Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm
Språket28 Elo 2023

Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag.

Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.

Namnsdagar förr och idag

Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.

– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.

Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.

Finns ingen officiell namnlängd

Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.

– Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.

Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar

Varifrån kommer ordet kalas?

Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?

Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?

Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?

Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?

Läs mer om födelsedagar och namnsdagar

Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)

Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).

Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

Jaksot(935)

Julhälsningar på olika språk och en rimmad jul

Julhälsningar på olika språk och en rimmad jul

Språket önskar God jul med julhälsningar från världens olika hörn och julklappsrim från 30-talet till idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarifrån kommer seden att skriva julklappsrim?Vad är poetisk licens?Man kan rimma julskinkan och rimma verser till julklapparna. Är det samma ord eller två ord med olika ursprung?Vad har hänt med hälsningsfrasen “En fröjdefull jul”? Språket får julkort med julhälsningar på olika språkFrån:Cecilia Uddén, MellanösternAndreas Liljeheden, BrysselFilip Kotsambouikidis, GreklandJohanna Melén, MoskvaJohan Mathias Sommarström, Istanbul. Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

20 Joulu 202130min

Därför förstår du som svenskspråkig inte isländska

Därför förstår du som svenskspråkig inte isländska

Grammatiken är fornnordisk men ordförrådet modernt och utan lånord. Språket blickar åt nordväst och får bland annat reda på vad isländskan har gemensamt med arabiskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarför är isländska intressant för att förstå svenskans historia?Vad har isländska för bokstäver i sitt alfabet som inte finns i det svenska?Det finns ett ll-ljud i isländska som också finns i walesiskan, hur kommer det sig att språken har ett likadant språkljud?Elefant heter fíll på isländska och fil på arabiska, har språken en koppling?Flytväst heter björgunarvesti på isländska, men vad betyder björgunar?Det isländska ordet för gravid är ólétt, har svenskan haft ett liknande ord som till exempel olätt?Varför har vissa språk som isländska, färöiska och tyska bevarat kasusböjning av substantiv och personböjning av verb medan till exempel svenska inte har gjort det?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Anna Hannesdóttir, professor emerita i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

13 Joulu 202130min

Sockerchock med marängsviss, fromage och tårtor

Sockerchock med marängsviss, fromage och tårtor

Det strösslas med franska influenser och lånord när Språket öppnar dörren till tårtorna, kakorna och desserternas värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorHar ordet dessert som betyder efterrätt något att göra med de engelska desert för att överge och desert som betyder öken?Har ordet ganasch för hästkind någon etymologisk koppling till ganache som betyder chokladkräm och som kan används i tårtsammanhang?Hur ska efterrätten marängsviss uttalas?Hur kommer det sig att franska fromage betyder ost men på svenska används för en efterrätt?Kex kommer från engelska cake, men cake kan betyda tårta och har inte så mycket med kex att göra, hur hänger det hop?Vilket ursprung har det svenska ordet kräm, som kan används i fruktkräm och handkräm, och hur kommer det sig att ordet cream på engelska betyder grädde?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

6 Joulu 202130min

När det skaver i språkkänslan

När det skaver i språkkänslan

Det gnisslar, spjärnar emot och känns inte rätt. Vissa språkliga uttryck kan uppfattas som motsägelsefulla, ologiska eller helt enkelt fel. Språket tar upp lyssnarnas skavigaste språkfunderingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför skriver en del "kan inte underskattas" när de menar att något inte kan överskattas?Är det verkligen riktigt att säga “du har fyra val”? Borde det inte vara ett val, som har olika alternativ?Hur ska ordet alternativ användas korrekt? Man kan säga: “Du har inget alternativ, du måste gå till skolan.” Men också “Nu när du mår lite dåligt så har du två alternativ. Antingen så går du till skolan eller så stannar du hemma”. Betyder det att ett alternativ egentligen betyder inget alternativ?Hur kan man missförstå någon rätt?Varför säger man “han dömdes mot sitt nekande?” Skulle det vara bättre med ”trots sitt nekande”?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper

29 Marras 202130min

Bitch, hynda och byracka – hundarna får bära hundhuvudet

Bitch, hynda och byracka – hundarna får bära hundhuvudet

Hundens status har förändrats, från vakthund i hundkojan till en älskad familjemedlem inne i värmen. Men i språket lever de nedsättande hunduttrycken och orden kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarifrån kommer rasnamnen mops, pudel, corgi, dalmatiner och tax?Är hundpall ett ord? Kan tik användas både om vuxna hundar och valpar?Varifrån kommer uttrycken hundår och att "bära hundhuvudet"? Och varför är hunduttrycken negativa?Varifrån kommer de dialektala orden för hund som rakka, rakke, rattjin, sjäppa och ynda?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

22 Marras 202130min

Kan katter prata dialekt?

Kan katter prata dialekt?

Katter har funnits med människor i flera tusen år och det märks i språket. Kattuttryck finns det i mängder och orden för katt i de svenska dialekterna är många. Mjau! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarifrån kommer uttrycket "det vete katten?"Hur kommunicerar katter med varandra och med oss människor?Vad kan man göra för att förstå sin katt bättre?Varifrån kommer det dialektala ordet fräss för hankatt och vad finns det för fler dialektala varianter för katt?Hur vanligt är det att kalla honkatter för kissa?Håller orden matte och husse på att försvinna och ersättas med mamma och pappa?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Susanne Schötz, docent vid fonetik vid Lunds universitet och kattkommunikationsexpert. Programledare Emmy Rasper.

15 Marras 202130min

Därför uttalar alla andra fel

Därför uttalar alla andra fel

Olika uttal kan irritera. Men hur kommer det sig att människor kan uttala ord så olika? Språket öppnar munnen och reder ut hur ö-ljudet påverkas av r och varför en del säger interjuv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarför uttalar en del ö och u likadant så att glögg blir glugg och lögnare blir lugnare?Varför har ö så många olika uttal och hur påverkas ö av r-ljudet?Bördig eller bödig - vad är rätt stavning på det göteborgska ordet som betyder ungefär hygglig?Hur ska moppen (städredskapet mopp) och moppen (fordonet moppe) uttalas och varför skiljer det sig åt i olika dialekter?Varför säger en del interjuv?Ska bruksort uttalas med kort eller långt u-ljud?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Johan Gross, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Högskolan väst. Programledare Emmy Rasper

8 Marras 202130min

Bonusfamiljens nya relationsord

Bonusfamiljens nya relationsord

Språkets lyssnare bjuder på sina bästa nyord för familjemedlemmar som existerar men inte har etablerade benämningar. Vad sägs om brormor, moffling, dotterbror eller näskon? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad ska jag kallas i relation till min sons halvsyskon? Och vad kan jag kalla min sons halvsyskon? Förslag: brormor och sonbror. Vad kan barn som inte är biologiska syskon men ändå ingår i samma familj kallas? Förslag: näskon eller sviskon. Vem är jag i relation till min frus barnbarn? Förslag: moffling. Hur ska orden anhörig och närstående definieras och användas? Kan vi hitta på ett svenskt ord som liknar engelskans grandparents eller norskans besteforeldre? Förslag: låna in bästaföräldrar. Hur väl fungerar de äldre orden frände och fränka för allmänna släktingar idag? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

1 Marras 202130min

Suosittua kategoriassa Tiede

utelias-mieli
rss-poliisin-mieli
tiedekulma-podcast
rss-duodecim-lehti
docemilia
rss-mita-tulisi-tietaa
rss-lihavuudesta-podcast
mielipaivakirja
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-ylistys-elaimille
rss-tervetta-skeptisyytta
radio-antro
rss-kasvatuspsykologiaa-kaikille
rss-laakaripodi
rss-radplus
sotataidon-ytimessa
filocast-filosofian-perusteet
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita