ABV-skalan. Numera gäller ju 20°C vilket är 68°F, och då är proof plötsligt istället runt 57,15% på ABV-skalan. Eftersom den mer vetenskapligt fastställda definitionen av proof där den bestämdes som en viktrelation till destillerat vatten kom från just Sikes kallas skalan ibland för Sikes proof. Inte sällan skrivs detta som Sykes proof. Anledningen är helt enkelt att man oftare felstavar Sikes namn än får det rätt. Sikes hydrometer var en synnerligen viktig uppfinning. Dess högre exakthet lade grunden för möjligheten att rätt mäta alkoholhalten på destillerier. Att den gjordes obligatorisk i lag, först 1816 och sedan mer permanent fastslaget 1818, säger något om vilken roll den spelade. Med hydrometern följde även komplicerade tabeller för hur alkoholhalten skulle avläsas vid olika temperaturer. Även dessa tabeller och de speciella hjälpinstrument som behövdes för att använda dem, obligatoriska att använda vid destillerier, beskrevs i detalj i lagstiftningen. För Imperial Proof är alltså 100° Proof jämförelsepunkten och alla andra grader på skalan relaterar till 100° Proof. Detta gör att den liksom ”sitter” lite snett i relation till ABV, ofta med en decimal. En blandning vars vikt är 12/13 av vatten har en så kallad specific gravity på 0,9231 och är alltså 57,15% vid moderna 20°C. (Se också proof gallon nedan.) Såhär ser relationen mellan US och Imperial Proof ut i relation till ABV vid några olika alkoholhalter: Tabell P4. ABV, US Proof och Imperial vid några olika alkoholhalter ABV US Proof Imperial Proof (alla värden ungefärliga) 40 80 70 43 86 75,2 45 90 78,7 46 92 80,5 50 100 87,5 57,1 114,2 100 63,5 127 111 100 200 175,25 Källor: Charles MacLeans essä ”The burden of proof” i hans MacLean’s miscellany of whisky, med vissa mindre korrigeringar; även

Jaksot(256)

247: Från ax till fylla 17: Sämre än newmake

247: Från ax till fylla 17: Sämre än newmake

LAGRA HÅRDARE I MOGNADSLAGRINGSHUSEN. Vi pratar vidare om lagringen av whisky där ung, stimmig newmake ska in i tunnor och bli … ännu godare. First fill, second fill och vidare. Hur mycket ger faten egentligen efter några användningar? Och hur äcklig kan spriten bli under lagringens gång, innan den blir som man vill ha den? Svar får du här! I glaset David Redbreast 12 igen; Mathias hade Bunnahabhain Envy (https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/270312); Jeroen hade en Kilkerran 16 OB. David hällde också upp en speciell new make från Holyrood distillery på 60%. Vi fortsätter lagra spriten på fat! Ska man läsa en enda text är det denna, om man kan få tag på boken – mycket mycket vederhäftig: Conner, John, ”Maturation”, i Russell, Stewart & Kellershohn, red., Whisky and other spirits: Technology, production and marketing, 3 uppl. (London: Academic Press, 2022), s. 291–311. Se också: https://www.whiskyandwisdom.com/complete-guide-to-oak-casks-and-whisky-maturation/ https://www.whisky.com/maturation-in-casks.html Lite om sherryfat i whiskyindustrin: https://www.whiskynotes.be/sherry-casks-in-the-whisky-industry.pdf?pdf Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

10 Kesä 36min

246: Från ax till fylla del 16: Ichiro tog fram sågen

246: Från ax till fylla del 16: Ichiro tog fram sågen

PORTA INTE MINA PORT PIPES! Vad är ett nyeksfat andra gången det används? Bra fråga! Men har vi ett bra svar? Vi kör vidare med lagring och koll på tunnor av olika storlekar. Snacket går om portvin och Ichiro Akutos söndersågade tunnor. Smådiss av Glenfiddichs så kallade solera men mysrys åt rundlets, firkins och kilderkins. Vad var det i glaset? Mathias hade Finlaggan batch strength och anmodades att göra en Smokey Cokey (fast Smokey Coley för vi ska inte dricka Coca-Cola så länge aset Trump är president). David körde på Redbreast 12 YO på 40%. Jeroen hade det där privatfatet från Eden Mill igen minsann! Oast houses är fina! Nej fula! Nej fina! https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/41/Oast_House_-_geograph.org.uk_-_1815930.jpg Oast House by Andy Potter, CC BY-SA 2.0 https://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0, via Wikimedia Commons Vad är ett nyeksfat andra gången det används? Det där med virgin oak används väldigt ofta: https://www.whiskybase.com/search/?q=virgin&entity=bottles&sortorder=relevance&page=1&pagesize=100 …men vi hittar inga varianter med second-fill virgin oak vid halvsnabb koll på whiskybase. Fler fatstorlekar! Kolla här till exempel: https://scotchwhisky.com/magazine/features/10988/the-laws-of-scotch-distillation-and-casks/ https://www.whiskyandwisdom.com/complete-guide-to-oak-casks-and-whisky-maturation/ https://www.whisky.com/information/knowledge/production/details/maturation-in-casks.html http://whiskyscience.blogspot.se/2011/04/cask-sizes.html Glenfiddich om sin femtonåriga så kallade Solera: https://www.glenfiddich.com/en-us/15-year-old/ Port pipes! https://scotchwhisky.com/magazine/from-the-editors/15351/port-casks-what-s-in-a-name/ 1694 träffar i whiskybase om man skriver ”port cask” som sökning: https://www.whiskybase.com/search/?q=port+cask&entity=bottles&sortorder=relevance&page=1&pagesize=100 Och Kilderkin gav bara serien Rundlets & Kilderkins minsann: https://www.whiskybase.com/search/?q=kilderkin&entity=bottles&sortorder=relevance&page=1&pagesize=100 Då gav firkin avsevärt fler träffar: https://www.whiskybase.com/search/?q=firkin&entity=bottles&sortorder=relevance&page=1&pagesize=100 Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

3 Kesä 40min

245: Från ax till fylla del 15: alltid nudda ek

245: Från ax till fylla del 15: alltid nudda ek

TOPP TUNNOR LAGRANDE. Nu jägarns blir det lagring och här är fatstorlekarna som gäller. Quarter casks, hogshead och marsala pipes. Men hur mycket inverkar egentligen fatstorleken på lagringen? Har David skakat fram några fatgalningar som räknat ut sånt? Det kan ni ger er på … Vad var det i glaset? Mathias hade en High Coast Altitud batch 6; David hade Ledaig 21 YO Marsala cask finish (2020), denna: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/181313/ledaig-1998 …och Jeroen hade denna åttaåriga Eden Mill på PX-fat: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/274975 Fatstorlekar och lagringsprocessen Teemu Strengell, med några felaktigheter i sig: http://whiskyscience.blogspot.com/2011/04/cask-sizes.html Horst Lunings text om fat och lagring: https://www.whisky.com/maturation-in-casks.html En riktig experttext för den som är intresserad: Conner, John, ”Maturation”, i Inge Russell, Graham G. Stewart & Julie Kellershohn, red., Whisky and other spirits: Technology, production and marketing, 3 uppl. (London: Academic Press, 2022), s. 291–311. El Consejo Regulador kan man läsa om här, om man como David puede hablar y leer español: https://www.sherry.wine/es/marco-de-jerez/el-consejo-regulador Om man föredrar engelska finns det lite här: https://www.sherry.wine/sherry-cask/certificacion Det där med tun – Balvenies tuns är på 8–10000 liter och är mer att betrakta som blandningstankar än fat. Matthew Fergusson-Stewart galna essä om att beräkna innerytan på fat: https://www.facebook.com/WhiskyMolecules/posts/1854200457965247 Vi återkommer med mer kring puncheon, pipes och annat! Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

27 Touko 34min

244: Från ax till fylla 14: Ekstended ekfakta feat. Roger Melander

244: Från ax till fylla 14: Ekstended ekfakta feat. Roger Melander

ÄR DU NYTER LILLE VÄN? Vi tar ett nappatag med en trevlig lyssnarfråga innan vi återigen dunkar huvudet i ekträ. Roger Melander, master distiller på High Coast är vår ek-ciceron och läser årsringarna av oss så löven rasslar. Men dagens tips är en attack on the whiskyskåp. Pigg och nyter – nyter är glad minsann! Kolla här bara: https://www.saob.se/artikel/?seek=nyter Hur hålla provningar, hur många flaskor? Tack för bra fråga Simon. Attack on the whiskyskåp som koncept anbefalles! High Coasts master distiller Roger Melander fortsätter jiddra om ek… Vi kör på samma gamla länkar när det gäller ek: Conner, John, ”Maturation”, i Russell, Stewart & Kellershohn, red., Whisky and other spirits: Technology, production and marketing, 3 uppl. (London: Academic Press, 2022), s. 291–311. Conner, John, Alistair Paterson & John R. Piggott, ”Analysis of lignin from oak casks used for the maturation of Scotch whisky”, Journal of the Science of Food and Agriculture 60 (1992), s. 349–353. Derbidge, Andrew, ”The complete guide to oak, casks, & whisky maturation”, 7/1 2022, https://www.whiskyandwisdom.com/complete-guide-to-oak-casks-and-whisky-maturation/ Gollihue, Jarrad, Victoria G. Pook & Seth DeBolt, ”Sources of variation in bourbon whiskey barrels: a review”, Journal of the Institute of Brewing 127 (2021), s. 210–223: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/jib.660 [Lüning, Horst], ”Maturation in Casks”, odaterad text, https://www.whisky.com/information/knowledge/production/details/maturation-in-casks.html Reazin, George H., ”Chemical mechanisms of whiskey maturation”, American Journal of Enology and Viticulture 32 (1981), s. 282–289. Strengell, Teemu, ”Oak species”, 30/1 2011, http://whiskyscience.blogspot.se/2011/01/oak-species_30.html Strengell, ”Oaky flavours”, 15/2 2011, http://whiskyscience.blogspot.se/2011/02/oaky-flavours.html OCH NEJ ALL WHISKY ÄR FAN I MIG INTE DUBBELDESTILLERAD MATHIAS Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

20 Touko 43min

243: Från ax till fylla 13: Quercus Melander

243: Från ax till fylla 13: Quercus Melander

DET DOFTAR DYRT. Mathias dricker honungsvatten med näsdukar och hostmedicin i, vi andra tittar snett på vår boråsman och dricker whisky. Vi träffar återigen Ekkramaren Roger Melander, master distiller på High Coast distillery. Hur påverkar klyvningen eken? Varför läcker Mizunara-ek som ett såll? Vad har whiskytunnorna för likhet med en köksfläkt? Vi lär oss också att det finns 6:th fill och 7:th fill-tunnor, men det anses ocoolt att prata om dem. Dessutom självplock av tunnor, änglarnas andel och saltstänkta lagerhus. Vad var det i glaset då? Mathias mancoldar vidare; David körde på någon whisky från Fuji Gotemba; Jeroen hade en 21 YO Ben Nevis från Clydesdale. Quercus i alla dimensioner – samtalet med Roger Melander fortsätter Vi kör på samma gamla länkar som i förra avsnittet: Conner, John, ”Maturation”, i Russell, Stewart & Kellershohn, red., Whisky and other spirits: Technology, production and marketing, 3 uppl. (London: Academic Press, 2022), s. 291–311. Conner, John, Alistair Paterson & John R. Piggott, ”Analysis of lignin from oak casks used for the maturation of Scotch whisky”, Journal of the Science of Food and Agriculture 60 (1992), s. 349–353. Derbidge, Andrew, ”The complete guide to oak, casks, & whisky maturation”, 7/1 2022, https://www.whiskyandwisdom.com/complete-guide-to-oak-casks-and-whisky-maturation/ Gollihue, Jarrad, Victoria G. Pook & Seth DeBolt, ”Sources of variation in bourbon whiskey barrels: a review”, Journal of the Institute of Brewing 127 (2021), s. 210–223: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/jib.660 [Lüning, Horst], ”Maturation in Casks”, odaterad text, https://www.whisky.com/information/knowledge/production/details/maturation-in-casks.html Reazin, George H., ”Chemical mechanisms of whiskey maturation”, American Journal of Enology and Viticulture 32 (1981), s. 282–289. Strengell, Teemu, ”Oak species”, 30/1 2011, http://whiskyscience.blogspot.se/2011/01/oak-species_30.html Strengell, ”Oaky flavours”, 15/2 2011, http://whiskyscience.blogspot.se/2011/02/oaky-flavours.html Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960 Special Guest: Roger Melander.

13 Touko 37min

242: Från ax till fylla 12: Roger och ekarna

242: Från ax till fylla 12: Roger och ekarna

NU JÄDRAR BLIR DET EK! Podden bjuder in master distiller Roger Melander från High Coast för att verkligen gå till botten med ek. Vilka sorter finns det? Hur preparerar man eken innan det blir tunnor? Vilka egenskaper har de olika sorterna? Vi utlovar ett fantastiskt eknörderi och hårt rostad tall. Var inte träig, häng med! Vad var det i glaset? Mathias kurerade sig; David hade ett 3 YO privatfat från Box/High Coast; Jeroen hade Jameson single pot still. Allt om ek! Här kommer en drös saker att läsa: Conner, John, ”Maturation”, i Russell, Stewart & Kellershohn, red., Whisky and other spirits: Technology, production and marketing, 3 uppl. (London: Academic Press, 2022), s. 291–311. Conner, John, Alistair Paterson & John R. Piggott, ”Analysis of lignin from oak casks used for the maturation of Scotch whisky”, Journal of the Science of Food and Agriculture 60 (1992), s. 349–353. Derbidge, Andrew, ”The complete guide to oak, casks, & whisky maturation”, 7/1 2022, https://www.whiskyandwisdom.com/complete-guide-to-oak-casks-and-whisky-maturation/ Gollihue, Jarrad, Victoria G. Pook & Seth DeBolt, ”Sources of variation in bourbon whiskey barrels: a review”, Journal of the Institute of Brewing 127 (2021), s. 210–223: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/jib.660 [Lüning, Horst], ”Maturation in Casks”, odaterad text, https://www.whisky.com/information/knowledge/production/details/maturation-in-casks.html Reazin, George H., ”Chemical mechanisms of whiskey maturation”, American Journal of Enology and Viticulture 32 (1981), s. 282–289. Strengell, Teemu, ”Oak species”, 30/1 2011, http://whiskyscience.blogspot.se/2011/01/oak-species_30.html Strengell, ”Oaky flavours”, 15/2 2011, http://whiskyscience.blogspot.se/2011/02/oaky-flavours.html Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960 Special Guest: Roger Melander.

6 Touko 39min

241: Från ax till fylla 11: aldrig nudda koppar

241: Från ax till fylla 11: aldrig nudda koppar

DERAS FETA NACKAR. Destillationsprocessen går vidare! I det här avsnittet hinner vi med olika pannformer, mycket och lite kopparkontakt plus betydelsen av destilleringshastighet. Och så leker vi leken "aldrig nudda koppar". Vad var det i glaset? Inget! Tidsstämplar i vår jiddrande tramsarpodd! Det finns faktiskt några…förlåt Cecilia. Kok i mäsk- och spritpanna – sista gången nu, vi lovar Buxton, Ian, & Paul S. Hughes, The science and commerce of whisky (Cambridge: RSC Publishing, 2014). Mujtaba, I. M., Batch distillation: Design and operation (London: Imperial College Press, 2004). Series on chemical engineering 3 Nicol, Denis A., ”Batch distillation”, i Russell, Inge, Graham G. Stewart & Julie Kellershohn, red., Whisky and other spirits: Technology, production and marketing, 3 uppl. (London: Academic Press, 2022) s. 247–270. Denna text av Roger Melander är mycket bra: https://web.archive.org/web/20211018032747/http://masterclass.boxwhisky.se/sv/the-middle-cut Lite om kopparkontakt: Strengell, Teemu, ”Copper”, 18/10 2014, http://whiskyscience.blogspot.se/2014/10/copper.html Next level big time totalt nörderi-artikel om kopparkontakt: Harrison, Barry, Olivier Fagnen, Frances Jack & James Brosnan, ”The impact of copper in different parts of malt whisky pot stills on new make spirit composition and aroma”, Journal of the Institute of Brewing 117 (2011), nr 1, s. 106–112: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/j.2050-0416.2011.tb00450.x Pannformer Balblairs pannor: https://flic.kr/p/UTiynU Lagavulins pannor: https://flic.kr/p/dcs16Y Benrinnes mäskpanna relativt spritpannorna kan man titta på här: https://whiskycyclist.weebly.com/benrinnes-distillery.html Kondensorerna och hur de körs – skitviktigt! https://scotchwhisky.com/magazine/ask-the-professor/14920/condensers-how-do-they-affect-flavour/ https://scotchwhisky.com/magazine/ask-the-professor/6549/how-do-worm-tubs-create-sulphur-notes/ https://scotchwhisky.com/magazine/features/17775/worm-tubs-the-inside-story/ Trippeldestillering, för Mathias att plugga lite på: http://tjederswhisky.se/the-enigma-of-triple-distillation/ Vi återkommer om kondensorer! Vi återkommer om trippeldestillering! Leo kom och rädda oss! Det är vägen som är mödan värd är verkligen en rad från Karin Boye: https://www.karinboye.se/verk/dikter/dikter/i-rorelse.shtml Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

29 Huhti 36min

240: Från ax till fylla 10: Ännu en snabbis i spritpannan

240: Från ax till fylla 10: Ännu en snabbis i spritpannan

ALLSVENSKAN HAR BÖRJAT! Men det är inte därför vi är här. Vi fortsätter resan ner i spritpannan. Hur farligt är egentligen metanol, och ackumuleras inte denna över tid? Vi får använda diverse jedi-trick för att besvara frågan. David tvingar in en passus om proportioner av spriten. May the foreshots be with you. Vad var det i glaset? Mathias hade ett åtta år gammalt PX privatfat från Eden Mill som David administrerat; Jeroen körde Greed, en 11 YO rökig Bunnahabhain som Lars Cederbro administrerat; David hade en 18 YO Auchentoshan på 43%. Lyssnarfråga om metanol och balans i pannor och tankar! Matthew Fergusson-Stewart & Andrew Derbidge, ”Bringing balance to the foreshots”, 5/10 2016: https://www.whiskyandwisdom.com/bringing-balance-to-the-foreshots/ spritkok i spritpannan, spent lees, för- och eftersprit, hjärta… …kan man läsa om här: Buxton, Ian, & Paul S. Hughes, The science and commerce of whisky (Cambridge: RSC Publishing, 2014). Mujtaba, I. M., Batch distillation: Design and operation (London: Imperial College Press, 2004). Series on chemical engineering 3 Nicol, Denis A., ”Batch distillation”, i Russell, Inge, Graham G. Stewart & Julie Kellershohn, red., Whisky and other spirits: Technology, production and marketing, 3 uppl. (London: Academic Press, 2022) s. 247–270. Denna text av Roger Melander är mycket bra: https://web.archive.org/web/20211018032747/http://masterclass.boxwhisky.se/sv/the-middle-cut Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

22 Huhti 34min

Suosittua kategoriassa Vapaa-aika

nikotellen
antin-matka
ihan-oikeesti
sita
unicast
terkuin-jenna
mysteeripodcast
rss-liian-syvalle
mutsiputki
rss-nikotellen
everypodi
oral-sex
kaikkea-hyvaa
rss-naapurissa
himocast
20-30-40-podcast
teen-spirit
rss-yhilla
samassa-liemessa-2
rss-autoradio