Om varför frågan om folkmord i Gaza är så laddad

Om varför frågan om folkmord i Gaza är så laddad

Allt fler talar om folkmord för att beskriva Israels krig i Gaza, men varför är begreppet så laddat? Vad får det för följder om vi slår fast att ett folkmord pågår framför våra ögon?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Israel försvarar sin krigföring i Gaza med att man vill utplåna Hamas, få tillbaka gisslan och att det är Hamas som orsakar död och förstörelse genom att gömma sig bland civila. De som menar att Israel begår folkmord pekar på att Israel har visat uppsåt att utplåna palestinierna genom svält och att förhindra nödhjälp och i retoriken om deportation.
Vilken betydelse har det hur vi benämner det som sker i Gaza?

Det var den polskjudiske juristen Raphael Lemkin som myntade termen genocid, folkmord, för att beskriva nazisternas mord på 6 miljoner judar, och även andra fall där folkgrupper dödats. 1948 antog FN konventionen om folkmord, en konvention som även innebär att omvärlden har en skyldighet att ingripa och förhindra att folkmord begås.
Har folkmordskonventionen haft någon effekt?

Efter förintelsen myntades uttrycket ”aldrig igen”. Aldrig mer skulle världen bevittna folkmord och övergrepp mot mänskligheten, något som var centralt när internationell rätt utvecklades efter andra världskriget.
Vad blir följderna om vi slår fast att Israel begår ett folkmord framför våra ögon?

Medverkande: Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter, Mark Klamberg, professor i folkrätt och Klas-Göran Karlsson professor emeritus i historia.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:
Vägen till Nürnberg: En berättelse om familjehemligheter, folkmord och rättvisa - Philip Sands
Totally Unoffical: The Autobiography of Raphael Lemkin - Donna-Lee Frieze, Raphael Lemkin
Shake Hands with the Devil - Roméo Dallaire

Jaksot(810)

Om det nya kalla kriget

Om det nya kalla kriget

Det talas allt oftare om att vi befinner oss i ett nytt kallt krig. Vad gör det nya säkerhetspolitiska läget med vår världsbild och hur påverkar det våra fri- och rättigheter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har det globala säkerhetspolitiska läget förändrats radikalt och världen målas upp i svart-vita färger där ideologier står mot varandra. Sverige har ansökt om medlemskap i Nato, polisen har satt stopp för koranbränning och det införs nya lagar mot spioneri och terrorism. Vad kan vi göra avkall på utan att dagens demokratiska samhälle hotas? Hur påverkas vi av att leva under hot? Lärdomar från kalla krigets dagarUnder det kalla krigets dagar mellan 1945-1991 stod USA och Sovjetunionen och deras allierade stater mot varandra där de ideologiska skiljelinjerna gick mellan kapitalism och kommunism och kärnvapenupprustningen pågick för fullt. Vad finns det för paralleller mellan dagens politiska klimat och det kalla krigets dagar och vilka lärdomar kan vi dra?Medverkande: Per Bauhn, professor emeritus i praktisk filosofi vid Linnéuniversitet, Malena Britz, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och Aryo Makko, professor i historia vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

17 Maalis 202344min

Mening och mänsklighet i AI-tider

Mening och mänsklighet i AI-tider

Fascineras du lika mycket av dikten om du vet att den är skapad av en dator? Kan artificiell intelligens förmedla mening, eller måste avsändaren vara mänsklig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här avsnittet diskuterar mening och mänsklighet i AI-tider tillsammans med Julia Ravanis som är teknikhistoriker vid Chalmers, Amir Haj-Bolouri, som forskar i informatik och meningsfullt lärande i Virtual Reality vid Högskolan Väst och översättaren Thomas Andersson.Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

10 Maalis 202344min

Solidaritet i kristider

Solidaritet i kristider

Putins krig mot Ukraina tvingar oss att tänka efter: kan jag räkna med din hjälp om den vanliga tryggheten upphör? Kan du lita på mig? Solidaritet låter fint, men vad innebär det att vara solidarisk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Har vi en plikt att vara solidariska? Mot vem och varför? Det diskuterar våra gäster Elin Jönsson, SVTs Ukrainakorrespondent, Nils-Eric Sahlin, professor i teoretisk filosofi och medlem av European Group on Ethics samt Per Bauhn, professor emeritus i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet. Programledare Lars Mogensen.Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

24 Helmi 202343min

Utblick: Emma Bigé och människan som ett landlevande däggdjur. Om dansimprovisation som filosofi.

Utblick: Emma Bigé och människan som ett landlevande däggdjur. Om dansimprovisation som filosofi.

Dansimprovisation är som filosofi, för att den ifrågasätter det förutbestämda och bekanta. Det menar filosofen och dansaren Emma Bigé, som utforskar sambandet mellan de till synes olika disciplinerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Improvisatörer försöker reducera det förutbestämda, det redan kända till en form som Emma Bigé kallar för ett ”tjockt nu”, något som inte bara är att vara i nuet utan att maximalt bemäktiga sig varenda liten förnimmelse i en given miljö.Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist har träffat Emma Bigé för ett samtal om poängerna med att improvisera med dans, och i studion samtalar Lars Mogensen med Ingar Brinck, kognitionsvetare och professor i teoretisk filosofi och Tuva Hildebrand, koreograf och dansare som arbetar med somatisk praktik. Research Paulina Witte.

12 Helmi 202344min

Tro eller vetande - Om själens existens

Tro eller vetande - Om själens existens

Har människan en själ som andra levande varelser saknar? I sökandet efter själens eventuella existens prövar vi idén om att det kan vara bättre att veta att man är troende än att tro att man vet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är ämnet i det här avsnittet där vi också tar exemplet med vad som sker i en konstupplevelse. Vad är det som svajar till i människan när hon lyssnar på Beethovens tredje symfoni eller gråter till en stark film – är det själen som väcks till liv eller kan även den mest ateistiske naturvetare försättas i samma existentiella gungning av konsten? Gäster i samtalet är Eric Schüldt, kulturjournalist, bl a programledare i P2-programmet Text & Musik, Farshid Jalalvand, fil doktor i mikrobiologi och kulturskribent samt Per Eriksson, tidigare rektor för Lunds universitet. Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

20 Tammi 202343min

Normerna och friheten att välja sitt liv

Normerna och friheten att välja sitt liv

Givet hur styrda vi är av normer, har vi någon handlingsfrihet kvar? Statsvetaren Elsa Kugelberg på Oxford och Stanford diskuterar med etnologen Jesper Fundberg och filosofen Lena Halldenius. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sociala normer är oskrivna regler som är viktiga för att människor ska fungera tillsammans. Men hur påverkar normerna individens handlingsutrymme? Det här avsnittet handlar om förhållandet mellan moral, lagar och sociala normer. Gäster i samtalet är Jesper Fundberg, professor i etnologi vid Malmö universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet samt Elsa Kugelberg, statsvetare och gästforskare vid Stanforduniversitetet i Kalifornien.Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

13 Tammi 202344min

2023 - vilka blir de stora filosofiska frågorna?

2023 - vilka blir de stora filosofiska frågorna?

Filosoferna Åsa Wikforss, Karim Jebari och Lena Halldenius i samtal om vad vi tar med oss från 2022 och filosofiska frågor för 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2022 var året då vi släpptes åter ut i det fria efter år en lång tid av restriktioner på grund av covid-pandemin. Kort därefter invaderade Ryssland Ukraina och Europa upplevde återigen krig och stora flyktingströmmar. Inflationen blev större än på 30 år, klimatåtgärder ställdes mot ekonomin, samtidigt som forskarna kom med nya klimatlarm. I USA upphävde Högsta domstolen den grundlagsstiftade aborträtten. AI blev allt mer avancerat och frågan om AI kan ha ett medvetande blommade upp när en dataingenjör på Google stängdes av från sitt arbete när han påstod att deras konversations-AI LaMDA hade utvecklat ett medvetande. Och djur som rymde och till med sköts till döds väckte frågor om djurens rättigheter.Filosofi 2023Vilka filosofiska frågor väcker vår samtid, vilka trender kan vi se inom filosofin och vilka kan bli de stora filosofiska frågorna 2023?Medverkande: Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Lena Halldenius, docent i filosofi och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Karim Jebari filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

30 Joulu 202244min

Humör och hunger styr våra beslut oftare än vi tror - Om Daniel Kahnemans bok Brus

Humör och hunger styr våra beslut oftare än vi tror - Om Daniel Kahnemans bok Brus

Vi lever inte i en perfekt värld. Olika människor fattar olika beslut, trots att det är likadana fall. Men om två läkare ger dig olika diagnoser, då har ju minst en av dem fel. Programmet sändes första gången 17 oktober 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns en osynlig påverkan på många beslut, som beror på vem som gör bedömningen och omständigheterna när beslutet fattas. Var just den domaren hungrig när straffet skulle utdömas? Var läraren på gott humör när betyget skulle sättas? Inom forskningen är detta välkänt, men hur hanterar vi det? Är det ens önskvärt att rätta till det? Ekonomipristagaren Daniel Kahneman lyfter fenomenet i sin senaste bok Brus. Kan vi ta bort bruset? Blir det bättre bedömningar med manualer och algoritmer? Förlorar vi nåt annat i så fall? Filosofiska rummet gästas av Annika Wallin, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Gustav Almqvist, doktor i företagsekonomi och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm på centret för media och ekonomisk psykologi. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

23 Joulu 202244min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
sita
i-dont-like-mondays
siita-on-vaikea-puhua
rss-ootsa-kuullut-tasta
aikalisa
kaksi-aitia
poks
antin-palautepalvelu
joku-tietaa-jotain-2
kolme-kaannekohtaa
yopuolen-tarinoita-2
ootsa-kuullut-tasta-2
mamma-mia
meidan-pitais-puhua
rss-murhan-anatomia
lahko
terapeuttiville-qa
isani-on-terapeuttiville
loukussa