Sveriges mest använda bok - Psalmboken del 2 (R)

I veckan samlas 39.000 scouter från 150 olika länder i Skåne för det så kallade det 22 World Scout Jamboree. För några år sedan ändrades den svenska scoutlagens första punkt från att scouten ska visa vördnad för Gud och hans ord till att en scout ska söka sin tro och respektera andras. Varför ändrades lagen? Och vad gör scouten som inte tror? Hör Johan Nilsson intervjuas direkt från Jamboreen. Massmördaren Andes Behring Breivik är tydlig med att hans illdåd riktade sig mot det mångkulturella samhället, och särskilt mot islam som han anser hotar Norge och hela Europa. Detta är åsikter som han inte är ensam om. Under de senaste åren har islamkritikerna vunnit mark och Breivik själv knyter i sitt 1 500 sidor långa manifest an till Eurabia-tankarna, den litteratur som utmålar islam som vår tids största hot. Människor och tros reporter Natacha López försöker i ett reportagé teckna denna spretiga rörelse. Hör ett fördjupande samtal om Eurabia-litteraturen liksom det sprängstoff en religiös Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Heinä 201142min

Människor och tro i P1 fredagen den 22 juli 2011. Allt fler människor flyr torkan och svälten i det katastrofdrabbade Somalia. FN och andra hjälporganisationer anklagar den al-Qaida-inspirerade Al-Shabab-rörelsen - som styr stora delar av landet för att ha förvärrat krisen genom att slänga ut flera internationella hjälporganisationer 2009 och anklagat dom för att vara anti-muslimska. En av få internationella organisationer som fick lov att stanna kvar är den muslimska biståndsorganisationen Islamic Relief Worldwide. MOT ringer upp huvudkontoret i England för att tala om deras erfarenhet av hjälparbetet i Somalia och relationen till Al-Shabaab. "VAR FRUKTSAMMA OCH FÖRÖKA ER" . 4,6 miljoner barn i världen har fötts genom konstbefruktning. En procent av dessa är födda i Sverige som ligger i topp för IVF-behandlingar, men bara för par. Människor och tro besöker en fertilitetsklinik i Israel, som kallas för konstbefruktningens huvudstad. Hit kommer även ortodoxa judiska kvinnor för att s Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Heinä 201140min

Nya protester har brutit ut på Tahrirtorget i Kairo i vad som kallas Egyptens andra revolution. Protestanterna tycker att reformerna går för långsamt och att politiker och poliser som begått brott ska ställas inför domstol. Samtidigt formerar sig de politiska krafterna för parlamentsvalet i höst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det Muslimska Brödraskapet är Egypten bäst organiserade rörelse, trots att den har varit förbjuden sedan 1954. Inför valet had de bildat det politiska partiet, Frihets- och Rättvisepartiet. Att partiet kommer att få inflytande på Egyptens politik står klart. En huvudpunkt är att landet ska styras utifrån sharialagens principer. Vad innebär det? Och vilken position får kvinnor i partiet? En av ledarna, Amr Darag, och två "muslimska systrar", Zahraa El Shater och Sondos Asem, berättar om sin syn på Egyptens framtid. I april skrev Tv-stjärnan Buthayna Kamel historia genom att bli Egyptens första kvinnliga presidentkandidat. - Min kandidatur är ett resultat av revolutionen. Den är viktig inte bara för Egyptens kvinnor utan för alla egyptier. Den 49-åriga före detta programvärden har gjort sig känd för att utmana den egyptiska makteliten och tala om tabulagda ämnen som våld mot kvinnor och sex. Hör Buthayna Kamel som kallar sig feminist och socialdemokrat och som vill utgöra ett alternativ till de religiösa krafter som fått spelrum efter Mubarakregimens fall. -Det är med blandade känslor jag ser mitt land delas. Jag gratulerar Sydsudan, där folket nu kan få sina rättigheter, men i Norra Sudan är risken att islamisterna till en början blir starkare, och livet för kvinnorna blir hårdare. Lubna Al-Hussein blev världskänd för två år sedan när hon arresterades för att ha burit byxor. Det anses vara ett brott mot de stränga sharialagarna i hennes hemland Sudan och kan bestraffas med upp till fyrtio piskrapp. Lubna utmanade myndigheterna och sa att hon gärna skulle ta sitt straff, om hon fick se var i Koranen det stod att detta klädesplagg var förbjudet. Samtidigt passade hon på att bjuda in vänner, journalister och diplomater till rättegången, som på så sätt fick enorm uppmärksamhet världen över. Hon skrev också en bok där hon ifrågasatte och kritiserade förtrycket av kvinnor baserat på islam i Sudan. Men vad hände sedan? Riskerar kvinnor fortfarande spöstraff på grund av sin klädsel i Sudan? Hur kan delningen av landet påverka islamisternas inflytande? Och hur blev Lubnas eget liv, när tv-kamerorna slocknat? Hör Lubna Al-Hussein som nyss kommit ut med sin andra bok: Suis-je Maudite? "Är jag förbannad? Sedan islamistiska Hamas tog över Gazaresmsan sommaren 2007 har kvinnors liv reglerats allt mer. Hamas har utfärdat lagar som förbjuder kvinnor att röka och åka motorcykel och påtvingar kvinnor i vissa yrkesroller att bära sjal. Men hur framgångsrika har lagarna varit? Hur har livet för Gazas kvinnor förändrats under Hamas? Terje Carlsson besöker Gaza. Den allra sista filmen om Harry Potter hade premiär i veckan och med det avslutas en epok av magi och det godas kraft över det onda. I USA har Harry Potter-böcker bränts på bål av fundamentalistiska kristna grupper som anser att böckerna uppmuntrar till satanism medan bokens författare J.K. Rowling menar att hon alltid föreställt sig Harry Potter som kristen. Jesusfigur eller en inspiration till häxkonst? Vi ringer upp den norska religionshistorikern Jeanette Sky som skrivit boken "Religion og fortelling fra Ingmar Bergman til Harry Potter". Utrikeskrönikan handlar om svart humor mitt i den grekiska krisen och är signerad David Rasmusson. Programledare: Marie-Louise Kristola Producent: Anneli Rådestad anneli.radestad@sr.se

15 Heinä 201140min

---PODD För första gången i världshistorien har världens kyrkor kommit överens om en uppförandekod för kristen mission. Mindre arrogans och nedvärderande attityder är några av reglerna, liksom att inte bära falskt vittnesbörd om andras tro utan bygga relationer till andra religioner. I Kvartssamtalet berättar Anders Wejryd, svenska kyrkans ärkebiskop om sitt starka miljöengagemang. I sin ungdom tänkte han bli läkare eller ingenjör men kärleken till Gud var starkare. Han blev istället präst, men har bibehållit sitt stora intresse för naturvetenskapen. 2008 bjöd han in företrädare för olika religioner till ett möte om jordens klimat. Det brådskade att mobilisera opinionen inför FNs stora klimatmöte i Köpenhamn. Idag kan ha besviket konstatera att den stora mobiliseringen kommit av sig. - Jag tror att det är människors rädsla för förändring som gör att allt för litet händer. Dessutom berättar vi om den fantastiska indiska tempelskattens förbannelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Heinä 201140min

Den 9 juli föds en ny nation, Södra Sudan, efter det långvariga krig mellan de norra och södra delarna som avslutades 2005. Det fredsavtal som då slöts löper nu ut, och i en folkomröstning i januari i år röstade en stor majoritet i söder för en självständig stat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den sudanesiska konflikten har ofta beskrivits som en motsättning mellan det muslimska norr mot det kristna söder, men den är mer komplicerad än så. Framtidsutsikterna ser inte så ljusa ut för den nya nationen, säger afrikakännaren Redie Bereketeab vid Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala. Han förutspår inte bara fortsatt krig mellan norr och söder utan också inbördeskrig i söder. På torsdag börjar Kristdemokraternas riksting i Umeå. Partiet, som återigen hamnat under 4 % spärren i de senaste Sifo-mätningarna, kritiseras både internt och av politiska analytiker för att vara otydligt i sin politik. Andra menar att problemen att nå fram till väljarna handlar om att homo-och abort-frågorna skymmer resten av partiets politik. Ekots Mari Forssblad rapporterar direkt från rikstinget och KDUs nyvalde ordförande Aron Modig beskriver vilken strategi han har för att partiet ska växa och attrahera nya unga väljare och varför han tycker att KDU är en av de viktigaste aktörerna i svensk politik just nu. Det har gått ett halvår sedan media i Sverige och i resten av världen uppmärksammade spänningarna mellan judar och muslimer i Malmö. Sedan dess talas det om behovet av kulturella och religiösa dialogforum, men hur effektivt är det med dialog för att motverka fördomar? Vilka når man och vilka når man inte? Hör Agneta Nordins reportage om prästen och imamen i Malmö om sitt kontroversiella nära samarbete som de själva betecknar som ett fredsprojekt och hör Jehoshua Kaufmann från Forum för inter-religiös samverkan i Malmö om varför han ändå tror på dialogforum. På fredag lämnar Ungern över ordförandeskapet i EU till Polen, ett land som har fått kritik för sin kulturella homogenitet och sin konservativa hållning gentemot homosexuella och i abortfrågan. Polen säger sig vilja driva frågor om öppenhet under sitt styre men vad handlar det om för öppenhet och hur öppet är egentligen Polen? Hör Jakub Swiecicki från Utrikespolitiska institutet. Utrikeskrönikan är signerad Susanne Rhodiner och kommer från Moskva. P.S. Påven har börjat twittra! Den 29 juni, 2011 skickade Påven sitt första twitter-meddelande: ”Kära vänner, jag har just lanserat News.va. Prisad vare vår Herre Jesus Kristus! Med mina böner och välsignelser, Benedictus XVI.” www.twitter.com/@BenedictXVI Utrikesminister Carl Bildt som också använder mikrobloggen Twitter, tvittrade på onsdagsmorgonen: ”Än så länge har jag fler följare än Vatikanen här. Kan inte hålla länge till." www.twitter.com/carlbildt Programledare: Tithi Hahn Producent: Anneli Rådestad anneli.radestad@sr.se

1 Heinä 201140min

Tyskland förbundskansler Angela Merkel dödförklarade i höstas "det multikulturella projektet", Storbritanniens premiärminister David Cameron gjorde samma sak i vintras, Frankrikes president Nicolas Sarkozy följde efter. Också i Sverige ifrågasätts multikulturalismen mer och mer. Men vad innebär den? Få tycks vilja ifrågasätta mångkulturella eller pluralistiska samhällen. Det som ifrågasätts är en en politik som accepterar att etniska och religiösa grupper lever efter särskilda regler eller som uppmuntrar till parallella samhällen. Människor och tro besöker Storbritannien där fenomenet diskuteras livligt, inte minst i spåren av självmordsdåden i tunnelbanan 2005. Då blev det uppenbart att unga muslimer som växt upp i Storbritannien levde i parallella kulturer. Londonbomberna blev också en väckarklocka för nationalekonomen Rumy Hasan, som kastade sig in i debatten genom att skriva boken "Multikulturalism, några obekväma sanningar". I reportaget besöks också en shariadomstol, som dömer i familjeangelägenheter. Fenomenet har mött stark kritik från grupper som t ex One Law for All. Och Sveriges Radios Tysklandskorrespondent Caroline Salzinger berättar om debatten i Tyskland. I studion diskuterar Lisa Bjurwald frilansjournalist som nyligen kom ut med reportageboken Europas skam - rasister på frammarsch, Ozan Sunar, nybliven verksamhetschef för kulturhuset Moriska paviljongen i Malmö och Jasenko Selimovic, statssekretererare hos integrationsminister Erik Ullenhag. Programledare: Tithi Hahn tithi.hahn@sverigesradio.se Producent: Sören Wibeck soren.wibeck@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Kesä 201143min

Kriget i Bosnien har fått stor uppmärksamhet efter att den bosnienserbiske generalen Ratko Mladic gripits och ställts inför rätta för krigsförbrytelser och etnisk rensning under 90-talet. Hur går livet vidare i de drabbade områdena? Många länder, däribland Sverige, har satsat stora pengar på att hjälpa flyktingar att flytta tillbaka. Men på många håll går återflyttningen trögt och rapporter talar om diskriminering av minoriteter i hela Bosnien Hercegovina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Minnet av kriget lever fortfarande starkt bland folkgrupperna och landet är splittrat. Frilansjournalisten Henrik Dammberg besöker ett område i östra Bosnien Hercegivona, nuvarande Republika Serbska, som under några månader av 1992 rensades nästan helt på muslimer, eller bosniaker som den muslimska folkgruppen kallas i Bosnien Hercegovina. Hela 90 procent av de egna medlemmarna har svag relation till Svenska kyrkan, enligt en ny undersökning. De flesta är dock positiva till kyrkan, men när livet pågår som bäst får det inga större konsekvenser för livsföringen. De som inte är konfirmerade har särskilt svårt inse relevansen i sitt medlemsskap. Visserligen når kyrkan 85 procent av medlemmarna under ett år, men det är i samband med konfirmation, dop, vigsel och begravning. Reportage om undersökningen, vars syfte är att få klarhet i hur kyrkan "kan vara relevant i samtidsmänniskans liv". Människor och tros medarbetare Åsa Furuhagen är på besök i sydöstra Turkiet och rapporterar från klostret Mor Gabriel som är det äldsta kvarvarande syrisk ortodoxa klostret i världen. Klostret har länge varit i konflikt med turkiska staten och kurdiska ledare om ett landområde Försök att konfiskera området har lett till protester från EU och Europarådet för mänskliga rättigheter och har varit en stötesten i förhandlingarna med EU. I januari i år beslöt turkiska högsta domstolen att stora delar skulle tillfalla turkiska staten. Utrikeskrönikan kommer från Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. Karin Wiborn blir ny generalsekreterare i Sveriges kristna råd. Här finns Sveriges kyrkor samlade. Vilka är de viktigaste frågorna? Hur ska en kvinna kunna vara företrädare för också den katolska och de ortodoxa kyrkorna, som avvisar kvinnliga präster? Programledare: Tithi Hahn tithi.hahn@sverigesradio.se Producent: Sören Wibeck soren.wibeck@sverigesradio.se

17 Kesä 201143min

I helgen väljer Turkiet nytt parlament. Det styrande AK-partiet och premiärminister Erdogan tycks gå mot en ny seger. Partiet satstar på att få två tredjedels majoritet för att ensamt kunna påverka förändringarna av konstitutionen. I Turkiet finns idag en majoritet för en ny konstitution eftersom den nuvarande gett mililtären ett avgörande inflytande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men farhågan är att AK-partiet med egen majoritet utformar den helt efter egna prioriteringar. Kritikerna varnar för partiets auktoritära tendenser och islamistiska rötter. Bland religiösa minoriteter finns både farhågor och förhoppningar inför valet och arbetet med den nya konstitutionen. Åsa Furuhagen följer valrörelsen på plats i Turkiet och hon har bland annat mött aleviter och armenier i Istanbul. Den 11 september blev ett begrepp för urskiljningslös terror. Efter bomberna i Londons tunnelbana 2005 blev också 7/7 ett uttryck för detta. Fyra unga muslimer sprängde sig själva, 56 människor dödades och 700 skadades. Efter dådet var frågan: Varför händer detta? Varför vänder de sig mot det land de växt upp i? Varför dödar de människor? Hur kan vi förhindra att det händer igen? En man som har en del svar är Ghaffar Hussain i London. Han anslöt sig i unga år till den radikala islamistiska organisationen Hizb ut-Tahrir, som är förbjuden i många länder. Men han kom till en vändpunkt och arbetar idag mot radikal islamism. Dilwar Husain i Leicester avbröt sin teoretiska akademiska forskning efter 7/7 och har sedan varit engagerat sig för att motverka radikalisering bland Storbritanniens muslimer. Vad är deras erfarenheter? Vad kan en vigd person i Svenska kyrkan göra och fortfarande behålla sin tjänst? En diakon i Linköping stift, Annika Spalde, har dömts i domstol fyra gånger för olika former av civil olydnad. Domkapitlet har prövat om hon i fortsättningen får utöva sin tjänst. Beslutet kom i onsdags: ärendet lämnas utan åtgärd. Programledare: Tithi Hahn tithi.hahn@sr.se Producent: Sören Wibeck soren.wibeck@sr.se

10 Kesä 201144min