Språket17 Huhti 2023

Så gör du inte fel med “att”

”Att” är ett krångligt litet ord. Egentligen är ”att” två olika ord med skilda funktioner och uttal. Dessutom kan ”att” få för sig att försvinna ur meningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Att är ett litet ord på ytan men grammatiskt undertill finns det hur mycket som helst, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk om ordet att.

Att som infinitivmärke uttalas "å": “Det är roligt att (å) bada.”
Att som subjunktion uttalas "att": “Det är roligt att han badar.”

– Det är en språkhistorisk slump att orden skrivs likadant och det är lite olyckligt, säger Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om att

Varför uttalar vissa "att" som "och"? Till exempel i meningen “jag vill lära mig att skriva” finns det de som säger “jag vill lära mig och skriva.”

Heter det "Varsågod och smaka" eller "Varsågod att smaka"?

Är det verkligen korrekt att skriva en rubrik som: “Asylsökande vinner mot Migrationsverket - har rätt få även anknytning prövad efter avslag”? Ska det inte vara ett att i "har rätt att få"?

"Kommer sprida sig, "kommer bli bra" och "kommer hända" står att läsa i tidningar men vart tog "att" vägen? Och är det rätt att utelämna att efter kommer?

Finns det dialektala varianter av "att"?

Läs mer och att som infinitivmärke och subjunktion

Boken Språkrådet rekommenderar (som pdf) på sidan 36 står det som Henrik Rosenkvist refererar till angående "kommer att" (från 2023).

Krönika Kommer ”att” vara kvar? av Lars-Gunnar Andersson, Göteborgs-Posten (från januari 2017).

Krönika "Att” glöms bort och återanvänds av Anders Svensson, Dagens Nyheter (från november 2022).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(973)

Därför heter det inte ackusativobjekt och dativobjekt

En lyssnare ska hjälpa sitt barnbarn med grammatik men känner inte igen begreppen. Vart tog dativobjekt och ackusativobjekt vägen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I dagens grammatik anvä...

12 Loka 30min

Uttrycken som ni stör er på

Svenska språket är i ständig förändring och Språkets lyssnare är bra på att upptäcka nya konstruktioner, ordval och uttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Våra lyssnare har en väldig...

5 Loka 30min

Därför borde litteraturkritiker skriva mer om språk

Litteraturkritikern Mikaela Blomqvist och språkvetaren Ylva Byrman diskuterar svengelska, stilistik och språkfel i litteraturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att litteratur...

28 Syys 30min

Restmorfem – konstiga ord utan uppenbar förklaring

De flesta ord går att förklara, men ibland går till och med Språkets lyssnare bet. Vi dyker ner i restmorfemens värld! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att det kan vara lite ro...

21 Syys 30min

Så blev Gustav Vasas bibel svenska språkets viktigaste bok

Från 2023. Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var...

14 Syys 30min

Hemliga språk hos barn, knallar och brottslingar

Hemliga språk har skapats för handel, gemenskap, lek och ibland brottslighet. Hör om månsing, rövarspråket, knoparmoj, fikonspråk och lingua ignota. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rövar...

7 Syys 30min

Prefixet be- kan förändra allt eller nästan ingenting

Prefixet be- kan göra att ord byter betydelse, ändrar konstruktion eller förblir nästan desamma som tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Prefixet ”be” kom in i svenskan under sena...

31 Elo 30min

Ungdomsspråk som känns nytt har ofta funnits i decennier

Ungdomsspråk förändras ständigt när ord tappar i styrka och nya uttryck uppstår. Men flera av de ungas uttryck har använts sedan 1950- och 60-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Män...

24 Elo 30min