Det hemliga svenska atombombsprogrammet

Det hemliga svenska atombombsprogrammet

Världen chockades av förödelsen av den första atombomben den 6 augusti 1945 över den japanska staden Hiroshima. Amerikanarna passade också på att testa en plutoniumbomb över Nagasaki tre dagar senare. Bara dagar efter atombomberna över Japan inleddes arbetet med att ta fram en svensk atombomb.I Hiroshima och Nagasaki dödades runt 150 000 människor. Ett nytt fruktansvärt vapen var fött och få kunde överblicka konsekvenserna av att atomklyvning skett utanför laboratorerna.


Mindre än två veckor efter Hiroshima och Nagasaki gav den svenska överbefälhavaren uppdraget till Försvarets forskningsanstalt att skaffa kunskaper om hur kärnvapen fungerar tillsammans med ett betydande anslag på 450 000 kronor. I februari 1948 lämnade försvarsstabschefen Nils Swedlund ett formellt uppdrag till Försvarets forskningsanstalt (FOA) att utreda möjligheterna att skaffa atomvapen. Tre månader senare var utredningen om ett framtida kärnvapenprogram klar. Inom tio år skulle Sverige kunna framställa sin första atombomb.


I detta nymixad avsnitt 36 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell som är historiker med inriktning på freds- och konfliktsvetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit boken Svenska förintelsevapen.


Hela programmet beräknades kosta nästan en halv årsbudget för försvaret.1954 argumenterade statsminister Tage Erlander för en satsning på atomvapen, som sedan klubbas i riksdagen 1956. Och bland de högsta militärerna var anskaffning av kärnvapen en självklarhet i slutet på 1950-talet.


Folkliga protester mot atombomben tog fart 1958 med Aktionsgruppen mot svensk atombomb och socialdemokratin hade varit splittrad hela tiden ända upp på regeringsnivån. Allt mer av forskningen kring kärnvapnen flyttades pragmatiskt in under skyddsforskningen med statsminister Tage Erlanders goda minne.Sverige fick också löften om att skyddas under USA:s kärnvapenparaply. Därför skrev Sverige under icke-spridningsavtalet för kärnvapen år 1968.Trots detta behöll Sverige kapaciteten att producera plutonium en bit in på 1970-talet i Ågestaverket utanför Farsta i Stockholm. De sista experimenten med vapenplutonium skedde så sent som 1972.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jaksot(748)

Kom ihåg Alamo – nederlaget som byggde Texas (nymixad repris)

Kom ihåg Alamo – nederlaget som byggde Texas (nymixad repris)

Slaget om Alamo år 1836 saknade strategisk betydelse för den texianska revolutionen och utgången var given på förhand. Men den meningslösa heroismen där 180 män gick i döden mot mångdubbelt fler regul...

20 Touko 202348min

Hedvig Eleonora blev rikets första dam under 55 år

Hedvig Eleonora blev rikets första dam under 55 år

Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp (1636-1715) spelade en viktig roll i den svenska kungafamiljen. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto Sveriges första dam till sin död 1715. Som änkedro...

17 Touko 202352min

När en handfull män erövrade Latinamerika (nymixad repris)

När en handfull män erövrade Latinamerika (nymixad repris)

Under några årtionden på 1500-talet erövrade en handfull spanjorer välorganiserade riken med miljontals invånare i dagens Mexiko och Peru. Spanjorerna var teknologiskt överlägsna, men viktigare var at...

13 Touko 20231h

Rymdkapplöpningen från Sputnik till Apollo

Rymdkapplöpningen från Sputnik till Apollo

Rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen tog ordentlig fart efter att Sovjet skjutit upp satelliten Sputnik 1 i omloppsbana runt jorden den 4 oktober 1957, men drömmarna om att resa ut i rymden ...

10 Touko 202354min

Tredje rikets uppgörelse med Versaillefreden (del 5, nymixad repris)

Tredje rikets uppgörelse med Versaillefreden (del 5, nymixad repris)

Tredje rikets utrikespolitik präglades av viljan att göra upp med den förnedrande Versaillefreden efter första världskriget och att skaffa sig livsutrymme österut. Här hittar vi själva kärnan i Adolf ...

6 Touko 202352min

Heinrich Himmlers planer för Sverige

Heinrich Himmlers planer för Sverige

Nazistledaren Heinrich Himmlers (1900-1945) intresse för germansk rasmystik gav honom ett särskilt engagemang för Sverige där han trodde sig finna ursprunget för arierna. Han skickade tidigt arkeologi...

3 Touko 202357min

Tredje rikets raspolitik som förövning inför det totala kriget (del 4, nymixad repris)

Tredje rikets raspolitik som förövning inför det totala kriget (del 4, nymixad repris)

För nazisterna var deras lära om raser och kampen mellan raser helt central. I deras världsbild var judarna ett dödligt hot mot det tyska folket som kom både i formen av internationell kapitalism och ...

29 Huhti 202347min

Svensk kärnkraft från teknikoptimism till dystopiska olyckor

Svensk kärnkraft från teknikoptimism till dystopiska olyckor

Sverige satsade tidigt på kärnkraften och kom att utveckla en egen teknologi kallad den svenska linjen. Bara några månader efter atombomberna släppts över Hiroshima och Nagasaki tillsatte ecklesiastik...

26 Huhti 202355min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
i-dont-like-mondays
sita
siita-on-vaikea-puhua
kaksi-aitia
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
uutiscast
poks
antin-palautepalvelu
kolme-kaannekohtaa
joku-tietaa-jotain-2
mamma-mia
aikalisa
yopuolen-tarinoita-2
rss-murhan-anatomia
rss-palmujen-varjoissa
rss-nikotellen
meidan-pitais-puhua
rss-haudattu
loukussa