Så kan Europa stå upp mot Putin på egen hand
Gräns18 Maalis

Så kan Europa stå upp mot Putin på egen hand

Tusentals miljarder sätts i rullning när Europa ska försvara sig utan USA.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

EU är inte känt för att agerat snabbt och enat, men det är just vad som händer nu. Nyligen beslutade kommissionen att EU ska satsa ofattbara 9 000 miljarder kronor på militär upprustning.

– Man måste lite trolla med knäna för att få fram pengar, säger Katarina Engberg, senior rådgivare på Svenska institutet för Europapolitiska studier.

Det stora trolleritricket, som skapar 80 procent av alla pengar i den här historiska satsningen, är att EU:s budgetregler slängs ut genom fönstret. Nu är det fritt fram för länder att låna och gå med budgetunderskott - så länge pengarna används till försvaret. Och flera stora länder som Frankrike och Tyskland bedöms lägga 3.5 procent av BNP på försvaret i slutet av det här året. Klart över Natos nuvarande krav på 2 procent.

– Det sägs lite på skämt att i Volkswagenfabrikerna i Tyskland, där man nu har problem med försäljningen, kanske man kommer producera stridsvagnar istället, säger Engberg.

EU agerar i chock

Det som skakat om EU är insikten att USA allt mer ser ut som ett land vars intresse inte längre är Europas säkerhet, men redan för 25 år sen började USA flytta säkerhetspolitiskt fokus från Europa till Kina.

– Det där har vi vetat så vi borde ha ställt om tidigare men det är ju inte EU:s fel i första hand utan det är ju den stämning som varit rådande i Europa, säger Engberg.

EU är vad medlemsländerna gör det till. Det räcker att kolla på hur Sverige förhållit sig till hoten i sin omgivning dom senaste 20 åren för att förstå varför EU inte agerat mycket tidigare och rustat upp.

– På det övergripande planet har vi massa saker som vi hoppas att Ryssland skulle bli. En demokrati, en rättsstat och så vidare, men jag tror att fundamentalt så vill vi egentligen bara vara i fred för att utveckla vårt samhälle och vårt välstånd, säger Oscar Jonsson som forskar på rysk krigföring vid Försvarshögskolan.

Medan Sverige mest vill vara ifred så har Ryssland helt andra planer.

– De ryska målen är ju extremt expansiva. Man vill göra om världsordningen tillbaka till en tid då liksom stormakterna dikterar.

Slå tillbaka i alla domäner

Ryssland är ett militärt hot mor Europa, men ekonomiskt är EU överlägset. Ett faktum Europas länder borde bli bättre på att utnyttja. Ett sätt att göra det på är pressa den ryska skuggflottan.

– Rent konkret skulle man kunna sanktionerar fartyg men också genomföra inspektioner. Det finns sätt att i alla fall göra den långsammare eller sinka den, säger Emil Wannheden som är nationalekonom och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut.

Ett annat ekonomiskt vapen skulle vara att använda de frusna ryska pengarna som beslagtogs i början av den storskaliga invasionen.

– Man har de här frysa reserverna på ett konto så man får ränta på de här pengarna helt enkelt och det är ju ganska mycket pengar nästan 300 miljarder dollar så att det blir ju en del en slant i ränta också och den avkastningen ger man då till Ukraina sen är diskussionen om man ska ta hela summan då och ge till till Ukraina för Ukrainas återuppbyggnad.

Fast det räcker inte med pengar, det behövs också en strategi. Det är tydligt att Sverige saknar en strategi för att möta Rysslands allt mer hotfulla agerande. Ett exempel är de många hybridattackerna som sker relativt ostraffat.

– Man kallar upp en ambassadör och skäller ut vederbörande. Bland det mest intensiva är att utvisa underrättsofficerare som är här under täckmantel, men inte ens det är ju speciellt avskräckande, säger Oscar Jonsson.

Avskräckningens principer kan brytas ner i tre delar: bygga förmåga, bli villig att använda förmågan och till sist att motståndaren vet om det här. Gör ni x kommer vi svara med y.

– Det är någonting som jag tror är viktigt i strategin. Handling är det som den ryska ledningen lyssnar på, inte ord. Det är inte att vi säger att någonting är oacceptabelt eller oansvarigt som gör att någon kommer förändra sitt agerande, utan det är vad för praktiska konsekvenser en handling får.

EU:s plan

EU vill effektivisera inköpen av vapen, ammunition och annat försvarsmateriel.

– Kommissionens plan det är att man ska samordna beställningarna inom den europeiska unionen mellan medlemsstaterna och sedan göra gemensam upphandling av olika system men också stimulera produktion, forskning, utveckling, säger Katarina Engberg.

Ett området som är prioriterat för kommissionen är utvecklingen av luftförsvar både vad gäller satelliter och luftvärn, två områden där Europa idag är väldigt beroende av USA.

Ett problem för EU-familjen är att alla länders försvarsindustrier inte kan få del av lika mycket pengar, och göra samma saker. Det kommer finnas vinnare och förlorare.

– Vi kanske måste slå ihop företag, vilka ska då få ge sig? Vi kanske måste lägga beställningen i ett land istället för ett annat och det är inte svårt att föreställa att det skapar stress i systemet. Så det skulle jag säga att där finns det då många hinder att övervinna, säger Katarina Engberg.

MEDVERKANDE:

  • Katarina Engberg, senior rådgivare på Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps.

  • Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och expert på rysk krigföring.

  • Emil Wannheden, nationalekonom och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

  • Claes Aronsson, Programledare

  • Kalle Glas, Programledare & Producent.

LJUD: Sveriges Radio, SVT, DW, Daily Mail, Försvarsmakten, Welt, Europaparlamentet

Jaksot(157)

PODDTIPS: Beredskap - om din plats i totalförsvaret

PODDTIPS: Beredskap - om din plats i totalförsvaret

Om kriget kommer vill staten att du bidrar i försvaret. Men vet du din plats? Poddtips om Beredskap med Erik Blix: Michael Malm som jobbar med totalförsvarsfrågor på Försvarsmakten berättar om vem som blir soldat, när den som är förskolelärare ska rycka in och dessutom reder vi ut varför din häst kan bli krigsplacerad. Och vad händer om du vägrar?En podd om Beredskap med P4 Extras Erik Blix2018 uppmanade regeringen alla svenskar att göra sig bättre förberedda för en kris. För extremväder, svåra olyckor eller militära hot. Minst en vecka ska du kunna klara vardagen för dig och din familj, utan tillgång till vatten, värme, mat och kommunikation.Sedan dess har vi upplevt en pandemi och nu – ett krig i Europa.Så hur har du det med din beredskap. Kanske har du eget skyddsrum, vevradio och sju dunkar vatten. Eller är du mer som alla andra. Som knappt har batterier hemma.Podden Beredskap, för dig som vill veta mer om vilka prylar och kunskaper vi behöver i en kris. Programledare Erik Blix.

27 Huhti 20221min

Rysslands hämnd mot de svenska forskarna

Rysslands hämnd mot de svenska forskarna

När Rysslands främste oppositionspolitiker förgiftas riktas fokus plötsligt mot en forskningschef i Umeå. Det svenska labbet kan avslöja förbjudna kemiska vapen och hamnar mitt i ett ryskt maktspel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förgiftningen av den kände oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj hösten 2020 har likheter med det som händer idag i Ukraina. Det verkar handla om hämnd. Kanske kan den här berättelsen också lära oss något om hur det ryska svaret på EU:s sanktioner kommer att se ut i framtiden.Medverkande: Åsa Scott, avdelningschef vid Totalförsvarets forskningsinstitut i Umeå, Johanna Melén, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan, Fredrik Löjdquist, chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet (intervjun är gjord innan krigsutbrottet i februari 2022) och Rikard Norlin forskare vid Totalförsvarets forskningsinstituts labb i Umeå.Programledare: Bo Torbjörn EkProgramledare: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsReporter: Per VallgårdaTekniker: Mats JonssonLjud från: Adult Swim, Sky News, Sveriges Radio, CBS, AP, AFP, BBC, Reuters.

20 Huhti 202231min

Cyberkrigarna som strider mot Putin

Cyberkrigarna som strider mot Putin

Dagens krig förs inte bara på marken utan också i cyberrymden. Där kan även svenskar bli cyberkrigare i Ukrainas armé. Men det kan utsätta både dom själva och Sverige för allvarliga risker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Våra samhällen blir allt mer uppkopplade och sårbara för attacker och det här märks inte minst i det pågående kriget. Det här ställer också nya krav på Sveriges försvar.Medverkande: Fredrik Börjesson, it-säkerhetsstrateg för den militära säkerhetstjänsten MUST, Patrik Ahlgren, chef för cyberförsvarssektionen vid Försvarshögkvarterets ledningsstab, Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, David Lindahl, it-säkerhetsforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Marika Ericson, chef på centrum för operativ juridik och folkrätt på Försvarshögskolan.Programledare: Bo Torbjörn EkProgramledare: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsReporter: Per VallgårdaTekniker: Mats JonssonLjud från: SR, MSNBC, "AnonymousTVyoutube"

6 Huhti 202229min

Omringad i kriget - så flydde Johan ut ur Ukraina

Omringad i kriget - så flydde Johan ut ur Ukraina

När kriget i Ukraina bryter ut evakueras svenska observatörer. Men Johan Chytraeus fastnar då en bro sprängs. Gruppen hade kunnat säkra bevis på brott mot civila men omringas snart av ryska soldater. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Civila blir beskjutna och dör i kriget i Ukraina. Nu startar utredningar om att Ryssland begått krigsbrott.Samtidigt måste neutrala observatörer lämna Ukraina, till exempel de från OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. De som skulle kunna säkra bevis på vad som händer på plats kan inte längre jobba.Hör om hur den svenske observatören Johan Chytraeus blir fast i Cherson då staden belägras av ryska styrkor, och hur han till slut tar sig ut.Medverkande:Johan Chytraeus, ställföreträdande chef vid OSSE:s lokalkontor i Cherson.Carina Lamont, universitetsadjunkt på Försvarshögskolan.Inger Österdahl, professor på Uppsala universitet.Programledare:Bo Torbjörn EkProgramledare:Ulrika BergqvistReporter:Per VallgårdaProducent:Carl-Johan UlvenäsAnsvarig utgivare:Nils Eklund

23 Maalis 202232min

EXTRA: Kriget, oron och makten över rädslan

EXTRA: Kriget, oron och makten över rädslan

Fruktan är ett vapen i den ryska arsenalen, enligt den svenska försvarsmakten. Hur hanterar man krigsoron i Sverige? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Försvarsmakten börjar med återkommande lägesuppdateringar på grund av kriget i Ukraina och säkerhetskrisen i Europa.Det svenska samhället är inte drabbat, men många är oroliga och det psykologiska maktspelet runt kriget måste hanteras av både privatpersoner och av försvaret.Medverkande: David Bergman, doktor i psykologi och lärare på Försvarshögskolan. Misse Wester, professor i riskhantering på Lunds universitet.Programledare:Bo Torbjörn EkProgramledare:Ulrika BergqvistProducent:Carl-Johan UlvenäsAnsvarig utgivare:Nils Eklund

16 Maalis 202216min

Taktiken bakom ryska kärnvapenhotet

Taktiken bakom ryska kärnvapenhotet

Vladimir Putin ökar pressen genom att hota med Rysslands stora kärnvapenarsenal. Vad är det som kan hända? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De ryska strategiska robottrupperna försätts i i slutet av februari i högre beredskap. Det här tolkas som ett politiskt påtryckningsmedel från Vladimir Putin.De stora, strategiska domedagsvapnen som skapade terrorbalansen under kalla kriget har dammats av, men få tror att de kommer att användas.Taktiska kärnvapenSamtidigt finns en annan arsenal: De taktiska kärnvapnen, såna som kan användas på ett slagfält, i ett krig. Och i den ryska planen för krigföring kan de komma in i ett relativt tidigt skede.Hur akut är kärnvapenhotet? Och vad har Sverige för beredskap för ett kärnvapenscenario?Medverkande:Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare på Försvarshögskolan.Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning.Martin Goliath, forskare i kärnvapenfrågor på Totalförsvarets forskningsinstitut.Programledare:Bo Torbjörn EkProgramledare:Ulrika BergqvistReporter & researcher:Per VallgårdaProducent:Carl-Johan UlvenäsAnsvarig utgivare:Nils EklundTekniker:Mats JonssonLjud från: ABC NEWS, BBC, Sveriges Radio, SVT

9 Maalis 202231min

EXTRA: Riskerna med svenska vapen till Ukraina

EXTRA: Riskerna med svenska vapen till Ukraina

För första gången sedan 1939 skickar Sverige nu vapen till en krigszon. Vad betyder några tusen pansarskott för Ukraina och hur förändrar det här läget för Sverige? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges riksdag har beslutat att gå in med militärt stöd i Ukraina i form av 5000 pansarskott 86.- De kan användas för att stoppa eller hindra och fördröja en framryckning av bepansrade fordon. Men de skulle också kunna användas i strid inne i städerna, säger Björn Fägersten, chef för Utrikespolitiska Institutets Europaprogram.Kan stoppa 2.500 ryska stridsfordonVapnet är lätt att använda och kan sättas i händerna på en person utan någon längre militär utbildning. För att stoppa ett fordon krävs en träff från 1-2 pansarskott.- Det innebär ju i teorin att 2.500 fordon kan stoppas av de här pansarskotten, säger Fredrik Jacobsson, arméns vapenofficer. Men för att göra skillnad krävs att de här vapnen som nu utlovas från länder i och utanför Europa, når fram. Och här ser Björn Fägersten många och allvarliga risker längs vägen.Medverkande: Fredrik Jacobsson, arméns vapenofficer och Björn Fägersten, seniorforskare och chef för Utrikespolitiska Institutets Europaprogram.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, programledare, reporterCarl-Johan Ulvenäs, producentPer Vallgårda, reporter och research.

2 Maalis 202217min

EXTRA: Rysslands krig ritar om hotbilden mot Sverige

EXTRA: Rysslands krig ritar om hotbilden mot Sverige

Kriget har nått Ukraina i full skala. Nu förändras hotbilden i hela Europa snabbt och det här får konsekvenser också för Sverige och vårt försvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det som händer i Ukraina har redan ritat om den säkerhetspolitiska kartan i Europa.- Det vi ser nu är ju det värsta scenariot som man har spekulerat i på förhand, en massiv attack från många olika håll, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.Nytt läge i EuropaKriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014 förändrade säkerhetsläget och Sverige ställde om politiken för att återigen satsa på ett nationellt försvar i nära samarbete med andra som Nato och länderna kring Östersjön. Sverige ska ställa upp solidariskt om andra blir angripna. Vad betyder detta nu?- Vi har ju länge sagt att vi inte ska stå passiva om något annat EU-land eller nordiskt land blir angripet. Så bara för att vi själv inte har någon landgräns mot Ryssland så betyder det ju inte att Sverige kan se på sin egen säkerhet från ett isolerat svenskt håll, säger Jacob Westberg.Hur långt sträcker sig den där solidariteten i ett läge där Baltikum nu känner sig hotat och oron växer även i Finland, Sveriges närmaste försvarspartner?Medverkande: Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, programledare, reporterCarl-Johan Ulvenäs, producentPer Vallgårda, research.

24 Helmi 202217min

Suosittua kategoriassa Politiikka ja uutiset

rss-ootsa-kuullut-tasta
aikalisa
ootsa-kuullut-tasta-2
politiikan-puskaradio
rss-podme-livebox
rss-vaalirankkurit-podcast
otetaan-yhdet
linda-maria
the-ulkopolitist
et-sa-noin-voi-sanoo-esittaa
rss-raha-talous-ja-politiikka
rss-hyvaa-huomenta-bryssel
mita-koulussa-ei-opetettu
positiivista-poditiikkaa-huff-lindgren
rss-lets-talk-about-hair
rss-mina-ukkola
rss-fingo-podcast
rss-tyolinjalla-pekka-sauri