Del 1: PFAS-gifternas svindlande miljardnota

Nya metoder för övervakning blir allt vanligare i kampen mot coronaviruset. Appar, mobildata och övervakningskameror ska skydda vår hälsa, men samtidigt varnas det för skapandet av övervakningsstater. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nice är Frankrikes mest övervakade stad. Här finns över 3000 övervakningskameror i en stad stor som Malmö. Nu ska dessutom artificiell intelligens och ansiktsigenkänning sättas in i jakten på brottslingar. Och under coronapandemin används drönare som filmar gatorna och ropar ut varnande budskap. En sån här utveckling oroar forskare som historikern Yuval Noah Harari. Han menar att i kristider som under coronapandemin snabbspolas den tekniska utvecklingen och oprövad och kontroversiell teknik tas i drift. Risken att inte göra någonting anses ofta vara större. Men när krisen väl är över kan det bli svårt att göra sig av med de nya övervakningssystemen. I programmet hörs: Jean-Philippe Claret, vd för företaget Confidentia i Monaco som utvecklar ansiktsigenkänningsmjukvara åt polisen i Nice, Sandra Bertin, chef inom den kommunala polisen i Nice och ansvarig för innovation, Emmanuel Aguera, medlem i organisationen Ligue-des-Droits-de-l'Homme, Christel Backman, forskare inom övervakningsstudier på Göteborgs Universitet. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

7 Touko 202019min

Klarar du av Covid-19 bättre om du gör andningsövningar och försöker träna upp dina lungor? Och spelar det någon roll vad du äter och dricker för att lindra symtom? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu sprids filmer på nätet med olika typer av andningsövningar. Att ta djupa andetag sägs kunna förbättra våra möjligheter om vi blir sjuka i Covid-19. Det kommer också mycket tips på vad som skulle kunna vara bra och dåligt att äta för att få ett bättre immunförsvar. Men vad gäller egentligen? Kan vi "boosta oss" för att stå emot coronaviruset? I programmet hörs: Monika Fagevik Olsén, professor vid Göteborgs universitet och universitetssjukhusöversjukgymnast, Birgitta Heyman, professor i experimentell immunologi vid Uppsala Universitet, och Cecilia Magnusson, läkare och professor i folkhälsoepidemiologi på Karolinska institutet. ProgramledareCecilia Ohlén ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

4 Touko 202019min

Coronapandemin har lett till att man inom äldrevården nu börjat prioritera att hinna med brytpunktssamtalen på ett annat sätt än tidigare. För döden kan komma mycket snabbare än man räknat med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Brytpunktssamtalet är tillfället att formulera hur man vill leva sin sista tid. Det samtalet tillhör de viktigaste patienträttigheterna, men ändå har vården ofta skjutit samtalen så långt på framtiden att patienten inte längre klarar av att vara med själv. Det förs då med de anhöriga istället. Såväl vårdpersonal som anhöriga och patient skyggar ofta för frågor kring döden – men om ett brytpunktssamtal genomförs i god tid får patienten chansen att på bästa sätt ta vara på sin sista tid, och kan slippa en hel del rädsla kring hur den sista tiden ska bli. Nu under coronapandemin är kanske de här samtalen viktigare än någonsin att hinna med. I programmet hörs: Maria Taranger, överläkare och verksamhetschef Östra sjukhuset Göteborg, Anna Holst, specialist allmänmedicin och chef för Närhälsan Backa vårdcentral Göteborg, Bertil Axelsson, professor palliativ vård Umeå universitet. ProgramledareYlva Carlquist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

30 Huhti 202019min

Sven Wingquist revolutionerade fabriksindustrin med sitt kullager och skapade en svensk världssuccé. Maskiner blev mer hållbara och pålitliga, men uppfinnaren själv förpassades ut i kulisserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Sven Wingquist var 23 år gammal flyttade han till Göteborg där han jobbade som driftsingenjör i Gamlestadens stora textilfabrik. Den var byggd på lerig mark nära Göta älv vilket gjorde att det ibland blev sättningar i det stora fabrikskomplexet, något som skapade kostsamma stopp i produktionen. Wingquist skapade då sitt självreglerande kullager. Snabbt förstod han att hans "förlåtande" kullager skulle komma att revolutionera driftsäkerheten i industrin. Han tog patent och kullagren blev en svensk världsframgång för SKF, Svenska Kullagerfabriken. Men 1919 lämnade Sven Wingquist företaget han byggt upp. Varför då? I programmet hörs: Martin Fritz, professor emeritus i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet, Victoria van Camp, teknisk direktör SKF. ProgramledareMats Carlsson Lénart LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

27 Huhti 202019min

På infektionsavdelning 30F på Akademiska sjukhuset i Uppsala vårdas personer i isoleringsrum som blivit svårt sjuka i covid-19. Hur är det att bekämpa en sjukdom med oklar behandlingsbild? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ännu finns inget läkemedel mot covid-19. Ett malarialäkemedel har testats i vården, men Läkemedelsverket har avrått ifrån vidare användning på grund av eventuella allvarliga biverkningar. På infektionsavdelning 30F ser sjuksköterskorna och läkarna varierande symptom hos patienterna, men gemensamt är andningssvårigheterna. Vissa är också mentalt påverkade och förvirrade utan att man riktigt vet orsaken. Ständigt finns oron över om andningshjälpmedlen och vårdplatserna ska räcka till. Personalen beskriver hur skyddsutrustningen är helt nödvändig, men att den tar tid att ta av och ta på. Den påverkar också kommunikationen i vårdteamen – och inte minst patientsamtalen. Många samtal förs nu via telefon för att undvika springet in i och ut ur isoleringsrummen. I programmet hörs: Sandra Myrberg, specialistsjuksköterska i infektionssjukvård, Fredrik Lindell, läkare och specialist i infektionssjukdomar, Gustav Bergström, fysioterapeut, Hans Barkevall, 87, som tillfrisknat efter att ha varit sjuk i covid-19. ProgramledareCecilia Ohlén ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

23 Huhti 202019min

Att vara optimist eller pessimist är en del av vår personlighet, som i sin tur är en del av vårt genetiska arv. Vad spelar optimism och pessimism för roll i en kris som Coronapandemin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Människor är överlag lite mer optimistiskt än pessimistiskt lagda. Men inte bara optimistens chanstagningar har klarat sig vidare genom evolutionen, även pessimistens riskanalyser behövs eftersom det är situationen som avgör vilken syn på världen som fungerar bäst. En yttre kris som Coronapandemin rubbar inte vår grundläggande syn på världen, snarare reagerar vi olika på det som sker, säger Mikael Landén, professor i psykiatri. Vi saknar ofta självinsikt om att vi färgas av optimism eller pessimism, men pågående pandemi visar att vi måste försöka motverka våra känslodrivna beslut och utgå från fakta, säger Anna Rosling Rönnlund från Gapminder. I programmet hörs: Anna Rosling Rönnlund, Stiftelsen Gapminder, Louise, med erfarenhet av att leva ”alltför optimistiskt”, Mikael Landén, professor i psykiatri Göteborgs universitet, Urban Olsson, professor i biodiversitet och systematik vid Göteborgs universitet. ProgramledareYlva Carlquist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

20 Huhti 202019min

Coronapandemin har gett 2020-talet en svår start med många dödsfall världen över och en världsekonomi som tvärbromsat. Vilken livssyn är det som dominerar idag och vad får den för konsekvenser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 100 år sedan har ”Det glada 20-talet” just börjat. Efter kulturell och ekonomisk blomstring kommer börskrasch och ekonomisk depression. Historiska paralleller är lätta att dra. Var vi kanske lika aningslösa om vad som väntade innan Coronapandemin kom? Optimism och pessimism påverkar våra beslut, inte minst när det kommer till det ekonomiska planet. På många arbetsplatser och inom den personliga utvecklingen råder samtidigt en sorts positivitetskult som säger att vi måste vara optimister för att lyckas och bli lyckliga. Medierna och politiken har ett fokus på konflikter och "det värsta scenariot" som kanske gör oss alltför pessimistiska inför framtiden. I programmet hörs: Mathias Sundin, fd liberal riksdagsledamot, numera Warp Institute, Richard Wahlund, professor Handelshögskolan i Stockholm, Emelie Fröberg, lektor Handelshögskolan Stockholm, Ida Hallgren, leg psykolog och frilansande filosof och doktorand i filosofi Göteborgs universitet. ProgramledareYlva Carlquist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

16 Huhti 202019min

Under Spanska sjukan för 100 år sedan användes på sina håll fysisk distansering och nedstängning av samhället för att hindra smittspridning. Men inte i någon större utsträckning i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I amerikanska St Louis minskades dödligheten i Spanska sjukan med hälften jämfört med Philadelphia. Enligt forskare berodde framgången på att man på ett tidigt stadium stängde ner skolor, lekplatser, bibliotek och kyrkor och förbjöd folksamlingar på mer än 20 personer. Många städer i USA införde liknande omfattande restriktioner. I Europa var det mindre vanligt med såna här åtgärder - i Sverige knappt några alls, enligt före detta statsepidemiologen Annika Linde. Trots att hotet om smittan var känt så hölls omfattande militärövningar hösten 1918, vilket ledde till att sjukdomen fick stor spridning. Karantänvapnet är mycket kraftfullt, men eftersom samhället ser annorlunda ut idag så måste vi tänka till noggrant hur vi använder det, säger medicinhistorikern Peter Nilsson. Samtidigt är Spanska sjukan också en källa till kunskap för forskare som försöker utveckla behandlingsmetoder för att få ned dödligheten i virussmittor. I programmet hörs: Annika Linde, pensionerad professor i virologi och tidigare statsepidemiolog, Peter Nilsson, professor vid Lunds universitet och chef för enheten för medicinsk historia, Staffan Normark, seniorprofessor vid Karolinska Institutet. ProgramledareMarcus Hansson ProducentUlrika Björkstén

13 Huhti 202019min