Vad tycker Gud om grammatiskt genus?
Historiskt har kristendomen haft stort inflytande över svenskan. Men nu kanske svenskan påverkar Gud? I veckans avsnitt diskuterar vi hur grammatik kan inverka på föreställningen om Gud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet gud och har den nån koppling till god? Varför stavas Gud ibland med versalt G? Hur svårt är det att översätta texter från hebreiska till svenska? Hur kommer det sig att man i Tyskland fortfarande använder Luthers bibelöversättning och att man i Storbritannien läser King James Bible, men att vi i Sverige inte använder Gustav Vasas bibelöversättning från 1540-talet? Varför förekommer både "den helige Ande" och "den heliga Anden"? Varför säger de flesta "gode Gud" och inte "goda Gud"? Och spelar adjektivböjningar någon roll för uppfattningen om Gud? Kommer uttrycket “sent ska syndaren vakna” från ett kristet sammanhang? Varför översätts namnen i bibeln till olika språk och hur uttalades Jesus namn från början? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Sören Dalevi, biskop i Karlstad stift och författare till Barnens bästa bibel. Programledare Emmy Rasper.
25 Loka 202130min
Gå, promenera, spankulera, traska, strosa...
Vandra, flanera, ströva, lunka, spatsera och marschera. Språket tar på sig joggingskorna, går igenom rörelseverben och hittar på ett svenskt ord för power walk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför finns det så många ord för att beskriva att någon rör sig till fots? Varifrån kommer orden lubba och kubba i betydelsen att springa? Varför finns inget bra ord för det engelska power walk? Kan vi lansera ett nytt? Varför kan man använda orden kvista, pinna, sticka och laga som rörelseverb? Varifrån kommer uttrycket “knallar och går”? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
18 Loka 202130min
Så räknar du på andra språk
Det kan vara svårt att förstå hur man räknar på danska och franska. För hur mycket är egentligen firs eller quatre-vingts? Veckans avsnitt handlar om siffornas språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer orden örti och förton i betydelsen många? Är det verkligen korrekt att säga att 20 är en siffra, borde det inte kallas ett tal? Varför har olika språk olika talsystem? Hur fungerar de danska och franska talsystemen? Varför finns det en regel om att man ska skriva siffrorna ett till tolv med bokstäver? Vad är en femfemma? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
11 Loka 202130min
Orden som saknas i svenskan
Lexikala luckor skapar irritation, nyfikenhet och kreativitet. Hur kan det vara så att ord inte finns? Språket uppmärksammar lyssnarnas mest saknade ord och tar upp nya kreativa förslag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Saknade ord som tas upp i avsnittet Hyff. Ett ord från det svenska teckenspråket som betyder ungefär för säkerhets skull. Kan användas i formuleringar som “jag ska bara hyffkissa innan vi går”. Ett svenskt ord för det engelska early adopter. Förslag: snabbanammare, tidig användare och tidiganammare. Motsatsen till favorit. Förslag: värstahat, ofavorit, sämsta. Femtona och sjuttona och så vidare. Ord för att beskriva personer födda till exempel 2015 och 2017. Ett exklusivt och ett inkluderande vi, som gör det tydligt vilka som berörs av ett vi. Förslag: vig för ett inkluderade vi. Ett svenskt ord för feedback. Förslag: återkoppling, respons eller reaktion. Ett svenskt ord för engelskan community. Förslag: det går inte att översätta rakt av, men i olika sammanhang kan samhälle, grupp, krets, sfär och församling fungera. Dugnad. Ett ord från norskan som betyder att man går samman och hjälps åt. Varmna. Ett ord som är motsats till att svalna eller kallna. Dessutom: Vad krävs för att ett ord ska gå från att vara ett “hittepå-ord” till att betraktas som ett “riktigt ord”? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Sara Lövestam, författare, språkvetare, domare i Lantzkampen med mera, som skrivit en krönika i Språktidningen om lexikala luckor. Programledare Emmy Rasper.
4 Loka 202130min
Vem säger tjena, god dag och hallå?
Vem du är och vem du träffar spelar roll för vilken hälsningsfras du använder. Språket handlar om orden vi säger när vi ses eller hörs. Dessutom: Vad har hänt med klassikern "God dag"? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur har "God dag" gått från att vara en artig hälsningsfras till att uppfattas som skämtsamt? Vad är det som avgör vilken hälsningsfras vi använder i olika situationer? Har svenskan extra många hälsningsfraser? Hänger det japanska “moshi moshi” ihop med “morsning korsning”? Behövs en ny hälsningsfras för äldre? Det tycker en lyssnare som helst inte vill svara på hur han mår. Varifrån kommer hälsningsordet tjenare? Dessutom: I avsnittet om hus och hem efterlyste vi fler ord för det som kan kallas kattvind (ett utrymme som finns i hus med snedtak). Vi fick in en massa förslag, som vi berättar om i det här avsnittet. Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
27 Syys 202130min
Därför heter frisörsalongerna som de gör
Språklig kreativitet råder i hårsammanhang. Ordet tofs har nyligen bytt betydelse. Och lyssnarna bidrar med jättemånga namn för frisyren som kan kallas överkamning eller Robin Hood-frisyr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckan språkfrågor Varifrån kommer ordet frisyr? Hur många olika ord kan det finnas för en så kallad överkamning eller Robin Hood-frisyr? Hur har ordet tofs fått en ny betydelse, från frisyren till själva hårbandet? Var kommer ordet kalufs ifrån? Varför heter frisyren - som är som en valk i nacken - svinrygg? Varför har en del frisörsalonger skämtsamma namn? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
20 Syys 202130min
Det har blivit vanligare!
Språkets lyssnare tar upp ord och uttryck som de tror har blivit vanligare på senare tid och Ylva Byrman säger saker som Det har blivit vanligare, om man jämför med medeltiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Har ordet stycken blivit vanligare, i formuleringar som "fem stycken glassar"? Har det blivit vanligare att säga "lyssna till" istället för "lyssna på"? Har addera blivit vanligare? I recept kan det stå "addera socker" istället för "ha i socker" eller "lägg i". Var det vanligare med hårda k-ljud förr i tiden? Har ordet absolut blivit vanligare? Har det blivit vanligare att säga "jag tillhör en av dem"? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
13 Syys 202130min
Förkortningar – förenklar eller försvårar?
De är tänkta att förenkla men kan ibland snarare förvirra och försvåra. Vilka skrivregler gäller för förkortningar? Och kan man verkligen göra ett verb av en förkortning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Bör förkortningar alltid skrivas ut? Kan man förkorta ”på grund av” med p.gr.a eller är det bara p.g.a som gäller? Ska man alltid ha punkter i förkortningar? Ska initialförkortningar skrivas med gemener eller versaler, vd eller VD, it eller IT? Vad har hänt med förkortningen o.s.a. som nu kan användas som verb i meningar som till exempel “jag har osat till festen”? Är det korrekt att använda h som förkortning för timma i svenska texter? Har ordet te något att göra med en portugisisk förkortning från 1600-talet? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
6 Syys 202130min
