Digitala bevis avgörande vid övergrepp mot barn
I lagens namn21 Heinä 2019

Digitala bevis avgörande vid övergrepp mot barn

Fallet där kvinnor på beställning av män utfört övergrepp på barn har rullats upp senaste året och en viktig del av bevisningen har varit gärningspersonernas digitala spår.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under våren har rättegången mot tre kvinnor och tre män gällande grova sexuella övergrepp mot barn skett i Stockholms tingsrätt. Elva svenska barn har identifierats som brottsoffer men det finns även ett femtiotal oidentifierade barn som utsatts för kränkande fotografering när dom smygfotats i exempelvis omklädningsrum.

Allt börjar med ett tips om drygt tio bilder som delats mellan två svenska facebook-konton. Fotografierna bedöms vara barnpornografi och när svensk polis gräver vidare hittar de fler förövare, fler offer och värre övergrepp. Bland de grövsta övergreppen finns liveshower med barnen där beställaren själv har fått regissera våldtäkten och ge instruktioner i realtid.

– Då sitter beställaren bakom sitt tangentbord och lämnar instruktioner löpande om vad han vill att barnet eller kvinnan ska göra med barnet. Så tar kvinnan emot det och utför det mannen begär, säger åklagare Emelie Källfelt.

Digitala bevis är ofta helt avgörande i fall som rör dokumenterade sexuella övergrepp mot barn. Det här fallet är ett sånt exempel, där majoriteten av bevisningen - utöver förhör - är bilder, filmer, pengaöverföringar och konversationer.

I utredningen, och många andra, har polisen begärt en frysning. En begäran om frysning gör polisen för att förhindra att information på exempelvis ett Facebook-konto raderas. Då sparas både konversationer, användaruppgifter, bilder - allt som finns på kontot just då sparas. Men utan att användaren som har kontot får reda på det.
– Hittar du ett konto som är intressant är nästan den första åtgärden att du fryser direkt, säger Emelie Källfelt.
– Det här är ju en möjlighet att frysa läget, det är som en skärmdump egentligen av läget. För att få mer tid att samla ihop uppgifterna till en rättshjälp.

Frysning är del av en internationell konvention, som kallas Budapestkonventionen eller cybercrimekonventionen, som Sverige skrev under för 18 år sedan. Men ännu har man inte gjort de lagändringar som krävs för att andra länder ska kunna begära en frysning här i Sverige.

– Det som är lite olyckligt är att vi har inte frysning i Sverige, vi har inte det tvångsmedlet och då skulle ett land kunna neka på grundval av reciprocitetsprincipen, att eftersom du inte hjälper oss så tänker vi inte hjälpa dig, säger Emelie Källfelt.

P1-programmet I lagens namn har sökt inrikesminister Mikael Damberg som är ansvarig för frågan om cybercrimekonventionen under en månad utan svar. Hans pressekreterare skriver i ett mejl att man tar kritiken på allvar och att “arbete pågår för att tillträda konventionen”, men att det inte finns “närmare tidsplan i dagsläget”.

Reporter: Jennifer Rochette.
Tekniker: Johan Hörnqvist.
Programledare/producent: Evalisa Wallin.

Jaksot(119)

Åklagaren om AI-övergreppsbilder: ”Tekniken går fort, det gör inte juridiken”

Åklagaren om AI-övergreppsbilder: ”Tekniken går fort, det gör inte juridiken”

Artificiell intelligens har blivit ett verktyg för förövare som konsumerar barnpornografi. Hör åklagaren Emelie Källfelt och professor Fredrik Heintz samtala om hur AI utnyttjas som ett brottsverktyg men också om hur AI kan användas i brottsbekämpningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtidigt som polisen kämpar med växande utredningshögar så dyker allt oftare en ny typ av övergreppsmaterial upp i beslagen som man inte riktigt vet hur man ska hantera. Frågan är om rättsväsendet är rustat för att möta den nya AI-tekniken. – Det här är inte första gången som tekniken ligger före juridiken - det är två helt olika fenomen. Tekniken går fort, det gör inte juridiken, säger senior åklagare Emelie Källfelt vid Utvecklingscentrum i Göteborg. – Ju bättre polisen blir på att använda den här tekniken desto större möjligheter har de att lösa sin uppgift och därmed identifiera de offer och de förövare som finns och se till att de blir lagförda, säger Fredrik Heintz som är professor vid Linköpings Universitet med artificiell intelligens som forskningsområde.Programledare: Martin WicklinProducent: Pernilla WadebäckLjudtekniker: Johan HörnqvistAnsvarig utgivare: Nina Glans

23 Kesä 202428min

AI-skapad barnporr – polisens dilemma och lagens tillkortakommande

AI-skapad barnporr – polisens dilemma och lagens tillkortakommande

En man skriver in sina önskemål i ett AI-program: Nine year old girl laying down in bed nude. Han är långtifrån ensam om att skapa AI-genererad barnporr. På hemliga forum lär förövare upp varandra i hur man får fram verklighetstrogna övergreppsbilder och filmer på barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. AI-skapat övergreppsmaterial har ökat kraftigt enligt polisen. På Regionalt IT-brottscentrum i polisområde Väst dyker det upp AI-skapade bilder i nästan alla beslag och utredarna som granskar bilder och filmer börjar få svårt att skilja dem från verkliga övergrepp.– Vi kommer ju leta efter barn som inte finns och då kommer vi behöva lägga resurserna på fel saker, säger utredaren Andreas Grym.Kan inte klassas som grovtTrots att det kan handla om hänsynslösa övergrepp som skildras så kan AI-genererade bilder och filmer aldrig klassas som grovt barnpornografibrott. Enligt nuvarande lagstiftning måste det vara ett verkligt barn som utsätts för att det ska bli grovt brott.– Finns det tecken på att det är AI-genererat så måste jag sänka det ner till normalgraden även om det skulle vara särskilt hänsynslöst - det är så lagstiftaren resonerar, säger polisutredaren Lars Uggla.Reporter/producent: Pernilla WadebäckProgramledare/producent: Martin WicklinLjudtekniker: Johan Hörnqvist Ansvarig utgivare: Nina Glans

16 Kesä 202429min

Polismästaren: ”Det går åt fel håll och gör oss oroliga”

Polismästaren: ”Det går åt fel håll och gör oss oroliga”

2010 varnade Carin Götblad att tusentals unga riskerade hamna i kriminalitet. Men varningarna hörsammades inte. I ett samtal med kriminologen Amir Rostami pratar de om samhällets utmaningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sista avsnittet av I lagens namn för i år möts polismästaren för polisens nationella operativa avdelning, Carin Götblad och professorn i kriminologi Amir Rostami i ett samtal om gängens framväxt, varningarna som inte hörsammades, möjliga orsaker till det eskalerande våldet och framtidens utmaningar. Progamledare: Martin WicklinProducent: Viktor Papini & Lars TruedsonAnsvarig utgivare: Nina GlansKontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se

3 Syys 202329min

Så lurar kriminella Skatteverket: ”Systemhotande brottslighet”

Så lurar kriminella Skatteverket: ”Systemhotande brottslighet”

Falska inkomstuppgifter är en ny trend bland grovt kriminella. Åklagare och Skatteverket larmar om att kriminella köper sig till falska inkomstuppgifter för att lura polisen och ta del av välfärden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Genom så kallade ekobrottsspecialister kan kriminella runt om i landet köpa sig till falska inkomstuppgifter. Metoden är en nyckel in i legala strukturer och möjliggör flera olika typer av brottsupplägg.Flera myndigheter vittnar om svårigheter att bekämpa brottsligheten och vill se mer förebyggande åtgärder. Om det fortsätter som nu riskerar skattemoralen att bli urgröpt, säger åklagare Daniel Larson vid Ekobrottsmyndigheten i Göteborg.- Till slut så kommer hela vårat välfärdssystem vara utmanat och de som gör rätt för sig kommer befogat ställa frågan, vad fan får jag för mina pengar?Reporter: Robin JonssonProgramledare: Martin Wicklin Producent: Viktor PapiniAnsvarig utgivare: Nina GlansKontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se

27 Elo 202330min

Personerna bakom bomberna

Personerna bakom bomberna

Sverige sticker ut internationellt med antalet sprängningar i kriminella uppgörelser. Hittills i år handlar det om 70 stycken. Det uppger Nationellt bombdatacenter för I lagens namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Majoriteten av bomberna som polisen tagit i beslag det senaste halvåret är hemmabyggen. Enligt en åklagare tycks så kallade termosbomber vara en del av vapenarsenalen i kriminell miljö. Redo att användas när det behövs. I programmet tittar Lova Nyqvist Sköld och Martin Wicklin närmare på två sprängningar från januari 2023 och en utpekad bombinstruktör. Producent: Viktor PapiniLjudtekniker: Johan Hörnqvist Ansvarig utgivare: Nina Glans Kontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se

20 Elo 202329min

Proxykrig med inhyrda barn som utförare

Proxykrig med inhyrda barn som utförare

Rekordmånga unga mellan 15 och 17 år har åtalats i 2023 för misstankar om bland annat mord och grovt vapenbrott. Det visar siffror som I lagens har tagit fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Siffran skulle kunna vara ännu högre men flera av barnen som agerat utförare genom att skjuta mot lägenheter och personer har varit under 15 år och åtalas inte.Gängkonflikterna 2023 har beskrivits som ett proxykrig med barn som utförare, där anstiftarna gömmer sig bakom anonyma alias i olika chatt-appar.I det här programmet har Lova Nyqvist Sköld och Martin Wicklin grävt ned sig i fallet med sprängningen i Kista i januari 2023 och frågar sig, hur går det till när barn rekryteras?Producent: Viktor PapiniLjudtekniker: Elin RosenbergAnsvarig utgivare: Nina GlansKontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se

13 Elo 202329min

A.I. - supervapnet i händerna på både polis och kriminella

A.I. - supervapnet i händerna på både polis och kriminella

En orolig mormor blir uppringd av sitt barnbarn. Han säger att han hamnat i trubbel, att han behöver pengar. Men rösten tillhör inte honom. Faktiskt ingen alls. Ingen människa i alla fall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. AI-skapade röstkloner blir allt vanligare, och nu varnar svensk polis för att fenomenet redan är här.Men samma teknik används av polisen. Algoritmerna avslöjar brottslingens ansikte och inom några år kan sex miljoner svenska pass vara scannade.Producent: Viktor PapiniProgramledare: Martin WicklinReporter: Mattias PleijelLjudtekniker: Fredrik NilssonAnsvarig utgivare: Nina Glans

6 Elo 202329min

DNA-tekniken som avslöjar mördarens ålder

DNA-tekniken som avslöjar mördarens ålder

Ett mord upptäcks. En gärningsman saknas. Men DNA från en misstänkt person har lämnats på platsen. Med en ny DNA-teknik kan polisen få hjälp att fastställa åldern på den misstänkta mördaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare har det varit omöjligt att veta hur gammal en okänd förövare är. Men det finns en DNA-teknik som kan ge polisen svaret. På Uppsala Universitet utvecklas en teknik som kan avslöja vår ålder. I dagens program kommer vi besöka ett labb och själva testa tekniken samt ställa oss frågan - hur kommer det här påverka framtida brottsutredningar?

30 Heinä 202329min

Suosittua kategoriassa Politiikka ja uutiset

ootsa-kuullut-tasta-2
rss-ootsa-kuullut-tasta
aikalisa
rss-podme-livebox
politiikan-puskaradio
rss-vaalirankkurit-podcast
et-sa-noin-voi-sanoo-esittaa
otetaan-yhdet
rikosmyytit
rss-sinivalkoinen-islam
rss-hyvaa-huomenta-bryssel
the-ulkopolitist
linda-maria
rss-raha-talous-ja-politiikka
rss-mina-ukkola
rss-kaikki-uusiksi
aihe
radio-antro
rss-merja-mahkan-rahat
rss-tasta-on-kyse-ivan-puopolo-verkkouutiset