Del 1: PFAS-gifternas svindlande miljardnota

Vilka fakta och data ligger bakom Folkhälsomyndighetens rekommendationer? Vi besöker deras analysgrupp för att få veta hur deras bild av viruspandemin skapas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje dag strömmar nya data in till den myndighet som organiserar vårt försvar mot coronaviruset. Men ännu saknas viktiga nyckelfakta om virusets smittsamhet och annat för att man ska kunna ge en tydlig bild av var vi är på väg och hur många som blir allvarligt sjuka. Samtidigt får Folkhälsomyndigheten kritik för att de inte är tillräckligt öppna med vad de vet. Sitter de på hemlig information? Absolut inte, säger de ansvariga på myndigheten. I programmet hörs Lisa Brouwers, analyschef på Folkhälsomyndigheten, Maria Axelsson, epidemiolog FHM, Sharon Kuhlmann, statistiker FHM, Anders Tegnell, statsepidemiolog FHM. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

6 Huhti 202019min

Hur ska vårdpersonalen klara av en långvarig kris, där det är brist på både vårdplatser och skyddsutrustning? Vårdpersonal kan tvingas ta beslut som kan strida mot deras inre moraliska kompass. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Moralisk stress till följd av prioriteringar som vården måste göra är inget nytt, men att under varje arbetspass bedöma och besluta om vilka patienter som har störst möjlighet att tillgodogöra sig behandling - som nu vid Covid19 - är nytt för nästan alla i den svenska vården. Undantagna är de läkare och sköterskor som varit ute i världen och arbetat under exempelvis Ebolaepidemierna i Afrika. Två av dem är Martina Gustavsson, sjuksköterska och forskningshandläggare vid Karolinska institutet och Fredrik Rücker, infektionsläkare vid Falu lasarett. Det är viktigt att så många som möjligt känner till begreppet moralisk stress och att man vet att det är helt normalt att känna frustration, vrede och sorg efter att ha tvingats till svåra beslut, säger Martina Gustavsson. I programmet hörs Martina Gustavsson, forskare inom katastrofmedicin vid Karolinska Institutet och sjuksköterska. Fredrik Rücker, infektionsläkare vid Falu lasarett. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

3 Huhti 202019min

Testa, testa, testa, säger WHO, men Sverige har valt en annan väg för att komma tillrätta med Coronaviruset. Snart kan vi se vem som har haft sjukdomen och blivit frisk. Blir vi immuna? Ingen vet än. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nya blodprov som ska visa om viruset funnits i kroppen. De kallas antikroppstester och efterfrågas just nu över hela världen och de första testerna har gett goda resultat i Göteborg. Men det är många som vill ha dem och det är en osäker väntan på att få leveranser. Samtidigt utvecklas nya varianter på testet på flera håll i Sverige. I programmet hörs Sara Schulz, omvårdnadschef akutmottagningen Karolinska sjukhuset Huddinge, Tomas Bergström, professor i virologi vid Göteborgs universitet, Åke Lundkvist, professor i medicinsk mikrobiologi vid Uppsala universitet, Sophia Hober, professor i molekylärbiologi vid KTH. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

30 Maalis 202019min

Ali Mirazimi utvecklar ett läkemedel för svårt sjuka Covid-19-patienter som förväntas vara klart och godkänt inom några månader. Parallellt jobbar han på ett vaccin och ett Corona-test. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett internationellt team med bland annat forskaren Ali Mirazimi arbetar just nu intensivt med att snabbt få ut ett effektivt läkemedel som kan hjälpa svårt sjuka Covid-19-patienter. Det handlar om att lura viruset att inte etablera sig på mänsklig cell, utan på en falsk receptor istället. Det gör man genom att kopiera proteinet på de celler i kroppen som viruset gillar att etablera sig på. I programmet medverkar Ali Mirazimi, adjungerad professor i laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet och SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

28 Maalis 202019min

Kan Helsingfors värmas upp av kärnkraft? Staden har utlyst en tävling i hur den i framtiden ska värmas upp på ett hållbart sätt. Ett svenskt och ett finskt team förespråkar små kärnkraftverk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 22 mars var det 40 år sen svenskarna folkomröstade om kärnkraften. Debatten har fått nytt liv i och med klimatfrågan och nu tittar kärnteknikbranschen på små reaktorer, så kallade SMR, Små Modulära Reaktorer, för att lösa energifrågan i framtiden. Ett finskt respektive svenskt team har gett sig in i tävlingen om hur Helsinfors ska fjärrvärmas. De har var sitt SMR-koncept. Frågan är vem som vinner? I programmet hörs: Janne Wallenius, professor i reaktorfysik KTH, Ville Tulkki, forskningsgruppledare Teknologiska forskningscentralen VTT, Jaakko Leppänen, professor och ansvarig för reaktorsäkerhet på Teknologiska forskningscentralen VTT. ProgramledareGustaf Klarin LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

23 Maalis 202019min

Uppmaningen för äldre att begränsa sina sociala kontakter, hålla sig borta från folksamlingar, inte trängas på bussen och helst inte handla själv, innebär stora förändringar. Hur kan de bäst hanteras? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gudrun Wieslander är 77 år och är en av alla äldre som ska undvika att träffa folk. Hon har slutat träna på gym och tänker att hon kan gå mer i skogen istället nu. Men vad är det som gör att äldre personer är mer känsliga för sjukdomen Covid-19? Och vilken effekt kan isolering få när det gäller att skydda äldre från att smittas? Vetenskapsradion På Djupet frågar sig också om det kan få negativa konsekvenser om man inte får komma ut och leva som vanligt. I programmet hörs: Gudrun Wieslander, pensionär, Erik Salaneck, infektionsläkare och docent i infektionsmedicin vid Akademiska sjukhuset Uppsala, Johan Giesecke, professor emeritus vid Karolinska Institutet, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, fd statsepidemiolog, Sigrid Nordberg, pensionär, Ann Bentzer och dotter, Ingvar Berild, pensionär. ProgramledareCecilia Ohlén ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

20 Maalis 202019min

Vad ska vi göra med plasten som ingen vill ha? För zero waste-aktivister hindrar plasten framväxten av en cirkulär ekonomi. För sopeldningsföretagen i Sverige ger plast allt dyrare koldioxidutsläpp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I italienska Capannori är tvåbarnspappan Simone Tomei nere i några få kilo sopor om året. Han har en rulle med 20 soppåsar som kommer att räcka i tio år. Varje påse är försedd med ett unikt chip så att kommunen vet exakt hur mycket sopor varje hushåll genererar. Industrin satsar på nya innovativa metoder att ta tillvara på det mödosamt utsorterade avfallet. Så kallat rejekt från pappersmassaindustrin förvandlas till lastpallar och blomkrukor. Men marknaden för sådana produkter är begränsad. Samtidigt blir så kallad energiåtervinning ett allt sämre alternativ för just gammal plast. I Sverige brottas nu de kommunala sopförbränningsanläggningarna med växande kostnader för koldioxidutsläpp som uppstår när plast eldas upp. Priserna för så kallade utsläppsrätter har rakat i höjden och förra året kostade plastförbränningen de kommunala kraftbolagen 600 miljoner kronor, enligt branschorganisationen Avfall Sverige. Carbon Capture kan vara ett sätt att få ned utsläppen och därmed kostnaderna. I programmet hörs: Simone Tomei, medlem i projeketet ”zero waste-family” i Capannori i Toscana, Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys vid KTH i Stockholm, Enzo Favoino, ordförande för Zero Waste Europes vetenskapliga utskott, Sune Scheibye, informationsansvarig Amager Resource Center i Köpenhamn, Klas Svensson, rådgivare energiåtervinning hos Avfall Sverige. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

16 Maalis 202019min

Varje år slängs nio miljoner ton blöjor, bindor och inkontinensskydd i soporna i Europa, som sedan eldas upp eller läggas på soptipp. Men nu finns maskinen som kan återvinna engångsblöjor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett italienskt företag har i tio års tid utvecklat en maskin som kan återanvända materialet i engångsblöjor. Inom ramen för ett EU-forskningsprojekt ska nu tekniken utvecklas ytterligare så att även bajset och kisset ska kunna återanvändas. Idén att utveckla en maskin som kan återanvända materialet i engångsblöjor fick uppfinnaren Marcello Somma när han själv hade småbarn. I programmet hörs Marcello Somma, chef för forskning och utveckling på Fater, Enzo Favoino, ordförande för Zero Waste Europes vetenskapliga utskott och forskare vid Scuola Agraria del parco di Monza, Marco Mattiello, ansvarig för internationella relationer på avfallsbolaget Contarina, Luca Menesini, borgmästare i Zero Waste-kommunen Capannori i Toscana, Arvid Sundblad, VD på returpappersbolaget Fiskeby board i Norrköping. ProgramledareMarcus Hansson LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

15 Maalis 202019min