Digitala bevis avgörande vid övergrepp mot barn
I lagens namn21 Heinä 2019

Digitala bevis avgörande vid övergrepp mot barn

Fallet där kvinnor på beställning av män utfört övergrepp på barn har rullats upp senaste året och en viktig del av bevisningen har varit gärningspersonernas digitala spår.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under våren har rättegången mot tre kvinnor och tre män gällande grova sexuella övergrepp mot barn skett i Stockholms tingsrätt. Elva svenska barn har identifierats som brottsoffer men det finns även ett femtiotal oidentifierade barn som utsatts för kränkande fotografering när dom smygfotats i exempelvis omklädningsrum.

Allt börjar med ett tips om drygt tio bilder som delats mellan två svenska facebook-konton. Fotografierna bedöms vara barnpornografi och när svensk polis gräver vidare hittar de fler förövare, fler offer och värre övergrepp. Bland de grövsta övergreppen finns liveshower med barnen där beställaren själv har fått regissera våldtäkten och ge instruktioner i realtid.

– Då sitter beställaren bakom sitt tangentbord och lämnar instruktioner löpande om vad han vill att barnet eller kvinnan ska göra med barnet. Så tar kvinnan emot det och utför det mannen begär, säger åklagare Emelie Källfelt.

Digitala bevis är ofta helt avgörande i fall som rör dokumenterade sexuella övergrepp mot barn. Det här fallet är ett sånt exempel, där majoriteten av bevisningen - utöver förhör - är bilder, filmer, pengaöverföringar och konversationer.

I utredningen, och många andra, har polisen begärt en frysning. En begäran om frysning gör polisen för att förhindra att information på exempelvis ett Facebook-konto raderas. Då sparas både konversationer, användaruppgifter, bilder - allt som finns på kontot just då sparas. Men utan att användaren som har kontot får reda på det.
– Hittar du ett konto som är intressant är nästan den första åtgärden att du fryser direkt, säger Emelie Källfelt.
– Det här är ju en möjlighet att frysa läget, det är som en skärmdump egentligen av läget. För att få mer tid att samla ihop uppgifterna till en rättshjälp.

Frysning är del av en internationell konvention, som kallas Budapestkonventionen eller cybercrimekonventionen, som Sverige skrev under för 18 år sedan. Men ännu har man inte gjort de lagändringar som krävs för att andra länder ska kunna begära en frysning här i Sverige.

– Det som är lite olyckligt är att vi har inte frysning i Sverige, vi har inte det tvångsmedlet och då skulle ett land kunna neka på grundval av reciprocitetsprincipen, att eftersom du inte hjälper oss så tänker vi inte hjälpa dig, säger Emelie Källfelt.

P1-programmet I lagens namn har sökt inrikesminister Mikael Damberg som är ansvarig för frågan om cybercrimekonventionen under en månad utan svar. Hans pressekreterare skriver i ett mejl att man tar kritiken på allvar och att “arbete pågår för att tillträda konventionen”, men att det inte finns “närmare tidsplan i dagsläget”.

Reporter: Jennifer Rochette.
Tekniker: Johan Hörnqvist.
Programledare/producent: Evalisa Wallin.

Jaksot(119)

Längtan efter Svenssonlivet - om att hoppa av ett kriminellt gäng

Längtan efter Svenssonlivet - om att hoppa av ett kriminellt gäng

Du är på väg att lämna kriminaliteten, vapnen och våldet men har samtidigt foten kvar. Hur gör du för att lämna de som kanske är dina enda vänner men även konflikter som hotar dig till livet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I lagens namn har träffat en person som nyligen lämnat ett kriminellt gäng och som pratar om att i framtiden jobba med unga, att rädda dem från ett liv i kriminalitet. Samtidigt som han själv verkar sakna verktygen för att faktiskt realisera planerna på att studera och leva ett hederligt liv. Kontrasten är stor i jämförelse med Branko Banic som när han klev ut från anstalt hösten 2016 lämnade det kriminella livet bakom sig. Han var under flera år medlem i Brödraskapet Wolfpack och har dömts till fängelse flera gånger. Men i dag jobbar han som fastighetsvärd på ett bostadsbolag i Stockholmsområdet. – Jag lever ett vanligt liv men det jag har nu framför allt är tryggheten, jag älskar att ha rutiner och veta vad som händer på morgonen, säger Branko Banic. – Det här livet känns jättebra. Programledare: Martin Wicklin.Ljud/form: Fredrik Nilsson.Reporter/producent: Evalisa Wallin.

6 Tammi 201929min

Skjutningarna - ett nytt normalläge?

Skjutningarna - ett nytt normalläge?

Över 40 personer har skjutits ihjäl i Sverige under 2018. I lagens namn har pratat med forskare, poliser och anhöriga till de som dör, som alla är oroliga över utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Någonstans är jag orolig, och det smyger sig på en. När man hör på olika arenor och i forum att det här är det nya normalläget att vi kommer ha de här skjutningarna. Då är nästa steg att vi accepterar skjutningarna och det bekymrar mig, säger Amir Rostami, forskare i sociologi. Programledare: Martin Wicklin.Ljud/form: Fredrik Nilsson.Reporter/producent: Evalisa Wallin.

30 Joulu 201829min

Rättspolitisk debatt inför valet

Rättspolitisk debatt inför valet

Morgan Johansson (S), Adam Marttinen (SD) och Tomas Tobé (M) debatterar skjutningar, sexualbrott, trygghet och polisbrist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Säsongsavslutningen blir en rättspolitisk debatt som spelas in inför publik torsdag 30 augusti på Kulturhuset i Stockholm. Programledare: Martin Wicklin.Producent: Evalisa Wallin.Tekniker: Jan Flodby, Christer Tjernell och Fredrik Nilsson.

31 Elo 201829min

Nya vapenlagen prövas av Högsta domstolen

Nya vapenlagen prövas av Högsta domstolen

Hur har straffskärpningen gällande grovt vapenbrott slagit ut? Och kommer straffskärpningen att bestå? Ett mål i Högsta domstolen kan få svåröverblickbara konsekvenser beroende på vad domen blir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 22 augusti hölls förhandling om ett mål gällande grovt vapenbrott i Högsta domstolen, HD. Det som är föremål för prövning är dels vad som är att bedöma som grovt vapenbrott, dels om lagändringen där minimistraffet höjdes är giltig. Ett mycket ovanligt mål som kan få stora konsekvenser om HD bedömer att lagen inte kommit till på rätt sätt och därmed inte går att döma efter. - Jag antar att det är den tidigare lagen som får gälla, där minimistraffet var ett år. Men jag ska ärligt säga att jag vet inte riktigt vad det får för konsekvenser, säger My Hedström, byråchef på Åklagarmyndighetens rättsavdelning som företrätt Riksåklagaren under HD-förhandlingen om vapenmålet. - Jag vet inte om det blir ett vakuum eller hur de ska hantera det här i så fall. Det ska bli spännande att se. En genomgång av flertalet domar gällande grovt vapenbrott efter straffskärpningen visar också att straffen hamnar nära miniminivån. Trots att det finns försvårande omständigheter. Reporter: Evalisa Wallin.

26 Elo 201829min

Informatörshärvan i Katrineholm

Informatörshärvan i Katrineholm

Den 14 maj 2017 sköts Filip Viking till döds i Katrineholm. Under utredningen rullades en omfattande brottshärva upp. En informatör avslöjade sig själv men frågan är om polisen kan lita på det han berättar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I lagens namn har varit i kontakt med flera av personerna som på olika sätt dragits in i den omfattande brottsutredningen. Det visar sig finnas intern kritik mellan olika sektioner inom polisen gällande hanteringen av informatören. Även från åklagarhåll finns kritik mot både användningen av informatörer i stort och hur 41-åringen i Katrineholm hanterats. Den omfattande härvan startade med utredningen om mordet vid Östra skolan i Katrineholm den 14 maj 2017 men även vapenbrott, utpressning och andra brott ingår. Nyköpings tingsrätt meddelade sin dom i maj 2018 och under juli, augusti samt september sker förhandlingen i Svea hovrätt. Reporter: Evalisa Wallin.

19 Elo 201829min

Superigenkännare Londonpolisens nya vapen

Superigenkännare Londonpolisens nya vapen

Det har kallats fjärde generationens forensik, att identifiera personer utifrån några få kännetecken. I lagens namn har besökt Londonpolisen för att se hur super recognizers, superigenkännare, jobbar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bakom begreppet super recognizer döljer sig personer som är extremt bra på att känna igen och minnas ansikten. Det upptäcktes under forskning på ansiktsblindhet. Forskarna träffade på människor som hade så svårt att komma ihåg ansikten att de inte ens kände igen sina respektive. Men de fick även höra ifrån en annan kategori; människor som tyckte sig vara extremt bra på att komma ihåg ansikten. En polis som Josh Davies, forskare i psykologi, intervjuat hade gått på en gata i London och sett en person han kände igen från en övervakningsbild han sett en gång ett och ett halvt år tidigare. Mannen, som hade fångats av en kamera när han begick ett väpnat rån, kunde gripas och polisen hittade bytet från rånet. Här finns testet som kan ge en fingervisning om din egen förmåga till ansiktsigenkänning. Reporter: Erik Petersson.

12 Elo 201829min

Brister i utredningar om åldringsbrott

Brister i utredningar om åldringsbrott

Bedrägerierna mot äldre har ökat senaste åren och trots att det ska prioriteras av polisen kan utredningar ändå dra ut på tiden. I lagens namn har kollat närmare på fallet med den falske läkaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Polisanmälningarna började komma in i början av 2016. Äldre berättade att de blivit uppringda av en person som utgav sig för att vara läkare, att han gav besked om en allvarlig diagnos och även att han hade en lösning. Astrid Ståhl, 82, var en av de som blev uppringda. Hon fick höra att hon fått en allvarlig cancerdiagnos. - Så säger han att “eftersom du är så gammal är det dumt att du ska opereras, du kan få en medicin så du slipper strålningen och operation och cellgifter, så säger han att det finns en medicin och att en kollega till England kan ta hem det här till dig så ses vi på torsdag på Mälarsjukhuset så kan du börja äta den på en gång”. Hon förde aldrig över några pengar utan polisanmälde. Astrid Ståhl blev utsatt för bedrägeriförsöket i februari 2017 och hennes fall, liksom ytterligare ett 70-tal, gick till slut till åtal. Mannen dömdes till sex års fängelse av Hovrätten för västra Sverige, för 24 grova bedrägerier och 37 försök till grova bedrägerier.  Det tog över ett år från att första anmälningarna kom in fram till att mannen kunde gripas. Enligt en intern rapport från polisens Circa-grupp, som specialiserat sig på brott mot äldre, finns det problem med samordningen av utredningar om åldringsbrott. Konsekvensen blir att utredningar drar ut på tiden. Dessutom väljer förundersökningsledare "att inte samordna eftersom materialet i andra ärenden är tunt och bevisning redan gått förlorad” står i rapporter. Det kan få till följd att “gärningspersonerna bara döms för en bråkdel av de brott de begått och påföljden blir kort”. Reporter: Evalisa Wallin.

5 Elo 201829min

Problem med bilmålvakter fortsätter växa

Problem med bilmålvakter fortsätter växa

De är skyldiga samhället miljoner i obetalda skatter och avgifter. Bilmålvakter står som ägare till tusentals bilar som andra kör. En del tjänar svarta pengar på upplägget medan andra blir lurade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tillsammans äger de 30 tyngsta målvakterna i Sverige fler än 36 000 bilar som används av andra. I storstäderna har man beslagtagit tusentals bilar senaste året - men problemet fortsätter växa. Reporter: Joakim Palmkvist.

29 Heinä 201829min

Suosittua kategoriassa Politiikka ja uutiset

ootsa-kuullut-tasta-2
rss-ootsa-kuullut-tasta
aikalisa
rss-podme-livebox
politiikan-puskaradio
rss-vaalirankkurit-podcast
et-sa-noin-voi-sanoo-esittaa
otetaan-yhdet
rss-hyvaa-huomenta-bryssel
linda-maria
rikosmyytit
rss-sinivalkoinen-islam
the-ulkopolitist
rss-kaikki-uusiksi
rss-raha-talous-ja-politiikka
rss-mina-ukkola
rss-merja-mahkan-rahat
politbyroo
rss-pallo-keskelle-2
radio-antro