MacMillan gav nobelpengarna till skotska barns utbildning
David MacMillan, 2021 års nobelpristagare i kemi, kommer från enkel bakgrund i Skottland, den verkliga arbetarklassen som han säger. Han vill att fler skotska barn med liknande uppväxt ska få samma möjligheter som han, och satsade alla sina prispengar i en fond för det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När David MacMillan var barn hade han aldrig träffat någon som gått på universitet. Men han hade en grundskolelärare, Miss MacKean, som var fantastisk på att vidga vyerna för sina elever. Och två föräldrar, Billy och May, som inte själva hade hög utbildning, men som ansåg att det var viktigt för sina barn. Pappan var stålverksarbetare och mamman hembiträde.När David MacMillan blev nobelpristagare insåg han att han inte behövde pengarna som hör till priset, eftersom det räcker med utmärkelsen. – Det är priset som är priset, säger han.Han ville använda pengarna till något som var viktigt för honom – att flera skotska barn från liknande enkla hemförhållanden skulle få möjlighet att läsa på universitet.Så han startade en stiftelse i sina föräldrars namn: ”The May and Billy MacMillan Foundation”. Den har nu växt genom donationer och ger stipendier till barn från låginkomstområden i Skottland.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se
27 Marras 202419min
De ekonomiska orättvisorna som ger politisk vrede, kolonialt arv – och ”surrealistiskt” nobelpris till Simon Johnson
Välståndet från stora teknologiska omvandlingar når de breda massorna först långt senare, säger ekonomipristagaren Simon Johnson, som också studerat kolonialismens följder för dagens ojämlika världsekonomi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi möter Simon Johnson en mycket tidig morgon, dagen efter det stora nobelprisfirandet vid hans arbetsplats. I vad han kallar den mest annorlunda intervjusituation han varit med om berättar han om den surrealistiska upplevelsen när han först fick veta om priset, om sin nya hektiska tillvaro och om forskningen han belönas för. Johnson är en av tre som i år delar Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, ”för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd” som motiveringen lyder. Det handlar mycket om hur arvet efter den europeiska kolonialismen präglar ekonomin i världen idag. Britten Simon Johnson, nu verksam i USA, har också forskat och skrivit om de ekonomiska effekterna av de stora teknologisprången: den industriella revolutionen, digitaliseringen som pågått de senaste 50 åren, och nu även AI. Gång på gång har välståndet de skapar i första hand gynnat bara en liten del av befolkningen, säger han. Åk med när vi följer Johnson en liten bit på den veckopendling han gör med flyg mellan arbetet vid MIT Sloan School of Management i Cambridge utanför Boston och hemmet i Washington DC!Medverkande: Simon Johnson, Professor vid Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA och mottagare 2024 av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
26 Marras 202419min
Krisforskaren: Så ska kriser upptäckas och stoppas i tid
Broschyren Om krisen eller kriget kommer delas nu ut i hela landet. Forskaren Magnus Ekengren försöker förstå vad det är som krävs för att beslutsfattare tidigt kan upptäcka smygande samhällskriser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kunskap räcker inte alltid för att myndigheter och beslutsfattare ska agera på kriser, det har det pågående forskningsprojektet visat hittills. Nu försöker Magnus Ekengren på djupet förstå vad det är som gör att man vidtar åtgärder här och nu.Projektet är ett samarbete mellan Försvarshögskolan i Stockholm, Utrikespolitiska institutet och Leiden University i Nederländerna och väntas bli klart 2027.Reporter: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
24 Marras 202419min
Den sabeltandade kattungen – ”en sensation” med päls och trampdynor bevarade
I norra Sibirien har en sabeltandad kattunge som levde för 37 000 år sedan bevarats i isen bättre än några tidigare fynd av samma sort. Hade människan nån roll i att den sabeltandade katten dog ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lövgrodor i Tjernobyl har undersökts såhär nästan 40 år efter den stora kärnkraftsolyckan. Och den ”svarta lådan” i AI, som gör att vi inte vet hur en AI kommer fram till sina slutsatser – den kan ersättas med en glaslåda. Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
22 Marras 202419min
Precisionsgödsling - framtidens jordbruk är redan här
För att få bättre lönsamhet och en mer miljövänlig odling blir dagens bönder mer skärmberoende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi följer med den västgötske bonden Emil upp i traktorhytten. Där sitter han i skenet av tre skärmar och följer hur traktorn rör sig och hur såmaskinen och gödselspridaren potionerar ut gödsel och utsäde. Behovet av gödsel kan variera på ett och samma fält. Vissa delar av fältet behöver mycket medans andra klarar sig med lite mindre gödsel. Emil har med jämna mellanrum över fälten tagit jordprover som analyserats på laboratorium, för att får reda på gödselbehovet, och varje prov har sin exakta gps-punkt.Den här informationen används för att skapa en styrfil, som med satelitpositionering gps, styr gödselpridarens dator så att rätt mängd gödsel hamnar på rätt plats. Camilla Widebeck , programledarecamilla.widebeck@sr.seGustaf Klarin, reportergustaf.klarin@sr.se
20 Marras 202419min
Hälsosamma dagdrömmar – därför mår hjärnan bra av att tappa fokus
Effektivitet, fokus och sociala medier kan störa hjärnans behov av återhämtning och att sortera tankarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En så enkel och vardaglig sak som att tappa fokus och låta tanken vandra – kanske inte är så trivialt trots allt. Tillsammans med en rad hälsofördelar pekar forskning på att det till och med skulle kunna utveckla våra hjärnor. Mellanchefens utsatthet ses som en mardröm för just detta med mycket stress och olösta situationer, som hela tiden pockar på uppmärksamhet.Dessutom diskuterar vi flygtrenden ”rawdogging” som spreds på Tiktok sommaren 2024 och den Sydkoreanska tävlingen Space-out competition som anordnas på allt fler platser i världen. Två fenomen som båda gör förmågan att tappa fokus till en sport. Trenderna skulle kunna ses som en motreaktion på ett allt högre krav på att alltid vara fokuserad.Medverkande: Henrik Jörntell, professor i neurovetenskap vid Lunds universitetProgramledare och producent:Lars broström lars.brostrom@sverigesradio.seReporter: Emelie Bredmaremelie.bredmar@sverigesradio.se
19 Marras 202419min
Från minsta kryp till hela skogen - bevarandebiolog vill ruska om oss
Norska Anne Sverdrup Thygeson vill engagera genom att sprida kunskap om naturen och öppna samtalet mellan forskare och allmänhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Anne Sverdrup Thygeson, professor i bevarandebiologi vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet brinner för att sprida kunskap om naturen och har bland annat skrivit böcker om insekter och deras liv, om träden och skogen, och hon har också varit sommarpratare i P1.Hon brinner också för att vi ska öppna ögonen för naturens mångfald och vad verklig mångfald är. En modern skog har många likheter med en gräsmatta sett till den biologiska mångfalden och Sverdrup Thygeson skulle önska fler skogar som var mer som motsvarigheten till blomsterängar - full av olika liv i olika åldrar.Reporter Lisa Henkowlisa.henkow@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
17 Marras 202419min
Uranus månar en bubblare – här är bästa chanserna till liv i solsystemet
Uranus månar har kommit upp på listan för tänkbara platser för liv i solsystemet. Hör också om växtforskaren i Olesya i Ukraina och om halta hästar. Eller är de bara osymmetriska? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi får en lägesrapport om Olesya Bezsmertna, växtforskaren i Ukraina som med stöd från Österängens konsthall i Jönköping gett ut en flora mitt under brinnande krig. Nu har det skett igen!Många tävlingshästar visar sig ha osymmetrisk gång. Är de halta? Eller kanske inte alls? Medverkande: Reportrarna Lena Nordlund och Sara Sällström, och Vetenskapsradions nyhetschef Katarina Sundberg.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
15 Marras 202419min
