Stressen som är bra för språket
Språket11 Syys 2023

Stressen som är bra för språket

Att inte finna orden, staka sig och glömma bort namn kan vara tecken på att språket har påverkats av mycket stress. Men det finns stress som gör dig till en bättre och mer kvicktänkt talare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Vid kortvarig stress fungerar vi lite bättre, har snabbare associationer och koncentrerar oss på det som är viktigt, säger Mats Lekander, professor i psykologi vid Stressforskningsinstitutet.

För att den språkliga förmågan ska gynnas av stress gäller det att vara lagom stressad, om stressreaktionen blir för stark uteblir de positiva effekterna. Tester visar att människor som är långvarigt stressade och har utmattningssyndrom har svårare att finna orden och är sämre på att komma på ord på en specifik bokstav jämfört med människor utan utmattningsdiagnos.

Ordet stress – en nykomling med för bred definition

Ordet stress började användas av läkaren och stressforskaren Hans Selye på 1940-talet och var då ett medicinskt fackord.

– Det första belägget jag hittar på svenska är från 1950 men då sätter man stress inom citationstecken och det visar att det är nytt och att man inte förväntar sig att allmänheten förstår det. De här första beläggen är främst medicinska, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Idag har ordet en bred definition och det tycker psykologiprofessor Mats Lekander är olyckligt.

– Det blir en ihopsmetning av de olika betydelserna av stress. I vardagligt tal skiljer vi inte på långvarig eller kortvarig stress och blandar ihop vardaglig stress med diagnoser och då associeras stress med något farligt. Men vi behöver stress i form av vardagliga utmaningar för att nå mål.

Språkfrågor om stress och ord för att skynda sig

Varifrån kommer ordet stress och när började det användas i svenskan?

Betyder ultrarapid att något går snabbt eller långsamt?

Hur påverkas språket av stress?

Varifrån kommer ordet hasta och har det något med hastati att göra?

Hur gammalt är uttrycket att få raptus i betydelsen att bli rastlös?

Varifrån kommer uttrycket i full kareta i betydelsen i full fart?

I gotländskan kan man säga ”snäll di nå da!” som betyder ”skynda dig nu då!”. Har snäll någon koppling till det tyska ordet schnell?

Läs och lyssna mer om ordet stress

Artikel om ordet stress och Hans Selye: Stressbegreppets historia av Marie Åsberg, senior professor i psykiatri, (från Mind, september 2017).

Artikel och radioavsnitt, på engelska, om hur stress som begrepp uppkom och vad tobaksindustrin hade med saken att göra (från NPR juli 2014).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Mats Lekander, professor i psykologi, vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och vid Karolinska Institutet. Programledare Emmy Rasper.

Jaksot(934)

Repris: Därför säger vi pjäxa, slalom och super-G

Repris: Därför säger vi pjäxa, slalom och super-G

Skidsäsongen är här och Språket ger sig ut i skidspåret och pratar skidor, valla, snöblind, flatljus, FIS och fart. Avsnitt från 15 februari 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Detta avsnitt är en repris av det här avsnittet från 2021.

7 Helmi 202230min

Får man inte säga Vitryssland, Bombay och Peking längre?!

Får man inte säga Vitryssland, Bombay och Peking längre?!

Det händer att länder och städer byter namn och vissa namnändringar är mer kontroversiella än andra. Språket guidar dig genom Mumbai, Beijing, Belarus, Eswatini och Nordmakedonien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVem bestämmer vad ett land ska heta?Vad finns det för officiella regler kring länders namn?Hur gick det till när Sveriges Radio och andra medier slutade använda Vitryssland för att istället säga Belarus?Varför kan länder eller städers namnbyten väcka känslor?Hur kommer det sig att Peking nu kallas Beijing?Varför heter staden Bombay också Mumbai?Hur har Calcutta blivit Kolkata?Hur gick det till när landet Burma bytte namn till Myanmar?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lena Olausson, språkvårdare på Sveriges Radio, Sveriges Television och UR. Programledare Emmy Rasper.

31 Tammi 202230min

Så blev militären bäst på akronymer

Så blev militären bäst på akronymer

Inom försvarsmakten är ords exakta betydelse viktig och dubbeltydighet uppskattas ej. Följ med Språket på en militär visitering av akronymer, kommandon och språk utan emotioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarifrån kommer ordet mönstring?Lumpen i betydelse värnplikt, var kommer det ifrån?Malaj användes inom det militära för handräckningsvärnpliktig, men varför sa man just malaj?Vad är utmärkande för det militära språket?Varför används många akronymer inom försvaret?Vad ska ett rum där vapen förvaras kallas, är det militära ordet kassun rätt?Har ordet polimasa någon militär koppling?Har det militära språket påverkat allmänspråket?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst David Bergman, major och doktor i psykologi från Försvarshögskolan. Programledare Emmy Rasper.

24 Tammi 202230min

Därför behöver du fortfarande kunna stava

Därför behöver du fortfarande kunna stava

Spelar det nogån rlol om en txet är rtätsavtad elelr itne? Ja, säger Språkets expert Henrik Rosenkvist som på fritiden letar korrekturfel i morgontidningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVad är korrekturläsning?Vad betyder tryckfelsnisse och tidningsanka?Vad har hänt med yrket korrekturläsare?Ordet "utav" förekommer allt oftare i texter men ska det inte vara “av”?Vilka är de vanligaste korrekturfelen i texter?Hur kommer det sig att människor kan stava rätt i vissa sammanhang men inte i andra?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

17 Tammi 202230min

Orden som avslöjar din ålder

Orden som avslöjar din ålder

Vet du vad kautschuk betyder men inte vad ordet simp står för, då är du nog en av Språkets äldre lyssnare. Språket bjuder in till språkliga möten över generationsgränserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVad kan man lära av ett språkligt utbyte mellan generationer?Är det verkligen så att ord blir utslitna och ersätts av andra? Är uttrycket "att hänga" i betydelsen "att umgås" ett nytt sätt att använda ordet hänga?Varför har en del börjat säga “en fena på något”, heter det inte “fena på något” utan “en”?Varifrån kommer fenomenet att säga “nunu” eller “härhär” istället för bara nu och här? Och är det något som bara yngre personer gör?Varför anser många att anglicismer är dåligt och är det en generationsfråga?Varför kallar vissa sin partner eller käresta för baby och när började det användas i svenskan?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

10 Tammi 202230min

Därför kan man säga jätteliten, skitgod och sjukt frisk

Därför kan man säga jätteliten, skitgod och sjukt frisk

De kallas förstärkningsord eller förstärkande förled och kan ge extra kraft åt budskap men också skapa irritation. Ett jättejättebra avsnitt av Språket om orden som förstärker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorHåller ordet diametralt på att bli ett allmänt förstärkningsord för att markera stora skillnader?Varför kan man säga skvatt galen men inte skvatt glad, och vad betyder skvatt?Varifrån kommer ordet himla och hur länge har det använts?Varför är jätte ett så vanligt förstärkande förled?Har jätte tappat i värde, så att man nu måste säga jättejätte?Var används bål som förstärkande förled och var kommer ordet ifrån?Ordet ärke används i både ärkebiskop och ärkefiende vad betyder ärke?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

3 Tammi 202230min

Språkets nyårspanel diskuterar språkåret 2021

Språkets nyårspanel diskuterar språkåret 2021

Vilka ord finns med på nyordslistan? Vem ska ta ansvar för att fler lär sig svenska i Sverige? Borde ordet Norénjul finnas med i SAOL? Språkets nyårspanel ger svaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I nyårspanelenSusanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet och ny återkommande språkexpert i Språket i P1. Sara Lövestam, författare, språkvetare och språkkrönikör i Svenska Dagbladet.Tomas Riad, ledamot i Svenska akademien och professor i nordiska språk vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.

27 Joulu 202130min

Julhälsningar på olika språk och en rimmad jul

Julhälsningar på olika språk och en rimmad jul

Språket önskar God jul med julhälsningar från världens olika hörn och julklappsrim från 30-talet till idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarifrån kommer seden att skriva julklappsrim?Vad är poetisk licens?Man kan rimma julskinkan och rimma verser till julklapparna. Är det samma ord eller två ord med olika ursprung?Vad har hänt med hälsningsfrasen “En fröjdefull jul”? Språket får julkort med julhälsningar på olika språkFrån:Cecilia Uddén, MellanösternAndreas Liljeheden, BrysselFilip Kotsambouikidis, GreklandJohanna Melén, MoskvaJohan Mathias Sommarström, Istanbul. Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

20 Joulu 202130min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
docemilia
rss-duodecim-lehti
rss-poliisin-mieli
mielipaivakirja
rss-radplus
radio-antro
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-tervetta-skeptisyytta
filocast-filosofian-perusteet
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-kasvatuspsykologiaa-kaikille
rss-politiikasta-podcast
rss-laakaripodi
rss-ilmasto-kriisissa
rss-taivaanranta
rss-taivaantarkkailijan-tarinoita