Språket6 Tammi 2025

Snösmocka och stökväder – så skapas väderspråket

Splittrat regn, moln som sjunker ihop, snösmockor och vädervarningar. Hör om orden och uttrycken som används för att beskriva väder, från SMHI:s sakliga facktermer till kvällstidningarnas löpsedlar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det finns en härlig språklig kreativitet i löpsedelsord som snösmocka och stökväder, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Till skillnad från kvällstidningarnas kreativa väderspråk arbetar SMHI med att ge väderprognoser med ett sakligt språk. På myndigheten finns ett kompendium från 1984 som ger vägledning vid språkliga diskussioner.

– Vi har ett jättekompendium rån 1984 som vi ofta går tillbaka till när det kommer upp språkdiskussioner. Vi har förnyat det gång på gång, men går ofta tillbaka till det här ursprungsdokumentet, säger Kristin Hallberg, prognosmeteorolog på SMHI.

Språkfrågor om väder, SMHI, snö och regn

Varifrån kommer orden snösmocka? Hur uppkom det och hur gammalt är det?

Varför säger meteorologer “nysnö”, all snö som faller är ju ny?

Vad menar meteorologerna när de säger “splittrat regn” och är det samma sak som ”spridda skurar”?

Varför heter det snålblåst och hundväder?

Har ”ur” i uttrycket ”ur och skur” något att göra med väderfenomenet när det är regn i hela luften?

Lär dig mer om väderspråk

Se filmen Vad är konvektion? från SMHI (från maj 2020).

Läs artikeln Väderspråk: vad betyder orden? från SMHI.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Kristin Hallberg, prognosmeteorolog från SMHI. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(500)

Häcklöperska och väninna – därför används kvinnliga titlar

En del titlar har feminina former såsom skådespelerska eller dansös, men inte bagare eller präst. Hör om varför vissa blir kvinnliga och andra inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det...

25 Touko 30min

Så uppkommer nya ord i språket

Det finns flera sätt att bilda nya ord på, och i svenska språket är det lätt att göra det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Man kan ju alltid ta ett lite ovanligt ord, till exempel ”plo...

18 Touko 30min

Språket vi stör oss på i medierna

Språkfel i välrenommerade medier kan vara mycket irriterande, vi grottar ner oss i rubriker, radioprat och artiklar som lyssnarna reagerat på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I tidningar...

11 Touko 30min

Småländska – mer än bara Emil i Lönneberga-dialekten

Många förknippar kanske småländska med Astrid Lindgren och karaktärerna i hennes böcker. Men går det att prata om en enda småländska? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det går mycket väl...

4 Touko 30min

Äldre släktingar säger konstiga saker – återigen

Min mormor, född 1887 i Medelpad, använde ordet Lyssnarna undrar om äldre släktingars ord och uttryck och vi lär oss om häffel, speta och bissa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många lys...

27 Huhti 30min

Därför heter det lathund – och andra ogenomskinliga ord och uttryck

Språket är fullt av ord och uttryck som vi använder och förstår utan att nödvändigtvis veta hur de uppkom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Så är det med ganska många ord runt omkring ...

20 Huhti 30min

Så hanterar du en språkpolis

Vi har alla träffat på dem en del av oss kanske rent av är en. Det här avsnittet tillägnas alla språkpoliser där ute! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En språkpolis kan definieras som nå...

13 Huhti 30min

Därför använder vi omoderna uttryck

Teknik förändras snabbare än språket och därför använder vi fortfarande uttryck som lägga på luren och banda intervjuer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns många ord och uttryck s...

6 Huhti 30min