Om varför frågan om folkmord i Gaza är så laddad

Om varför frågan om folkmord i Gaza är så laddad

Allt fler talar om folkmord för att beskriva Israels krig i Gaza, men varför är begreppet så laddat? Vad får det för följder om vi slår fast att ett folkmord pågår framför våra ögon?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Israel försvarar sin krigföring i Gaza med att man vill utplåna Hamas, få tillbaka gisslan och att det är Hamas som orsakar död och förstörelse genom att gömma sig bland civila. De som menar att Israel begår folkmord pekar på att Israel har visat uppsåt att utplåna palestinierna genom svält och att förhindra nödhjälp och i retoriken om deportation.
Vilken betydelse har det hur vi benämner det som sker i Gaza?

Det var den polskjudiske juristen Raphael Lemkin som myntade termen genocid, folkmord, för att beskriva nazisternas mord på 6 miljoner judar, och även andra fall där folkgrupper dödats. 1948 antog FN konventionen om folkmord, en konvention som även innebär att omvärlden har en skyldighet att ingripa och förhindra att folkmord begås.
Har folkmordskonventionen haft någon effekt?

Efter förintelsen myntades uttrycket ”aldrig igen”. Aldrig mer skulle världen bevittna folkmord och övergrepp mot mänskligheten, något som var centralt när internationell rätt utvecklades efter andra världskriget.
Vad blir följderna om vi slår fast att Israel begår ett folkmord framför våra ögon?

Medverkande: Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter, Mark Klamberg, professor i folkrätt och Klas-Göran Karlsson professor emeritus i historia.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:
Vägen till Nürnberg: En berättelse om familjehemligheter, folkmord och rättvisa - Philip Sands
Totally Unoffical: The Autobiography of Raphael Lemkin - Donna-Lee Frieze, Raphael Lemkin
Shake Hands with the Devil - Roméo Dallaire

Jaksot(810)

Vad gör AI med demokratin? Algoritmer beslutar om skolintag, försörjningsstöd och ditt informationsflöde.

Vad gör AI med demokratin? Algoritmer beslutar om skolintag, försörjningsstöd och ditt informationsflöde.

Är AI ett hot mot demokratin? Eller kan AI, rätt använt, stärka demokratin och till och med skapa en mer jämlik värld? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. AI används alltmer för att fatta beslut hos myndigheter och företag, om våra lånevillkor, skolval och bidrag. Algoritmerna i sociala medier styr samhällsdebatten och AI öppnar för närgången övervakning av medborgarna. Vad betyder det att en maskin fattar beslut som påverkar våra liv?Blir det opartiskt och effektivt eller förstärkt ojämlikhet? AI och demokratinLedande personer inom tech-branschen vill sätta AI-utvecklingen på paus eftersom den nya generationens algoritmer blir allt svårare att skilja från människor. I EU tar man nu fram regelverk för att främja innovation och samtidigt garantera säkerhet och mänskliga rättigheter. Kan vi ens kontrollera algoritmerna, när de blir alltmer komplexa? Och hur bråttom är det att skapa regleringar?Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid institutet vid framtidsstudier, Maja Fjaestad, docent i teknikhistoria, knuten till Karolinska institutet och Olle Häggström, professor i matematisk statistik på Chalmers i Göteborg. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

12 Touko 202344min

Kalkonfilm, mello och action: Vad är det som är så bra med att det är dåligt?

Kalkonfilm, mello och action: Vad är det som är så bra med att det är dåligt?

Finns det objektivt bra kulturell smak? Vi diskuterar estetik, kvalitet och smak med en filosofisk blick på kalkonfilmer, konst, Mello, action och Epa-dunk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Om kommersialism och elitism och varför en film eller något annat konstnärligt försök ibland verkar vara så dåligt att det faktiskt är bra.Vid mikrofonerna på scen på Kulturhuset Väven i Umeå har vi Per Nilsson, filosof, Maria K Olsson, konstnär och Daniel Tollefsen Altamirano, biografföreståndare på Folkets bio och en av arrangörerna av Den dåliga filmfestivalen här i Umeå.Programledare är Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte, Lokatt Media.

5 Touko 202343min

Mänskliga faktorn vinner över AI

Mänskliga faktorn vinner över AI

Kommer AI någonsin någonsin kunna ta över? När människan samverkar med tekniken uppfattas hon ofta som svagheten i systemen den mänskliga faktorn. Men är det egentligen tvärtom människan som får den fyrkantiga tekniken att funka? Programmet sändes första gången april 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Flygkrascher, tågkrockar och fartyg som går på grund illustrerar hur människan står bakom stora katastrofer trots avancerad teknik och AI.Om vi å andra sidan pratar om det mänskliga bidraget: flygkaptenen som just på grund av sin erfarenhet och förmåga att avläsa det oförutsägbara räddar människor från döden, vårdteamet som har koll på varandra och övervakar utrustningen för att gripa in om det oförutsägbara händer, så handlar det om att aktivt söka lösningar på ett kreativt sätt som många gånger är bortom vad de tekniska systemen klarar av.Så vad är det mänskliga bidraget? Hur ska teknik och människa samspela? Hur ser vi till att vi inte bygger system som skapar distans till det som vi kallar det mänskliga? Och kommer AI någonsin att kunna ersätta människan, ja rent av ta över, som en del hävdar?För att samtala om detta har Filosofiska rummet bjudit in Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Anders Hedman, docent i människa-datorinteraktion vid KTH i Stockholm.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie LiljedahlFilosofer som tas upp i programmet:John SearleHubert DreyfusFilosofiska rummet intervjuar Hubert DreyfusRené Descartes

28 Huhti 202344min

Etiken i praktiken

Etiken i praktiken

När filosofer diskuterar etik blir det ofta på ett ganska teoretiskt plan. Men vad sker när en praktiker får ett filosofiskt verktyg i handen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lärarstudenter, läkare, klimatforskare eller programmerare som i konkreta situationer måste fatta moraliska beslut - vad kan de lära sig av filosofer? Och vad kan filosoferna lära sig av dem? Umeåfilosoferna Sofia Jeppsson och Lars Samuelsson diskuterar med Dan Borglund som är kursansvarig för en kurs som heter Att utbilda för hållbar utveckling.Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

21 Huhti 202344min

Politiska rummet: Om kristdemokratin

Politiska rummet: Om kristdemokratin

Hur mycket kristdemokrati finns det kvar hos KD? En ideologi med avstamp i kristen människosyn och etik och rötter i katolsk filosofi och svensk frikyrkorörelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Europa har kristdemokratin under lång tid haft stort politisk inflytande medan den i Sverige är relativt ung och har varit en politisk kraft i marginalen. Viktiga beståndsdelar i kristdemokratin är människans okränkbara värde, betoningen av de små gemenskaperna där familjen är central, solidaritet och förvaltartanken.Den svenska kristdemokratins idagIdag slits de svenska kristdemokraterna mellan sitt frikyrkoarv och en högersväng. Kristdemokraterna sitter för tredje gången med i regeringen, men mycket av det kristna har tonats ned, abortmotståndet tvättats bort och flyktingpolitiken har hårdnat. Hur har partiet förändrats genom åren? Och hur går kristdemokrati ihop med borgerlighetens andra ismer: liberalism och konservatism?Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet och Elisabeth Sandlund, kolumnist och fd ledarskrivent på den kristna tidningen Dagen.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

14 Huhti 202344min

Äpple eller päron? Om ojämförbarhet och svåra val.

Äpple eller päron? Om ojämförbarhet och svåra val.

Filosoferna talar om paritetsprincipen, andra tänker på äpple och päron. Hur kan man välja när alternativen verkar ojämförbara? Detta avsnitt handlar om svåra val, både privat och i samhällsplanering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofen Anders Herlitz är en av författarna till boken Value Incommensurability som undersöker ojämförbarhet. Kognitionsvetaren Annika Wallin arbetar också med frågor om hur människor fattar beslut. Jenny Maria Nilsson är kulturjournalist och författare och har via både buddhismen, stoicismen och utilitarismen försökt finna de bästa sätten att göra välgrundade val.Programledare Lars Mogensen, research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

7 Huhti 202343min

Transhumanismen – en möjlighet att optimera människan eller ett hot mot det mänskliga?

Transhumanismen – en möjlighet att optimera människan eller ett hot mot det mänskliga?

I takt med den snabba tekniska utvecklingen så blir det också möjligt att förändra förutsättningarna för att vara människa. Vad skapar det för möjligheter och vilka faror kan det medföra? Programmet sändes första gången 29 november 2020. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Enligt transhumanisterna befinner sig den mänskliga arten idag i en relativt tidig fas. Med hjälp av tekniken vill de förbättra människans natur så att vi kan begränsa åldrandet, förbättra vårt intellekt och våra fysiska förmågor. Transhumanismen sätter också det individuella självbestämmandet högt. Men hur sätter vi i så fall upp de moralistiska måttstockarna för hur långt vi kan driva den mänskliga utvecklingen? Vad händer med de som inte vill förbättra sig själva med vetenskapens hjälp och när slutar människan vara människa? Filosofiska rummet gästas av filosofen Karim Jebari, författaren Lyra Koli och vetenskapsjournalisten och författaren Torill Kornfeldt. Programledare: Tithi HahnProducent Marie Liljedahl

31 Maalis 202344min

Ju mer vi är tillsammans. Om kollektiv upprymdhet.

Ju mer vi är tillsammans. Om kollektiv upprymdhet.

Pandemin lärde oss att en hel del kan vi vara med om hemma från soffan: All världens musik kan strömmas in i våra telefoner; arbete och fest kan ske på länk. Men vad ensamt det skulle bli i längden! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tänk dig istället euforin på den fullsatta VM-läktaren sekunderna efter mål eller att svettig klappa i takt till jublet av ditt favoritband. Där blomstrar gemenskap och empati mellan människor. Även fast samma kraftfulla vi-känsla kan få folk att storma Kapitolium och göra attentat i gruppens namn.Vad gör dessa starka gemensamma upplevelser med oss? Det diskuterar vi i Filosofiska rummet: Ju mer vi är tillsammans. Om kollektiv upprymdhet. Vid mikrofonerna Anna Gavanas, dj och socialantropolog vid Uppsala universitet med fokus på kulturen i den elektroniska dansmusiken, sociologiprofessor Mikael Klintman vid Lunds universitet och Nadin Al Khalidi, sångerska i Malmöbandet Tarabband.Programledare Lars Mogensen, research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

24 Maalis 202344min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
sita
i-dont-like-mondays
siita-on-vaikea-puhua
rss-ootsa-kuullut-tasta
aikalisa
kaksi-aitia
poks
antin-palautepalvelu
joku-tietaa-jotain-2
kolme-kaannekohtaa
yopuolen-tarinoita-2
ootsa-kuullut-tasta-2
mamma-mia
meidan-pitais-puhua
rss-murhan-anatomia
lahko
terapeuttiville-qa
isani-on-terapeuttiville
loukussa