När det värsta har hänt
P4 Dokumentär27 Marras 2011

När det värsta har hänt

Emelies uppväxt kantades av misshandel och övergrepp. Hennes mamma hade nog med sitt missbruk och hennes styvfar kontrollerade henne och våldtog henne. - Det är det psykiska som är det värsta. Ett blåmärke går bort men det psykiska sitter kvar, berättar Emelie.Här berättar hon om sitt liv, besvikelsen över att vuxenvärlden inte grep in och om viljan att berätta för att hjälpa andra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

All trygghet och tillit togs ifrån Emelie under hennes uppväxt. Hela hennes identitet, berättar hon. Men det fanns ett ställe där Emelie kände sig älskad och behövd och det var i stallet. Under flera år tog hon sin tillflykt till hästarna där hon för en stund kunde känna sig hel.
- Hästarna behöver en och sviker en aldrig. Jag hängde på ridskolan i området och där fanns en häst som ingen vågade gå in till förutom ridskolechefen. Men den hästen lät mig sitta där i boxen i lugn och ro. Eftersom min styvfar förbjöd mig att vara i stallet under en lång period skolkade jag och satt där hos hästen. En frizon klarar man sig ju inte utan, säger Emelie.

I högstadiet var Emelie så smal och blek att hon kallades "spöket". Ändå var det ingen vuxen som såg henne, på riktigt. I fyra år gick hon till skolans kurator för att prata. Men hon berättade aldrig om övergreppen eller misshandeln.
- Har man alltid blivit sviken av vuxenvärlden så är man alltid starkast ensam tycker man om man är liten, säger Emelie.

Det var i högstadiet som tre av Emelies skolkamrater tillsammans med en socialsekreterare och skolkuratorn fick henne att berätta om sin situation hemma. Styvpappan hamnade i fängelse. Men det var först två år senare som Emelie vågade berätta om våldtäkterna. Hon vittnade i rätten och styvpappan blev dömd för grov våldtäkt och hamnade i fängelse i sex år.

Idag försöker Emelies mamma på sitt sätt reparera alla skador och ställa så mycket som möjligt till rätta. Och Emelie själv vill gärna berätta om sitt liv för att kanske kunna hjälpa någon annan i en liknande situation.
- Det har jag gått igenom och att jag går ut och pratar om det, hoppas jag kan hjälpa en enda själ. Då är jag lycklig för livet, säger Emelie.

Idag har Emelie tagit sig ett annat namn.

Jag som gjort dokumentären jobbar både som skrivande journalist och med radio. Ett av de ämnen som under åren engagerat mig alltmer är barnrättsfrågor, men också ämnen som handlar om vilka vi är som människor. Och om den evig frågan: vad är det som avgör om vi är den som säger ifrån och gör något eller den som förblir tyst och passiv. Oavsett en civilkurage-lag eller inte.

Emelie kom jag i kontakt med då jag för några år sen gjorde research om att lagen skulle ändras så att barn som bevittnar våld i hemmet inte bara betraktas som vittnen, utan också som brottsoffer. Efter att ha pratat med Emelie i telefon förstod jag att hon inte bara bevittnat våld utan gått igenom en barndom där hon själv varit ett offer för både våld och sexuellt våld. Därtill ett barn som tystades av hot och terror. Emelie vill nu berätta sin historia för att på så vis ge alla rädda barn i mörkertalets land modet att våga börja prata och förstå att det är inte deras skuld, inte deras skam. Hon vill visa dem att det finns hjälp att få. Det gäller bara att man hittar de rätta människorna som vågar och orkar lyssna. Men ju mer man pratar desto lättare är det att förr eller senare hitta dem. Ofta är det väl också dessa människor som ställer den där avgörande frågan.

Modets motpol är inte alltid fegheten, utan bekvämligheten. Att inte gripa in därför att det är jobbigt att själv bli indragen och på så vis kanske också påverkad.

För några år sen var jag på ett möte där ordförande för BRIS berättade att ibland har vuxna inom skolan sagt till honom: ”Men om jag anmäler, hur ska jag kunna möta den förälderns blick om det inte är något? Han svar var då: ” Fråga dig istället hur du kan se in i barnets ögon varje dag och veta att du inget gör?” Eller som Emelie på värmländska säger om alla som möter barn i fara: De ska inte vara ”feschliga”. För som sagt, när det värsta ha hänt kan det bara bli bättre.

Av hänsyn till Emelies minderåriga syskon så har deras namn ersatts av ett pip när de nämns.

Statistisk källa, här kan man läsa om svenska barns levnadsförhållande i bland annat siffror:

Jaksot(563)

Yvonne Ryding och Fröken Sveriges uppgång och fall

Yvonne Ryding och Fröken Sveriges uppgång och fall

1984 lever skönhetstävlingen Fröken Sverige en tynande tillvaro. Men när Yvonne Ryding vinner och ställer upp som Miss Universe i USA förändras allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Yvonne Ryding vinner tävlingen Miss Universe så blir Fröken Sverige åter en tävling att räkna med i Sverige. Men bland TV-tittarna finns en ung Emma Hemberg som ännu inte vet att det är hon som kommer att hålla tävlingens öde i sin hand, som chefredaktör på tidningen Veckorevyn. Malin Marcko berättar historien om Fröken Sveriges uppgång och fall.Medverkar gör:Yvonne RydingEmma HambergJoanna Rytel Fia-Stina SandlundProducenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Ola HemströmDokumentären är gjord 2025.

20 Kesä 202538min

Farfars traktorpulling-team och dödsolyckan

Farfars traktorpulling-team och dödsolyckan

Farfar är en legend bland alla som älskar traktorpulling. Men en olycka ställer allt på ända. Hur ska familjelaget kunna fortsätta utan Farfar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Farfars traktorpulling teamJan-Åke ”Lillen” Karlsson lever och andas traktorpulling. Farfar, som han också kallas, har ett eget lag - Grandpa Pulling Team. Alla känner igen hans stora mustasch, de isblåa ögonen och det stora flinet. Han har ett stort engagemang och brinner för de unga som tävlar i sporten. Bland andra Selma, hans 13-åriga barnbarn. Jan-Åke har specialbyggt en traktor till henne för att hon ska kunna tävla på lika villkor, trots sin sällsynta muskelsjukdom. Olyckan i VäringEn dag ska Grandpa Pulling Team testa den nyrenoverade traktorn Black Widow. Efter månader av meckande ska teamet få belöning för mödan. Farfar vill känna draget på andra växeln utan lastmaskinens tyngd och sätter iväg i full fart mot en elstolpe på den leriga åkern. Plötsligt är olyckan framme och sedan blir ingenting mer sig likt. Vad var det som hände och vem ska nu leda Farfars traktorpulling team?Dokumentären är gjort 2025.Reporter: Robin JonssonProducent: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Fredrik Nilsson

5 Kesä 202537min

Enslingen på Fjuk

Enslingen på Fjuk

En tidig morgon 1966 lägger två fiskare till vid en ö i Vättern. De går upp mot stugan i skogsbrynet. Där hittar de en gammal man död i sin soffa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På den döde mannens mage tittar en katt förvånat upp. Mannen i soffan heter Erik Zetterblad, men de flesta kallar honom enslingen på Fjuk. I över 50 år har han bott på ön Fjuk mitt ute i sjön Vättern. Efter hans död, växer snart en legend fram om honom.Legenden beskriver en sur och tvär gubbe, som flytt samhället och civilisationen av oklar anledning, för ett liv i ensamhet. Men vem var han egentligen? Hur överlevde han under alla dessa år och vad var det egentligen som gjorde att han valde ett liv på en öde ö?Reporter Rikard Benny Liljegren söker sanningen bakom myten om enslingen på Fjuk.Medverkande:Lotta Holmberg - Svecia Travels, föreläsareMargareta Wilhelmsson - har hand om arkiv från sin pappa om Erik ZetterbladHans Ström - konstnär i Motala, träffat Erik ZetterbladLars Borén - vän till Erik ZetterbladTommy Ingvarsson - CTV - centrala torped verkstaden i MotalaAxel Wilhelmsson - artikel från MVT 1972, inläst av Carl CederbomDokumentären är gjord 2025.Reporter: Rikard Benny LiljegrenProducenter: Sofia Kottorp och Ola HemströmSlutmix: Rikard Benny Liljegren och David Hellgren

23 Touko 202543min

Konsten att äta mördarsniglar

Konsten att äta mördarsniglar

Sniglarna är rödbruna och slemmiga och käkar upp grödorna i trädgårdarna. Ingenting biter på dem. Kan man inte bara äta upp dem, undrar Bo Sjökvist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Journalisten Bo Sjökvist sommarjobbar som flygande reporter på P4 Göteborg, sommaren 2024. Ett av de uppdrag han får är att, tillsammans med kocken Anton Nilsson, undersöka om det går att tillaga och äta mördarsniglar.2024 är ett rekordår för de rödbruna och invasiva sniglarna. De invaderar grönytorna och det råder upprorsstämning bland odlare. Kan de inte göra någon som helst nytta är frågan.Bo Sjökvist samlar sniglarna och kocken lägger dem i det kokande vattnet. Det är dags för provsmakning och Bo undrar hur han hamnade där. Dokumentären är gjord 2025.Reporter: Bo SjökvistProducent: Sofia KottorpSlutmix: David Hellgren

9 Touko 202538min

Maria och den felaktiga dödsdomen

Maria och den felaktiga dödsdomen

Mitt i livet får Maria beskedet att hon drabbats av Alzheimers. Nu måste alla drömmar förverkligas innan det är för sent. Men så vänds allt på ända. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Maria Löfgren är 59 år då får hon problem med minnet och känner sig fumlig. Hon söker läkarhjälp och det är då beskedet kommer. Hon har Alzheimers sjukdom. Vad gör man när man snart inte kommer att finnas kvar längre? Maria förändrar sitt liv, köper ett nytt hus och håller avskeds-kalas för sina vänner. Men så kommer ett besked som kastar omkull allt igen.Medverkande: Maria LöfgrenAllis Nyström, Marias dotterAnna Sjögren, Marias kollega och vänDokumentären gjordes 2025.Reporter: Lena CallneProducenter: Ola Hemström och Sofia KottorpLjud: Maths Källqvist och Ola Hemström

24 Huhti 202547min

Pierre Isacsson - I skuggan av källarlåten

Pierre Isacsson - I skuggan av källarlåten

Pierre Isacsson förknippades alltid med hit-låten Då går jag ner i min källare. Själv var han trött på den och ville göra comeback. Men han dör på Estonia och sonen ärver hans outgivna demos. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I september 1994 vaknar nioåriga Ludvig hemma i Borås av att hans syskon och mamma sitter och tittar på tv. Nyhetsuppläsaren berättar om en färja som har förlist på Östersjön, Ludvigs pappa Pierre Isacsson jobbade som kryssningsvärd på färjan och familjen vet ännu inte om han överlevt.På 70-talet slår artisten Pierre Isacsson igenom med dunder och brak. Låten ”Då går jag ner i min källare” blir en hit och har idag kultstatus. Men Pierre Isacsson har en ansträngd relation till låten, han vill inte spela den på en turné och i ett klipp då han övar inför ett radioprogram river han skämtsamt sönder skivan med källarlåten och säger:– Det var Sveriges Radios sista exemplar av den låten.Pierre Isacsson har tidigare spelat med grupper som Country Four och Family Four och haft en karriär som låtskrivare, bland annat till Ola Håkansson. Under 70-talet släpper han fyra soloskivor men får ständigt dras med sin superhit.När det står klart för familjen Isacsson att Pierre är en av de omkomna börjar en svår tid. Sonen Ludvig får ärva en stor låda kassetter som innehåller flera demoinspelningar med låtar som Pierre försökte få skivbolag att ge ut före sin död. Låtarna har betydligt mörkare texter än källarlåten. Man hör en person som mår mycket dåligt och som ligger i en långdragen skilsmässa.I ”I skuggan av källarlåten” får vi lära känna en annan Pierre Isacsson och även sonen Ludvigs process att ge ut pappans demolåtar, nära 30 år senare. Hör unika klipp från Pierre Isacssons privata samling som aldrig tidigare har sänts.Programmet är gjort 2022 av Peter Gropman på Iris media. Peter.gropman@irismedia.seP4dokumentar@sverigesradio.seMedverkande: Ludvig Isacsson, son till Pierre Isacsson och artist/producent.Per Wiker, författare.Marie Bergman, artistJanne Schaffer, artistPontus Platin, artist

21 Huhti 202547min

Gunnar byggde sin egen kista (R)

Gunnar byggde sin egen kista (R)

Den 88-årige snickaren Gunnar Jönsson har bestämt sig för att bygga sin egen kista. Barnen blir först förskräckta. Men sen börjar de fundera. Det gör även reportern Ola Hemström när hans pappa dör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela sitt liv har han arbetat med trä. Nu vill 88-årige Gunnar Jönsson han göra sin egen kista. Barnen blir rädda men sen bestämmer de sig för att också beställa var sin kista. De enkla furukistorna uppe på logen blir allt fler. När Ola Hemströms egen far dör börjar han fundera. Ska han våga be Gunnar att bygga en kista åt en man som var Gunnars vän? Pappa Stigs kista. Kan man göra så - låta bygga sig en egen kista?En P4 Dokumentär av Ola Hemström gjord 2023.Har tankar om det du hört? Hör av dig via mail till Ola.hemstrom@sverigesradio.seVilka krav finns om man bygger sin egen kista?

17 Huhti 202541min

Polion förde oss samman

Polion förde oss samman

De möts i en simbassäng, båda med skador efter barnförlamning. Trots att de kommer från olika kontinenter och generationer hjälps de åt att kämpa mot fördomarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Ing-Marie drabbas av polio är hon bara drygt ett år gammal. Hon förs till ett vilohem på andra sidan Sverige, långt borta från föräldrarna i Dalarna. Hon har själv inga minnen från den tiden. Men kroppen minns, det är hon övertygad om. Nahryin växer upp i en by utanför Beirut. Hon är bara ett par år gammal när hon blir förlamad. Sen blir barndomen aldrig mer sig lik.I Örebro korsas deras vägar.Många skratt senare inser Ing-Marie något viktigt: I den här gemenskapen känner hon sig inte utanför, hon känner sig innanför. Medverkande: Ing-Marie WessénNahryin JakobDokumentären är gjord 2025.Reporter: Carolina SvalbackeProducent: Peter Gropman på produktionsbolaget Iris Media. Exekutiva producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström.

11 Huhti 202538min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
kolme-kaannekohtaa
i-dont-like-mondays
siita-on-vaikea-puhua
sita
aikalisa
poks
antin-palautepalvelu
rss-ootsa-kuullut-tasta
yopuolen-tarinoita-2
mamma-mia
kaksi-aitia
meidan-pitais-puhua
ootsa-kuullut-tasta-2
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
rss-murhan-anatomia
murha-joka-tapahtui-2
lahko
terapeuttiville-qa
loukussa