Så kan Europa stå upp mot Putin på egen hand

Vladimir Putin erkänner områden i östra Ukraina som självständiga och beordrar in ryska styrkor. En försämring av säkerhetsläget, som ökar risken för strider. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk förklaras som självständiga av Ryssland, och det handlar även om områden som Ukraina kontrollerar.In i detta skickar Vladimir Putin "fredsbevarande styrkor", alltså rysk militär.– Det innebär ju att man riskerar nu ganska snart att få en direkt kontaktyta mellan ukrainska och ryska stridskrafter, säger Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker.Större ryska målRyssland hotas med sanktioner, men det här påverkar inte Putins strategi för Ukraina, tror bedömare.– Det handlar om hela Ukraina så att han kommer att använda det här på något sätt för att skapa en regimförändring eller att tillskansa mer territorium från Ukraina, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska Institutet.Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker och doktor i freds- och konfliktforskning.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, programledareCarl-Johan Ulvenäs, producent

22 Helmi 202216min

USA går ut med att en rysk attack kan komma inom dagar. Vad är syftet med det och kan man lita på underrättelsetjänsternas uppgifter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett ryskt anfall mot Ukraina kan inledas i mitten av februari 2022.De här uppgifterna har kommit från Vita huset, både från officiella och inofficiella källor.– Jag har svårt att ta det på riktigt allvar, det där exakta, men däremot ett fönster på kanske två, tre veckor. Det tar jag på stort allvar, säger Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet.Ryssland har hela tiden dementerat uppgifter om en attack och säger att de drar tillbaka delar av trupperna nu. Men ordkriget fortsätter parallellt med de diplomatiska ansträngningarna.Sanningen oklar– Vi kan inte lita på någon utav sidorna. Men västsidans information ligger närmare en rimlig sanning än ryssarnas information, säger Jan Hallenberg.Men vad är USA:s syfte med att gå ut med det här? Hallenberg tror att det handlar om taktik och erfarenheter från Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014.– Då hade den amerikanska säkerhetstjänsten mängder med information men de gick nästan inte ut med någonting. Och detta har både politikerna i Washington och underrättelsetjänsterna lärt sig. Denna gången kommer vi att varna på förhand.Medverkande: Tidigare försvarsattachén i Washington Bengt Svensson och Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet. Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils Eklund

15 Helmi 202212min

Hemliga operationer, gråzoner och dold påverkan. En rysk toppgeneral har målats ut som hjärnan bakom Rysslands moderna krigföring. Vem är han och vad är strategin i Europas säkerhetskris? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den svenska regeringen flaggar för cyberattacker mot finansväsendet, och kallar bland andra riksbankschefen till möte.Säkerhetsexperten Katarina Engberg bedömer att bakgrunden är de omfattande sanktioner som ska sättas in mot Ryssland, om de väpnade styrkorna attackerar Ukraina.– Det kan ju då hända att man från rysk sida vidtar motåtgärder av olika slag också mot det västliga finanssystemet. Och då finns ju cyberattacker som en del i ett sådant scenario, säger hon.HybridkrigföringCyberattacker är en av metoderna i gråzonsområdet, eller den hybrida krigföringens konst. Här har den ryske toppgeneralen Valerij Gerasimov fått ge namn åt strategin bakom rysk, modern krigföring.– Det där är ju en föreställning som är ganska brett utspridd. Att Gerasimov kommer in och revolutionerar hela den ryska militära tänkandet. I synnerhet med fokus på det vi kallade hybridkrigföring, säger Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan.Men är bilden sann? Och vad innebär den så kallade Gerasimovdoktrinen?Gräns går på djupet med tänkandet bakom den pågående konflikten mellan Ryssland, USA och EU.Medverkande: Jan Kinnander, chef för Säkerhetskontoret vid Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, Katarina Engberg, oberoende konsult och senior rådgivare vid Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, Oscar Jonsson, forskare vid Försvarshögskolan, Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Per Vallgårda, researcherCarl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson

9 Helmi 202232min

Tre ryska landstigningsfartyg i Östersjön påverkade Sverige att förstärka trupperna på Gotland. Men vart de tog de vägen sen? Gräns följer hur brickorna rör sig i ett säkerhetspolitiskt spel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spänningarna i Europa fortsätter.Ryssland skickar kravbrev, Storbritannien varnar och tidigare händelser glöms fort då allt snurrar snabbt.I mitten av januari kom tre ryska landstigningsfartyg in i Östersjön, och bidrog till den svenska förstärkningen på Gotland.– I det här läget när vi har en helt annan situation i omvärlden med mer osäkerhet så är det naturligt att en sån här avvikelse från normalbilden ges större uppmärksamhet, säger Jonas Kjellen på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.Fartygen lämnade Östersjön och reser nu mot en ny plats, där de kan komma att spela en roll i situationen runt Ukraina och Europa.– I just marinens krafter så finns det ju ett stort signalvärde. Det finns tydliga signaler som andra stater förstår, säger Jonas Kjellén.

2 Helmi 202213min

Sverige har länge varit ett militärt alliansfritt land. Samtidigt samövar försvaret med Nato. Sveriges geografiska läge gör landet strategiskt viktigt. Men vart ringer överbefälhavaren om det smäller? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svensk trupp förstärker på Gotland mitt i den säkerhetspolitiska krisen i Europa. Det är en markering om att Sverige är berett att skydda sitt eget territorium. Men det är tydligt att vi inte förväntar oss att göra det helt på egen hand åtminstone inte under någon längre tid.– Nu har vi valt en linje där vi gärna ser att vi gör det tillsammans med andra, säger Jan Törnqvist, tidigare insatschef i Försvarsmakten.Tabubelagd kontaktI dag har Sverige ett omfattande försvarssamarbete med andra länder. Vi samövar med Nato och andra och våra förmågor har anpassats så att de effektivt kan delta i gemensamma insatser.Det finns de som hävdar att Sverige står så nära Nato det går utan att vara uttalad medlem i försvarsalliansen.– I praktiken är vi en del av väst och har ju varit det under hela det kalla kriget. Mycket av det som då skedde dolt sker idag helt öppet, säger Mikael Holmström, författare och journalist. Landet mitt emellanSamtidigt lever bilden av Sverige som ett land som inte ska provocera kvar i många svenskars medvetande.– Det finns ju en väldigt stark föreställning kring neutralitetsbegreppet. Att Sveriges neutralitet har hållit oss utanför krig, säger Eva Hagström Frisell, forskningsledare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI. Medverkande: Mikael Holmström, författare och journalist, idag på Dagens Nyheter, Eva Hagström Frisell, forskningsledare på Försvarets Forskningsinstitut, FOI, Jan Törnqvist, tidigare insatschef för Försvaret.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Per Vallgårda, researcherCarl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson

26 Tammi 202232min

Ryssland ställer ultimatum om framtiden för Europa. Efter tre toppmöten väntas nu ett svar som kan avgöra säkerhetsläget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I början på januari 2022 hålls tre intensiva toppmöten för att undvika upptrappning i den redan spända säkerhetssituation som bottnar i Ukraina - men som nu handlar om Europa.– Det här handlar framför allt från den ryska sidan om att komma överens med USA, säger Gudrun Persson på Totalförsvarets forskningsinstitut.Mötena sker under intensiva dagar: USA och Ryssland, Nato och Ryssland och sist ett möte i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.Det är en ödesvecka för Europa - men vad gav de här mötena egentligen? Avspänning– eller upprustning?Militär förstärkning på GotlandI anslutning till den här krisen gör Sveriges försvarsmakt en beredskapsanpassning - och plötsligt patrullerar soldater Visby hamn.Nästa steg i den pågående krisen kommer nu. Denna vecka har Ryssland krävt att få skriftliga svar på sina krav om stopp för nya Nato-medlemmar och tillbakadragande av trupper och vapensystem.– Vi får se om det kommer några skriftliga svar. Och om Ryssland nöjer sig med det. Vilket jag ärligt talat har svårt att se, säger Gudrun Persson.Ljud är hämtat från: Sveriges Radio, SVT, Deutsche Welle, NATO.Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporterCarl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson

17 Tammi 202216min

Ett israeliskt spionprogram som utvecklats för att stoppa terrorism och kriminalitet ertappas med att istället användas mot människorättsaktivister, journalister och världspolitiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren 2021 uppmärksammas spionprogrammet Pegasus med att ha avlyssnat människorättsaktivister, journalister och världspolitiker.Tiotusentals personer misstänks enligt Amnesty vara intressanta för programmet som kallats det mest avancerade avlyssningsverktyget någonsin.Pegasus har utvecklats av israeliska NSO Group, ett företag med rötter i den israeliska underrättelsetjänsten.Spionprogrammet Pegasus– Det är klart att det här är ett problem, säger Anders Edholm som är överste på Försvarsmaktens avdelning som ansvarar för cyberförsvar.  Enligt Anders Edholm kan Pegasus utgöra ett hot, även om det ännu inte identifierats några kopplingar till avlyssnade svenska medborgare.– Det finns väldigt många som är intresserade av att övervaka journalister, oliktänkande, den allmänna befolkningen. Det här är en marknad och det är därför den här typen av programvaror finns och den kommer att fortsätta finnas, säger Anders Edholm.Ljud i avsnittet är från: Sveriges Radio, France 24, ABC, CBS 60 Minutes.Bo Torbjörn Ek, programledareCarl-Johan Ulvenäs, producent Alexander Gagliano, reporterAnsvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson

12 Tammi 202230min

Nya pusselbitar om höstens stora spionhistoria de två bröder som misstänks för grovt spioneri. Den ene har arbetat i svensk underrättelsetjänst, och där finns mycket känsliga uppgifter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I september häktas en man misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, brottsrubriceringen ska senare ändras och det rapporteras att att mannen har befunnit sig djupt inne i den svenska säkerhetsapparaten.– Om en sådan person visar sig ha arbetat för en främmande makts räkning så kan väldigt mycket utav känslig information har läckt ut, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys på Lunds universitet.Både den här mannen och hans bror blir senare häktade för grovt spioneri, men de nekar till brott.Spionage i SverigeTidigare i höstas inleddes det första åtalet på 18 år mot en man som senare dömdes för att ha spionerat mot fordonstillverkaren Scania.Att nu två spioneriärenden uppmärksammas samma höst tror Wilhelm Agrell handlar om att säkerhetspolisen de senaste åren har avbrutit spioneriförsök snarare än att spioneriet har legat på paus.– Man vill hellre avstyra brott än att dra fram saker i ljuset. Avslöjande spionerifall som man måste föra vidare till åtal, det kräver stora resurser och det har ju också utrikespolitiska konsekvenser, säger Wilhelm Agrell.

29 Joulu 202124min