När det värsta har hänt
P4 Dokumentär27 Marras 2011

När det värsta har hänt

Emelies uppväxt kantades av misshandel och övergrepp. Hennes mamma hade nog med sitt missbruk och hennes styvfar kontrollerade henne och våldtog henne. - Det är det psykiska som är det värsta. Ett blåmärke går bort men det psykiska sitter kvar, berättar Emelie.Här berättar hon om sitt liv, besvikelsen över att vuxenvärlden inte grep in och om viljan att berätta för att hjälpa andra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

All trygghet och tillit togs ifrån Emelie under hennes uppväxt. Hela hennes identitet, berättar hon. Men det fanns ett ställe där Emelie kände sig älskad och behövd och det var i stallet. Under flera år tog hon sin tillflykt till hästarna där hon för en stund kunde känna sig hel.
- Hästarna behöver en och sviker en aldrig. Jag hängde på ridskolan i området och där fanns en häst som ingen vågade gå in till förutom ridskolechefen. Men den hästen lät mig sitta där i boxen i lugn och ro. Eftersom min styvfar förbjöd mig att vara i stallet under en lång period skolkade jag och satt där hos hästen. En frizon klarar man sig ju inte utan, säger Emelie.

I högstadiet var Emelie så smal och blek att hon kallades "spöket". Ändå var det ingen vuxen som såg henne, på riktigt. I fyra år gick hon till skolans kurator för att prata. Men hon berättade aldrig om övergreppen eller misshandeln.
- Har man alltid blivit sviken av vuxenvärlden så är man alltid starkast ensam tycker man om man är liten, säger Emelie.

Det var i högstadiet som tre av Emelies skolkamrater tillsammans med en socialsekreterare och skolkuratorn fick henne att berätta om sin situation hemma. Styvpappan hamnade i fängelse. Men det var först två år senare som Emelie vågade berätta om våldtäkterna. Hon vittnade i rätten och styvpappan blev dömd för grov våldtäkt och hamnade i fängelse i sex år.

Idag försöker Emelies mamma på sitt sätt reparera alla skador och ställa så mycket som möjligt till rätta. Och Emelie själv vill gärna berätta om sitt liv för att kanske kunna hjälpa någon annan i en liknande situation.
- Det har jag gått igenom och att jag går ut och pratar om det, hoppas jag kan hjälpa en enda själ. Då är jag lycklig för livet, säger Emelie.

Idag har Emelie tagit sig ett annat namn.

Jag som gjort dokumentären jobbar både som skrivande journalist och med radio. Ett av de ämnen som under åren engagerat mig alltmer är barnrättsfrågor, men också ämnen som handlar om vilka vi är som människor. Och om den evig frågan: vad är det som avgör om vi är den som säger ifrån och gör något eller den som förblir tyst och passiv. Oavsett en civilkurage-lag eller inte.

Emelie kom jag i kontakt med då jag för några år sen gjorde research om att lagen skulle ändras så att barn som bevittnar våld i hemmet inte bara betraktas som vittnen, utan också som brottsoffer. Efter att ha pratat med Emelie i telefon förstod jag att hon inte bara bevittnat våld utan gått igenom en barndom där hon själv varit ett offer för både våld och sexuellt våld. Därtill ett barn som tystades av hot och terror. Emelie vill nu berätta sin historia för att på så vis ge alla rädda barn i mörkertalets land modet att våga börja prata och förstå att det är inte deras skuld, inte deras skam. Hon vill visa dem att det finns hjälp att få. Det gäller bara att man hittar de rätta människorna som vågar och orkar lyssna. Men ju mer man pratar desto lättare är det att förr eller senare hitta dem. Ofta är det väl också dessa människor som ställer den där avgörande frågan.

Modets motpol är inte alltid fegheten, utan bekvämligheten. Att inte gripa in därför att det är jobbigt att själv bli indragen och på så vis kanske också påverkad.

För några år sen var jag på ett möte där ordförande för BRIS berättade att ibland har vuxna inom skolan sagt till honom: ”Men om jag anmäler, hur ska jag kunna möta den förälderns blick om det inte är något? Han svar var då: ” Fråga dig istället hur du kan se in i barnets ögon varje dag och veta att du inget gör?” Eller som Emelie på värmländska säger om alla som möter barn i fara: De ska inte vara ”feschliga”. För som sagt, när det värsta ha hänt kan det bara bli bättre.

Av hänsyn till Emelies minderåriga syskon så har deras namn ersatts av ett pip när de nämns.

Statistisk källa, här kan man läsa om svenska barns levnadsförhållande i bland annat siffror:

Jaksot(563)

Magnus räddade livet på sin familj

Magnus räddade livet på sin familj

Efter en lång kamp väntar Maja och Magnus barn. Imorgon ska de på ultraljud. Då slutar Maja att andas. Nu börjar en ny kamp - för att rädda deras liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Följ Magnus Kviske och Maja Karlberg genom deras kamp för att bli föräldrar till dagen då allt höll på att ta slut. Magnus kunskaper i Hjärt- och lungräddning skulle visa sig vara avgörande för att han skulle få behålla den familj som just höll på att bli till. Men det går inte en dag utan att han tänker på det som hände den där morgonen när Maja drabbades av plötsligt hjärtstopp. Det här är berättelsen om Magnus, Majas och Tages resaMer information om Hjärt- och lungräddning hittar du här:https://www.hlr.nu/sa-har-gor-du-vuxen-hlr/Reporter: Ola Hemström Producent: Sofia KottorpSlutmix: Ola HemströmVill du skicka en hälsning till Magnus och Maja eller ge oss tips om andra berättelser, maila tillP4dokumentar@sverigesradio.se

10 Loka 202542min

Bea Uusma och gåtan med Andrées polarexpedition

Bea Uusma och gåtan med Andrées polarexpedition

Bea Uusma har i 20 år satsat allt för att lösa gåtan om expeditionen som gick under 1897. Nu är hon en ny ledtråd på spåret och ska till Vitön igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 11 juli 1897 lyfter vätgasballongen Örnen från Spetsbergen i Norge. I ballongens korg står tre unga svenska män som vill bli de första på Nordpolen. I stället hamnar de mitt ute på polarisen. I 33 år är Andrées polarexpedition försvunnen. Sedan hittar man rester av packning och kroppar. Men gåtorna hopar sig. Hur dog de tre männen? Bea Uusma väljer läkaryrket för att lösa expeditionens gåtaBea Uusma ramlar av en slump över historien och blir helt tagen av männens öde. Hon utbildar sig till läkare bara för att kunna hitta svaren på mysterierna som gäckat så många, så länge. – Det är som världens finaste pussel och så är det några bitar som saknas, säger Bea Uusma. I över 20 år har hon forskat kring expeditionen och sökt svar på gåtan kring den. Och så hittar hon en ny ledtråd och bestämmer sig för att satsa allt på en forskningsresa till Vitön i Arktis. Hon säljer sin bostad och flyttar in en mindre för att ha råd med resan. Allt måste planeras minutiöst. – Mitt liv är att krångla med den här jävla expeditionen! utbrister hon. Dokumentären är gjord hösten 2025.Reporter: Lena NordlundProducent: Sofia KottorpSlutmix: David Hellgren

26 Syys 202544min

K-G återfann sin ungdomskärlek efter 60 år

K-G återfann sin ungdomskärlek efter 60 år

Efter att K-G:s fru gått bort hittar han en bild han aldrig framkallat. På en 60 år gammal ungdomskärlek. Vad hände henne? Nu börjar sökandet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På bilden Karl-Gustav Melin hittar tittar en 60 år gammal ungdomskärlek in i framtiden. De skiljdes åt på en perrong 1961. Vad hände henne? Sökandet efter An kommer att leda till ett oförglömligt och livsförändrande återseende.Programmet är gjort 2025 av Ola Hemström.Producent: Sofia kottorpVill du skicka en hälsning till K-G Melin och An Gentz eller tipsa redaktionen om andra fascinerande berättelser så kan du maila till P4dokumentar@sr.se

12 Syys 202545min

Baddräktskungen och fotbollshjältarna från Ljungskile

Baddräktskungen och fotbollshjältarna från Ljungskile

Det lilla fotbollslaget Ljungskile SK är i Allsvenskan, men saknar pengar. En baddräktskung kommer till undsättning. Men på sportsidorna rasas det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På Skarsjövallen i Ljungskile byter lagen om i två gröna byggfuttar. Det finns varken räcke eller staket mellan publik och spelare, men väl en godiskiosk och några plankor som åskådarna kan slå sig ner på. I omklädningsrummet väntar sprit och sötdricka när domaren blåst av matchen. Röker gör man redan i pausen.– Det bara var så i Ljungskile, berättar Bosse Wålemark, LSK:s stora ikon som följde laget från division 6 till Allsvenskan. I början av 90-talet händer något som överträffar allt annat i Fotbollssverige. Ljungskile börjar plötsligt klättra i seriesystemet och avancerar från division 5 till Allsvenskan på blott sju år. Men klubbens ekonomi är allt annat än stabil.På väg hem från en kvällsshow i tv får Panos Papadopoulos, ägare och grundare av baddräktsföretaget Panos Emporio, höra historien om Ljungskile SK. Han har själv jobbat sig upp från botten och ser paralleller mellan sin egen och klubbens bakgrund. Han skickar ett fax och sedan går det undan. När han presenteras som klubbens nya huvudsponsor, vilket också medför ett namnbyte av klubben, går landets sportjournalister i taket – klubben har sålt sin själ.Men på läktarna och runt Skarsjövallen får ljungskileborna nu möta celebriteter som systrarna Graaf, Annika Duckmark och Dr Alban.– Han kom ju med sina badtjejer vissa matcher, det spelade ingen roll om det nästan var snöstorm så kunde de gå runt arenan i bikini, berättar LSK-spelaren Helene Jorfors.Medverkande:Panos Papadopoulos, “baddräktskungen”Dr Alban, artist och modellPeter Stenberg, reporter på P4 GöteborgPer Kahl, reporter RadiosportenAnnika Duckmark, modell och Fröken Sverige 1996Bo Wålemark, ikon i Ljungskile SKMona Zachrisson, LSK-supporter sen 60-taletHelene Jorfors, spelare Ljungskile SKBo Fagerberg, ordförande Ljungskile SKLars-Olov Mattsson, tränare Ljungskile SKChrister “Fille” Lindberg, speaker Ljungskile SKClaes Barksten, polis LjungskileJan Hansson, sportkrönikör Göteborgs-PostenKristina Nilsson, Ljungskile ridklubbDokumentären är gjord 2025.En dokumentär av: Emil Östlund och Kalle WannerskogProducenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström

29 Elo 202544min

Vår försvunne pappa var Alice Coopers råddare

Vår försvunne pappa var Alice Coopers råddare

Anita och Ralph möts en natt när Alice Cooper är i stan. Det går 24 år innan de träffas igen och Ralphs svenska tvillingflickor får äntligen träffa sin pappa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 1976 föds två tvillingsystrar i Stockholm, Anna och Malin. Under hela deras uppväxt försöker mamma Anita hitta den man som hon är säker på är deras pappa. Han heter Ralph, bor i USA och jobbar som turnéchef för Alice Coopers scenarbetare.Alice Cooper på Gröna Lund 1975Alice Cooper kommer till Stockholm sommaren 1975 för att spela på Gröna Lund. Kvällen före spelningen går flera i Alice Cooper-gänget på Stockholms hetaste klubb Alexandras. Där möts råddaren Ralph och Anita och kvällen slutar på Ralphs hotellrum. Efter några veckor upptäcker Anita att hon är gravid. Hon försöker få fatt på Ralph, men misslyckas.Råddaren Ralph eftersöks av TVTvillingarna växer upp och Anita ger upp sökandet efter Ralph tills en dag år 2000 när flickorna fyller 24. Anita ser en annons för ett nytt tv-program med titeln ”Spårlöst försvunnen” och Anna och Malin anmäler sig till programmet och hamnar i TV3:s studio. Finns det en chans att hitta den försvunne pappan?Dokumentären gjordes 2025.Reporter: Anna-Karin IvarssonProducenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: David Hellgren

15 Elo 202539min

Min mamma Cirkusprinsessan

Min mamma Cirkusprinsessan

Karla Bronett gjorde halsbrytande konster på lina. Idag är hon dement. Som barn var Henry ofta rädd för sin mor men relationen läker nu sakta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Cirkusprinsessan Karla BronettHenry Bronetts mamma Karla var en cirkusstjärna som både kunde göra volter på hästryggen och svåra konster högt uppe i trapetsen, under cirkustältets tak. Hon var en stark karaktär i cirkusvärlden och under decennier arbetade hon i Cirkus Scotts kulisser. Senare drev hon också en framgångsrik skönhetssalong på Östermalm i Stockholm.Henry Bronett var rädd för sin mammaMen mamma Karla hade också hårda nypor och sonen Henry var ofta rädd för henne. Hon kunde få oförutsägbara raseriutbrott som satte djupa spår hos de nära, inte minst Henry. Det har påverkat honom på flera sätt under hela hans liv, inte minst i relationerna inom familjen.Såren läkerIdag sviker Karlas minne eftersom hon är sjuk i alzheimer. Henry besöker sin mamma på demensboendet varje vecka. Tiden och situationen har gjort att många av såren läkt och idag säger Henry att han älskar sin mamma och att han vill berätta hennes historia innan det är för sent. Dokumentären är gjord 2025 av The Purpose Studio.Reportrar: Lovisa HaagJenny ReichwaldOla KarlssonProducenter på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: David Hellgren

1 Elo 202545min

När Farzad skulle sluta snusa

När Farzad skulle sluta snusa

Efter 16 års snusande bestämmer sig Farzad att lägga av. Men abstinensen river i kroppen och humöret flippar. Sambon ber honom lägga in en prilla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Allt känns så mycket bättre med en snus! säger Farzad Nouri. Fotbollsmatcher, stå-uppgigen, jobbet...allt! Det är ju bara det att nu har snuset tagit över allt! Jag måste sluta! Farzad är till vardags småbarnspappa, reporter på P4 Stockholm och stå-uppare. Våren 2025 bestämmer han sig för att aldrig mer ta en snus. Men det är lättare sagt än gjort. Relationen till sambon och de två barnen blir tuff eftersom humöret störtdyker. Huvudvärk och viktuppgång blir en konsekvens av uppehållet och känslan av meningslöshet tar över för varje dag. Det går så långt att Farzad en natt går upp och börjar rota i soporna. Han inser att han behöver hjälp. Dokumentären är gjord 2025.Reporter Farzad Hosseingholi NouriProducent: Sofia KottorpSlutmix: David Hellgren

18 Heinä 202536min

Kvinnor kan väl inte vara poliser

Kvinnor kan väl inte vara poliser

De manliga kollegorna vägrar patrullera med dem och de får hatbrev. I flera år fryser facket ut Frida, Inger och de andra första kvinnliga poliserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De har gått mer än 60 år sen de blev några av Sveriges första kvinnliga poliser. Men nu berättar de vad de utsattes för. Kampanjen för att få dem att sluta drevs av både kollegor och fack. Utfrysningen och mobbingen fick många kvinnor att sluta som poliser. Andra tvingades ta av sig uniformen och övergå till kontorstjänst. Jakob Odelstad har mött Frida och Inger som blev vänner när de båda kämpade för rätten att få vara kvinna och polis.Medverkande: Inger Johansson, polisIngegerd ”Frida” Fridh, polisRagnar Andersson, polisJohanna Dahlgren, har skrivit avhandling om motståndet av kvinnliga poliser, Umeå UniversitetDokumentären är gjord 2025.Producenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Ola Hemström

4 Heinä 202540min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
kolme-kaannekohtaa
i-dont-like-mondays
siita-on-vaikea-puhua
sita
aikalisa
poks
antin-palautepalvelu
rss-ootsa-kuullut-tasta
yopuolen-tarinoita-2
mamma-mia
kaksi-aitia
meidan-pitais-puhua
ootsa-kuullut-tasta-2
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
rss-murhan-anatomia
murha-joka-tapahtui-2
lahko
terapeuttiville-qa
loukussa