Språket17 Huhti 2023

Så gör du inte fel med “att”

Att är ett krångligt litet ord. Egentligen är att två olika ord med skilda funktioner och uttal. Dessutom kan att få för sig att försvinna ur meningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Att är ett litet ord på ytan men grammatiskt undertill finns det hur mycket som helst, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk om ordet att.

Att som infinitivmärke uttalas "å": “Det är roligt att (å) bada.”
Att som subjunktion uttalas "att": “Det är roligt att han badar.”

– Det är en språkhistorisk slump att orden skrivs likadant och det är lite olyckligt, säger Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om att

Varför uttalar vissa "att" som "och"? Till exempel i meningen “jag vill lära mig att skriva” finns det de som säger “jag vill lära mig och skriva.”

Heter det "Varsågod och smaka" eller "Varsågod att smaka"?

Är det verkligen korrekt att skriva en rubrik som: “Asylsökande vinner mot Migrationsverket - har rätt få även anknytning prövad efter avslag”? Ska det inte vara ett att i "har rätt att få"?

"Kommer sprida sig, "kommer bli bra" och "kommer hända" står att läsa i tidningar men vart tog "att" vägen? Och är det rätt att utelämna att efter kommer?

Finns det dialektala varianter av "att"?

Läs mer och att som infinitivmärke och subjunktion

Boken Språkrådet rekommenderar (som pdf) på sidan 36 står det som Henrik Rosenkvist refererar till angående "kommer att" (från 2023).

Krönika Kommer ”att” vara kvar? av Lars-Gunnar Andersson, Göteborgs-Posten (från januari 2017).

Krönika "Att” glöms bort och återanvänds av Anders Svensson, Dagens Nyheter (från november 2022).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(500)

Häcklöperska och väninna – därför används kvinnliga titlar

En del titlar har feminina former såsom skådespelerska eller dansös, men inte bagare eller präst. Hör om varför vissa blir kvinnliga och andra inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det...

25 Touko 30min

Så uppkommer nya ord i språket

Det finns flera sätt att bilda nya ord på, och i svenska språket är det lätt att göra det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Man kan ju alltid ta ett lite ovanligt ord, till exempel ”plo...

18 Touko 30min

Språket vi stör oss på i medierna

Språkfel i välrenommerade medier kan vara mycket irriterande, vi grottar ner oss i rubriker, radioprat och artiklar som lyssnarna reagerat på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I tidningar...

11 Touko 30min

Småländska – mer än bara Emil i Lönneberga-dialekten

Många förknippar kanske småländska med Astrid Lindgren och karaktärerna i hennes böcker. Men går det att prata om en enda småländska? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det går mycket väl...

4 Touko 30min

Äldre släktingar säger konstiga saker – återigen

Min mormor, född 1887 i Medelpad, använde ordet Lyssnarna undrar om äldre släktingars ord och uttryck och vi lär oss om häffel, speta och bissa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många lys...

27 Huhti 30min

Därför heter det lathund – och andra ogenomskinliga ord och uttryck

Språket är fullt av ord och uttryck som vi använder och förstår utan att nödvändigtvis veta hur de uppkom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Så är det med ganska många ord runt omkring ...

20 Huhti 30min

Så hanterar du en språkpolis

Vi har alla träffat på dem en del av oss kanske rent av är en. Det här avsnittet tillägnas alla språkpoliser där ute! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En språkpolis kan definieras som nå...

13 Huhti 30min

Därför använder vi omoderna uttryck

Teknik förändras snabbare än språket och därför använder vi fortfarande uttryck som lägga på luren och banda intervjuer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns många ord och uttryck s...

6 Huhti 30min