258: Jäkligt fin handsprit

Era poddare kanske är lite rostiga. Hur rostiga? Well en av oss kapitalglömmer vilken whisky han har i glaset. Gomiddag. Kul: Skrewball har börjat säljas på Systemet. Segt: det finns en ännu godare jordnöts- & whiskydryck, fast inte på bolaget … gah! Missa inte vårt nya rekordförsök i nörderi genom en genomgång av kornets beståndsdelar ner på cellnivå. En smula mindre nördigt är veckans destilleri: Mannochmore. Sätta dit-fråga är om du kan skilja det från systerdestilleriet Glenlossie? Vad var det i glaset? Mathias trodde att han hade en 21-årig Benrinnes som han hade fått av David men det var det ju inte alls, utan en 22-årig Ben Nevis på 51,2% som han hade fått av Jeroen, inte David: https://www.clydesdale.se/index.php?page=products_showitem&id=7594 David hade en trettioårig Bunnahabhain 1989 från Gordon & MacPhail: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/140282 Jeroen njöt av GlenGarioch 12 YO: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/glen-garioch-8640501/ Skrewball finns på Bolaget! Woop woop woop! https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/skrewball-9343301/ Mycket riktigt har bolaget köpts upp av Pernod Ricard. Den irriterande nog ännu godare peantur butter whiskeyn som vi fick smaka från Lars Cederbro var från Ole Smoky: https://olesmoky.com/products/peanut-butter-whiskey Kornnörderi! Artikeln David läst: Briggs, Dennis E., ”Malt modification: a century of evolving views”, Journal of the Institute of Brewing 108, nr. 4 (2002), s. 395–405. Missa inte hans enorma bok Barley (London: Chapman & Hall, 1978). Hans bottenlöst nördiga bok Malts and malting (London: Blackie Academic & Professional, 1998), som illustrationen David la upp kommer från från början finns att låna timvis på archive.org: https://archive.org/details/maltsmalting0000brig Davids artikel om mältning skrev han tydligen redan 2020: http://tjederswhisky.se/ur-bokmanus-maltning/ Veckans destilleri: Mannochmore! Diageos huvudhemsida malts.com har inte längre, vad David kan hitta, någon vettig info om Mannochmore. Se därför: https://scotchwhisky.com/whiskypedia/1881/mannochmore/ https://www.whisky.com/whisky-database/distilleries/details/mannochmore.html Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

20 Elo 202430min

ETW är tillbaka! Sakta men säkert återstartar vi genom att prata om svajiga batcher. Nej, inte att vi poddare svajar, utan på Aberlour A’bunadh. Veckans ord är självklart ruminants och darra månde idisslarna. Skål! Vad var det i glaset? David hade en Hazelburn 13 YO från Cadenhead’s som är totalt magiskt skitbra: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/247299 Mathias sög vidare på Royal Lochnagar 12 YO som tydligen inte finns på bolaget: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/246576 Jeroen njöt av Talisker 10: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/talisker-41101/ Aberlour a’bunadh och batchsvajandet… David som provade två olika Aultmore 21 YO för en massa år sedan: http://tjederswhisky.se/aultmore-21-yo-vs-aultmore-21-yo/ I övrigt hittar vi inte länkar för andra saker vi resonerade kring här. SKREWBALL!!! Den försenades men nu finns den faktiskt här! https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/skrewball-9343301/ Veckans ord: ruminants! https://en.wikipedia.org/wiki/Ruminant Lite om restprodukter och whisky: Akunna, J. C. & G. M. Walker, ”Co-products from malt whisky production and their utilisation”, i G. M. Walker, red., The alcohol textbook: A reference for the beverage, fuel and industrial alcohol industries, 6 uppl. (Duluth: Lallemand Biofuels & Distilled Spirits, 2017), s. 529–537. Stewart, Duncan McNab, ”Co-products”, i Inge Russell, Graham G. Stewart & Julie Kellershohn, red., Whisky and other spirits: Technology, production and marketing, 3 uppl. (London: Academic Press, 2022), s. 387–403. Davids rant om att Google inte är bra längre är jätteviktig och måste förstås länkas: https://www.facebook.com/davidtjeder/posts/pfbid02CyNKSQ1jVJTcHt3D4yLj1HA36LsZJEi9RST1psPJsV8j8Q3Yc11WtsPywSyZtsDl Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

13 Elo 202437min

ATT MISSA VÄGGEN. Vår kära allvetande skräphög David har touchat den berömda väggen och behöver vila. Därför kommer vi att pausa vår kära podd en stund. Hur länge vet vi inte riktigt, men vi återkommer – räkna med det. Så länge bjussar vi på en matig intervju med Nikkas Emiko Kaji. Ta hand om er så hörs vi så småningom igen! David, Mathias & Jeroen Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

9 Huhti 202436min

ZESTEN ÄR FRÅN JÄSTEN FÖRRESTEN SÄGER GÄSTEN. David har varit på Agitator och vissa (kanske bara en) av lyssnarna rasar. Därför (?) är David inte med, utan Mathias och Jeroen träffar Agitators destillerichef Oskar Bruno och pratar jäst på längden, bredden och tvären. Varför skördar man inte jäst på destillerierna? Skulle Agitator också köra flytande jäst om inte kostnaden spelade någon roll? Och gillar Oskar synth eller hårdrock? Alla dessa frågor får svar i detta avsnitt! Vad var det i glaset? Mathias körde Ncn’ean i vanlig ordning, Jeroen körde på Mackmyra bruks vintage, en trettonåring (fast det visste inte Jeroen): https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/196450 A yeast feast with the agiterande beast – med Oskar Bruno! Lallemand: https://www.lallemand.com/en/ Massor tekniskt om jäst: Cheung, Annie W. Y., James M. Brosnan, Trevor Phister & Katherine A. Smart, ”Impact of dried, creamed and cake supply formats on the genetic variation and ethanol tolerance of three Saccharomyces cerevisiae distilling strains”, Journal of the Institute of Brewing 118 (2012), s. 152–162. Reid, Struan J., et al., ”The influence of yeast format and pitching rate on Scotch malt whisky fermentation kinetics and congeners”, Journal of the Institute of Brewing 129, no. 2 (2023), s. 1–17. Russell, Inge, ”Understanding yeast fundamentals”, i K. A. Jacques, T. P. Lyons & D. R Kelsall, red., The alcohol textbook: A reference for the beverage, fuel and industrial alcohol industries, 4 uppl. (Nottingham: Nottingham University Press, 2003), s. 85–120. Russell, Inge & Graham G. Stewart, ”Distilling yeast and fermentation”, i Russell, Stewart & Kellershohn, red., Whisky and other spirits: Technology, production and marketing, 3 uppl. (London: Academic Press, 2022), s. 213–236. Stewart, Graham G., Brewing and distilling yeasts (Cham: Springer, 2017). Stewart, Graham G., Annie E. Hill & Inge Russell, ”125th Anniversary Review: Developments in brewing and distilling yeast strains”, Journal of the Institute of Brewing 119 (2013), s. 202–220. Walker, Graeme M. & Annie E. Hill, ”Saccharomyces cerevisiae in the production of whisk(e)y”, beverages 38, nr. 2 (2016). Walker, J. W., S. Y. Pearson, T. A. Bringhurst & J. M. Brosnan, ”Towards improved distilling yeast: effect of wort gravity and pitching rate on fermentation performance”, i Distilled spirits: Production, technology and innovation, red. James Huthison Bryce, John R. Piggott & George G. Stewart (Nottingham: Nottingham University Press, 2008), s. 127–132. Waymark, Christopher & Annie E. Hill, ”The influence of yeast strain on whisky new make spirit aroma”, fermentation 7, nr. 4 (311), s. 1–11. Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

2 Huhti 202445min

BIND MIN LAUP IFRÅN MIG. Via en lätt Gute-touch kastar sig vår trio huvudstupa in i 12"-remixen av svenska destilleriet Agitator. David har destilleriet i färskt minne. Vi får en lyssnarfråga om Proof, och håll i hatten – här är HELA texten från Davids bokmanus! Krut, sprit och tolv trettondelar av destillerat vatten. Och Sikes hygrometer. Vad var det i glaset? Mathias hade Craigellachie 12 YO Dram good whisky från Ceder & Tjeder; David hade ett 3 YO privatfat Isle of Lime ny svensk ek på 62%; Jeroen körde på Glen Garioch 12 YO. Binda en laup var det inte alls Johan Thorslund som visade utan Tomas Grunnspång, som jobbar på Thorslundkagge: https://www.youtube.com/watch?v=fDzurQhS1dQ Veckans destilleri: Agitator! Hemsida: https://agitatorwhisky.com/sv_se/ David nämnde high-gravity brewing lite en passant, det kan man läsa mer om här: Stewart, Graham G., ”High gravity brewing and distilling – Past experiences and future prospects”, Journal of the American Society of Brewing Chemists 68, nr. 1 (2010), s. 1–9. Den nya Kastanj är här! https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/agitator-4145801/ David Kringlund besöker Agitator: https://www.youtube.com/watch?v=L8DEFfVCy5E Agitator på youtube: https://www.youtube.com/@agitatorwhisky5718 Whisky Weekly besöker Agitator: https://www.youtube.com/watch?v=kLW-fyC-ixc Läs också: https://scanmagazine.co.uk/agitator-whisky-ground-breaking-whisky-loved-by-connoisseurs/ https://distilling.com/distillermagazine/high-tech-agitator-distillery-goes-after-fast-maturing-whiskey/ proof direkt från Davids bokmanus! Vi bjuder!! Gratis!!! Helt otroligt!!!! Två eller tre olika system för att mäta alkoholhalten i drycker. Ett är enkelt, från USA och fortfarande aktuellt, och ett är omöjligt som Storbritannien länge envist höll fast vid. Säger en enbart proof betyder det oftast den jämförelsepunkt som ligger vid precis 100° Proof. I USA är 100° Proof 50% och i Storbritannien är det just över 57,1%. Högre styrkor är ”overproof” och allt under förstås ”underproof”. Det amerikanska proof är enkelt: ta ABV och multiplicera med två. En standardwhisky på 40% är alltså 80° Proof och kan även beskrivas som twenty under proof. Absolut alkohol på 100% blir 200. Ett steg på den amerikanska skalan motsvarar alltså en halvt procentenhet på ABV-skalan. En komplikation i sammanhanget är att US Proof mäts vid 60° F, vilket är 15,56°C. ABV mäts istället vid 20°C. Det är synnerligen viktigt att hålla koll på temperaturen på den blandningen en mäter alkoholhalter i, eftersom alkoholen är olika många procent av volymen beroende på temperaturen. Men för vardagliga mätningar och uträkningar gäller ändå att ta amerikanskt proof och dela med två. Det brittiska systemet med deras så kallade Imperial proof är bra mycket krångligare. Att begripa definitioner och att försöka kalkylera det själv är att ge sig in i en svårgenomtränglig djungel. Proof har heller inte haft exakt samma definitioner historiskt. Däremot rådde samma tolkning av skalan Imperial proof från 1816 fram till att systemet gavs upp den 1 januari 1980. (Notera förresten att flaskor buteljerade före 1 januari 1980 inte alls alltid hade Imperial Proof som alkoholhalt på sig – skulle de på export kunde man ju inte använda ett sätt att beskriva alkoholhalt som var oebgriplig för alla utom folk i Storbritannien… Se vidare för detta datering.) 1% på ABV-skalan innebär en förändring med 1,75 Imperial Proof. Men notera att ingen punkt på skalan med Imperial Proof motsvarar exakt någon vanlig alkoholhalt så som den mäts med ABV. Den första mer brett rådande definitionen av proof utgick från Bartholomew Sikes hydrometer och bestämdes i lag 1816 [men vafan lagen är väl ändå från 1818?] som en blandning vars vikt var tolv trettondelar av destillerat vatten vid 51°F (10,56°C). Igen, temperaturen är synnerligen viktig; proof är en annan skala än ABV men fungerar likt ABV i relation till vikt. Hur många procent av en blandning som består av alkohol är beroende av blandningens temperatur. Alkoholhalt i Storbritannien kom någon gång under 1800-talets gång att börja mätas vid 60°F, varvid proof motsvarar ungefär 57,06% på ABV-skalan. Numera gäller ju 20°C vilket är 68°F, och då är proof plötsligt istället runt 57,15% på ABV-skalan. Eftersom den mer vetenskapligt fastställda definitionen av proof där den bestämdes som en viktrelation till destillerat vatten kom från just Sikes kallas skalan ibland för Sikes proof. Inte sällan skrivs detta som Sykes proof. Anledningen är helt enkelt att man oftare felstavar Sikes namn än får det rätt. Sikes hydrometer var en synnerligen viktig uppfinning. Dess högre exakthet lade grunden för möjligheten att rätt mäta alkoholhalten på destillerier. Att den gjordes obligatorisk i lag, först 1816 och sedan mer permanent fastslaget 1818, säger något om vilken roll den spelade. Med hydrometern följde även komplicerade tabeller för hur alkoholhalten skulle avläsas vid olika temperaturer. Även dessa tabeller och de speciella hjälpinstrument som behövdes för att använda dem, obligatoriska att använda vid destillerier, beskrevs i detalj i lagstiftningen. För Imperial Proof är alltså 100° Proof jämförelsepunkten och alla andra grader på skalan relaterar till 100° Proof. Detta gör att den liksom ”sitter” lite snett i relation till ABV, ofta med en decimal. En blandning vars vikt är 12/13 av vatten har en så kallad specific gravity på 0,9231 och är alltså 57,15% vid moderna 20°C. (Se också proof gallon nedan.) Såhär ser relationen mellan US och Imperial Proof ut i relation till ABV vid några olika alkoholhalter: Tabell P4. ABV, US Proof och Imperial vid några olika alkoholhalter ABV US Proof Imperial Proof (alla värden ungefärliga) 40 80 70 43 86 75,2 45 90 78,7 46 92 80,5 50 100 87,5 57,1 114,2 100 63,5 127 111 100 200 175,25 Källor: Charles MacLeans essä ”The burden of proof” i hans MacLean’s miscellany of whisky, med vissa mindre korrigeringar; även och några andra online konverteringsverktyg, varav dessvärre ingen är hundraprocentigt (höhö) korrekt. Om du istället har en flaska whisky där alkoholen är skriven i Imperial Proof och du behöver konvertera till ABV behöver du utgå från 100° Proof som normen. Starta därför vid ”proof”, alltså 100° Proof (57,15) och räkna hur många procentenheter från proof din flaska ligger på. Det funkar som all konvertering till ABV från Imperial proof ungefärligt. Säg att det står 80°Proof på din flaska. Det betyder förstås tjugo ”under proof”. Tjugo procentenheter under proof betyder att du multiplicerar proof med 0,8. Så: 57,15x0,8 = 45,72. Avrunda lite och tänk att står det är 80° Proof är vi nästan nästan på 46%. 70° Proof, ”30 under proof”, blir istället 57,15 x 0,7 = 40%. Den traditionella fatfyllningsstyrkan 63,5% kommer ur 1823 års Excise Act och hette där 11 over proof. 11 over proof betyder förstås 111° Proof. Vad är det då? Jo, 57,15 x 1,13 = 63,4365. Ja såhär kan man hålla på och räkna… Det finns förresten ett tredje system också, men jag tror knappt någon tänker på det som ett system byggt på Proof. Detta är systemet som den franske kemisten Joseph Louis Gay-Lussac utvecklade. I hans system, döpt efter hans efternamn, är 100° Proof istället absolut alkohol. °40 GL (Gay-Lussac) är därför 40% ABV. Skalan är alltså i praktiken exakt densamma som för ABV. Det systemet behöver vi därför inte gå in närmare på. Okej, men vadan termen då, proof? Det brukar heta att en korrekt blandning av sprit och krut skulle börja brinna vilket förr, i tider då alkoholhalt inte kunde mätas med hydrometrar, skulle utgöra bevis – proof – på dess alkoholhalt. Jag trodde det var nys, men banne mig, det stämmer faktiskt: så gjorde man i Storbritannien på sådär en 15-, 16- och 1700-talen. Den alkoholhalt vid vilken en blandning av krut och sprit brinner är faktiskt sådär omkring en 57,1%. Det visade sig dock vara ett synnerligen godtyckligt sätt att undersöka alkoholhalt, eftersom proportionerna mellan sprit och krut liksom även krutkornens storlek spelar roll för om blandningen brinner eller inte. Därav den stora vetenskapliga kampen för att korrekt mäta alkoholstyrka och som efter en del andra hydrometrar landade i Sikes version. Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

26 Maalis 202439min

REDAKTÖR OCH FASCIST. Davids bok kommer att bli ordentligt typsatt, möjligen i typsnittet Papyrus. Mathias känner sig misshandlad och kränkt – som vi vill ha honom. Dessutom dricker han Spirit of Hven – och gillar det! Vidare dissekerar vi en bäver, eller åtminstone en whisky med dess namn och åtföljande turbolagring. Allt medan Meshuggah spelar 7/12-takt i lagerhusen. Vad var det i glaset? David hade sauternesfatslagrad Vattudalen som lagts på fat 2016 så ganska ordentligt gammal för ett första maltwhiskysläpp, 1203 kronor på Systembolaget; Jeroen hade en tolvårig Glenallachie från Douglas Laings Old Particular. Mathias hade Spirit of Hven Seven Angels no.4 St Jerahmeel, som finns tillgänglig för 797 kronor på Systembolaget. Forcerad fatlagring och the Stockhausen method! Beaver’s Dram Canadian Rye Whisky går loss på 402 kronor, tydligen har Systembolaget inte längre egna länkar till sina varor men se till exempel här: https://www.alltomwhisky.se/2024/03/beavers-dram-en-ny-premium-whisky-fran-kanada/ Stockhausen: https://www.7sealsinnovation.com/en/stockhausen_methode Det här med att snabba på lagringen på whisky: Nicholas Morgan, ”Accelerated ageing, in search of whisky’s Holy Grail”, 16/3 2022: https://www.masterofmalt.com/blog/post/accelerated-ageing-in-search-of-whiskys-holy-grail.aspx Loch Dhu 10 YO: http://tjederswhisky.se/loch-dhu/ Meshuggah! https://www.meshuggah.net/ Kolla också här: https://bourbonveach.com/2020/06/15/a-look-at-the-rapid-aging-of-whiskey/ Återvinning av jäst? bub? förkultur? Vi återkommer kring detta, Daniel! Flóki! https://flokiwhisky.is/ Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

19 Maalis 202437min

PENICILLIN, WHISKYCYKLISTER OCH POLSKA MORD. Vi sparkar igång med Den Glenallachie 12" remix, kollar nyhetsflödet om en tvättäkta mördarwhisky och undrar vad den här lilla forsen egentligen tjattrar om? Sen tar vi reda på varför Amrut egentligen är så himla snice. Vad var det i glaset? Mathias körde vatten, David ett fatsample han trodde var Craigellachie men som var ung Glenallachie, Jeroen avnjöt J. P. Wiser 23 YO. De fem drammarna David drog i sig häromdagen: https://tjederswhisky.se/fem-aktuella-fran-cadenheads/ Penicillin! Inte exakt samma recept men här är en variant: https://www.liquor.com/recipes/penicillin/ The Glenallachie! Martyn Jenkins, The whisky cyclist: http://whiskycyclist.weebly.com/ Glenallachies hemsida: https://theglenallachie.com/ Här lite om grundaren William Delmé-Evans: https://scotchwhisky.com/magazine/whisky-heroes/16288/william-delme-evans/ Lite Glenallachie provad av David för ett gäng år sedan: https://tjederswhisky.se/fyra-ganger-glenallachie/ https://tjederswhisky.se/glenallachie-2005-8-yo-fran-alambic-classique/ Här ligger GlenAllachie: https://maps.app.goo.gl/JH1oGz7wmQTXYzYq5 Den babblande bäcken! Oxford English Dictionary i sin helhet kräver specialinlogg men även vanliga dödliga kan få ut en del här: https://www.oed.com/dictionary/chatter_v Bimbers grundare anklagad för grov kriminalitet ”Dariusz Plazewski” var med och grundade Bimber men heter egentligen Lucasz Ratajewski: https://www.thedrinksbusiness.com/2024/02/bimber-whisky-boss-accused-of-conspiracy-to-murder/ https://www.telegraph.co.uk/news/2024/02/12/london-malt-whisky-double-life-accused-bail-court/ https://www.dailymail.co.uk/news/article-13073901/Boss-hipster-craft-whisky-distillery-facing-extradition-Poland-accused-murder-conspiracy-going-run-20-years-ago-starting-new-double-life-London.html Bimber: https://www.bimberdistillery.co.uk/ Dunphail: https://www.dunphaildistillery.com/ Snice! Här är härliga härliga Dennis Steckel: https://www.facebook.com/dennis.steckel.3 Mer om Dennis: https://www.maltermagasin.se/dennis-steckel-har-amrutfeber/ https://www.amrutdistilleries.com/amrut-fever.php https://whiskyadvocate.com/meet-amrut-super-fan-dennis-steckel/ https://www.whiskynorden.se/reportage/dennis-steckel-den-ultimata-amrutfantasten/ http://www.whiskytower.se/dennis-steckel-mannen-med-amrutfeber-blodet Amrut Snice: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/190317 Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

12 Maalis 202438min

FÖR ATT JULIO MÅLPERS SÄGER SÅ! Vill man få något ordentligt gjort ska man be AI. Spotifys översättning av Jeroens namn till Julio Målpers ger fem av fem bottar i betyg. Hur gör man egentligen med faten när de kommer till destillerierna? Slurpar ur sherryn, läppjar bourbon eller är det mer oromantiskt än så? Vi sticker en pinne i såret på Mathias och berättar den slutliga vinnaren från avsnitt 200. Och firar att vi är jootjooobärs. Kränkt? Jajamen! Vad var det i glaset? Mathias hade en Ncn’ean, David smuttade den indiska whiskyn Kamet, Jeroen körde på Ben Nevis 10. Hur gör destillerierna med faten? Mycket om fathantering och whiskyindustri, även historiskt, kan man läsa om i denna bok: Nicholas Morgan, Everything you need to know about whisky (but are too afraid to ask) (London: Ebury Press, 2021), som kan köpas till exempel här: https://www.bokus.com/bok/9781529108750/everything-you-need-to-know-about-whisky/ STR: enligt denna källa ska dessa fat ha blivit till omkring 2006–2007 och ha berott på att det blev ont om bourbonfat, det har vi inte sett något om tidigare dock så ta det med en nypa salt: https://learn.vadistillery.com/cuvee-casks Vi slutar aldrig prata om avsnitt 200 och dessutom: RÄTT WHISKYNÖRD VANN! https://www.entreawhisky.se/200 Glöm inte att vi numera är jootjooobärs! https://www.youtube.com/@Entreawhisky Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

5 Maalis 202436min