28. Kritiskt förhållningssätt – mer än bara källkritik
Lärare & Forskning15 Touko 2025

28. Kritiskt förhållningssätt – mer än bara källkritik

Att kunna skilja mellan fakta och åsikter och förstå att värderingssystem är komplexa och föränderliga är viktigt för att elever ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt till opinionsbildande texter. Det visar en studie med gymnasieungdomar som undervisades i samhällskunskap för att utveckla kritiskt tänkande.

Studien kom till när forskaren Anja Thorsten och tre lärare i samhällskunskap på gymnasiet ville ta reda på hur undervisningen kan utformas för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt som sträcker sig längre än traditionell källkritik som framför allt fokuserar på vem som har publicerat, var och när – nästan som en checklista. "Vill man påverka så kan man ju fortfarande framstå som väldigt trovärdig och checka i de punkterna ändå ", säger Mikael Scheibel-Sahlin, lärare i samhällskunskap och svenska på Berzeliusskolan i Linköping som deltog i studien.

Även om de traditionella källkritiska redskapen och verktygen fyller en funktion behöver de problematiseras för att eleverna ska kunna förhålla sig källkritiska till det omfattande och komplexa informationsflödet från bland annat nyhetsredaktioner, vänner, makthavare och kommersiella aktörer som vill påverka ungdomarnas åsikter och handlingar.

I studien fick eleverna analysera opinionsbildande texter, exempelvis ledare och debattinlägg, och resultatet visade att det kritiska förhållningssättet var bristande och att fem kritiska aspekter var särskilt betydelsefulla för hur kritiskt tänkande utvecklas. De kritiska aspekterna presenteras i avsnittet och kan användas av lärare som underlag för planeringen av undervisning.

Anja Thorsten, docent vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet och Mikael Scheibel-Sahlin är gäster i avsnittet.

Artikeln i Forskul heter "Det skulle kunna vara fakta, men det vet vi inte" – en studie om kritiskt förhållningssätt i gymnasieskolan och är publicerad i nr 2, 2019, volym 7.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Jaksot(38)

6. Hur hjälper vi elever att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor?

6. Hur hjälper vi elever att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor?

Vilka kvalitativa aspekter av kunnande kommer till uttryck i gymnasieelevers arbete med att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor? Hur hittar vi verktyg för att nå fram till det som vi...

14 Touko 202332min

5. Så använder vi normkritik och naturvetenskap i undervisningen om sexualitet och kön

5. Så använder vi normkritik och naturvetenskap i undervisningen om sexualitet och kön

Hur gör vi för att utmana diskriminerande föreställningar om sexualitet och kön? Hur kan man utveckla undervisningen inom kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer? Vi pratar med Anna-Karin ...

16 Huhti 202328min

4. Kausalanalys i klassrummet - hur förklarar man en komplex samhällsfråga?

4. Kausalanalys i klassrummet - hur förklarar man en komplex samhällsfråga?

Hur kan man utveckla elevers analysförmåga och få dem att tänka kritiskt? Många samhällsfrågor är ju komplexa och det är en utmaning att få elever att resonera kring orsaker och konsekvenser i flera ...

14 Maalis 202331min

3. Så ökar vi förståelsen för bassystem och decimaltal

3. Så ökar vi förståelsen för bassystem och decimaltal

Lärarna och forskarna Anna Stridfält, Marie Björk, Paul Stensland och Åsa Nikula har gjort en learning study där de lyckats få elever i årskurs 4 att bättre förstå decimaltal. Forskning visar nämligen...

13 Helmi 202328min

2. Hur lär man eleverna att läsa mellan raderna?

2. Hur lär man eleverna att läsa mellan raderna?

Så utvecklar man läsförståelse på mellanstadiet. Vi träffar lärarna och forskarna Cecilia Rosenbaum och Anette Svensson som pratar om sin studie som handlar om hur lär man eleverna inferensläsning - a...

13 Helmi 202322min

1. Varför är det så svårt för elever att beskriva växthuseffekten?

1. Varför är det så svårt för elever att beskriva växthuseffekten?

Det talas dagligen om global uppvärmning och de problem som det allt varmare klotet skapar. Men att verkligen förstå växthuseffekten och att kunna förklara den har visat sig vara knepigt. Lärarna och ...

13 Helmi 202326min

Suosittua kategoriassa Koulutus

rss-murhan-anatomia
psykopodiaa-podcast
voi-hyvin-meditaatiot-2
rss-narsisti
adhd-podi
psykologia
rss-rahamania
ihminen-tavattavissa-tommy-hellsten-instituutti
rss-duodecim-lehti
kesken
rss-valo-minussa-2
rss-tietoinen-yhteys-podcast-2
rss-vapaudu-voimaasi
jari-sarasvuo-podcast
rahapuhetta
leikitaanko-laakaria
rss-turun-yliopisto
rss-arkea-ja-aurinkoa-podcast-espanjasta
mielipaivakirja
rss-liian-kuuma-peruna