Ursprungsamerikanen har hittat sin plats i samtiden
OBS: Radioessän29 Touko 2019

Ursprungsamerikanen har hittat sin plats i samtiden

I både historieskrivning och populärkultur beskrivs USA:s ursprungsbefolkning ofta som en grupp som inte klarar av den moderna världen. Författaren Mattias Hagberg vill göra upp med den myten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Det svartvita fotografiet, från den 30 januari 1890, är makabert. I den smutsiga snön ligger det stelfrusna liket av den åldrade och obeväpnade siouxhövdingen Big Foot – skjuten till döds av amerikanska soldater av en enda anledning: han och hans stam var i vägen för den nyfödda nationens utbredning från öster till väster.

Massakern vid Wounded Knee, i det som i dag är South Dakota, är ett av de mest brutala dåden i den amerikanska historien. Över 200 män, kvinnor och barn sköts till döds eller lämnades, svårt skadade, att frysa ihjäl i snön.

De skoningslösa morden var kulmen på mer än hundra år av stridigheter mellan den amerikanska ursprungsbefolkningen och den expanderande amerikanska staten. De så kallade Indiankrigen bar drag av folkmord. I sin jakt på lebensraum drog sig den amerikanska statsmakten inte för att utrota sina motståndare – även om målet aldrig var lika tydligt uttalat som hos de tyska nazisterna.

Efter Wounded Knee fanns bara spillror av den ursprungliga befolkningen kvar; knappt 250 000 själar, hopfösta i olika reservat, utan några möjligheter att försörja sig. De betraktades som en halvdöd rest, som en samling reliker dömda att leva på minnen.

Vid 1800-talets slut hade den process som började med Christofer Columbus 1492 nått sin slutpunkt. Den ödesbestämda expansionen – ja, det var så många företrädare för den nya staten såg på sin krigföring – hade nått sitt oundvikliga slut.

De ”underlägsna indianerna” hade fått ge plats åt de ”överlägsna amerikanerna”.

Massakern vid Wounded Knee blev tidigt en symbol. Den kom att beteckna slutpunkten för hela den värld som föregått den europeiska kolonisationen. Symbolvärdet blev så starkt att de flesta beskrivningar av ursprungsbefolkningens kultur och historia kom att sluta just där, vid det stelfrusna liket av Big Foot.

Det var alltså ingen slump att historikern och romanförfattaren Dee Brown gav sin klassiska och ständigt återutgivna skildring av USA:s kolonisation under andra halvan av 1800-talet titeln ”Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee”. Tvärtom. Det var en logisk konsekvens av folkmordspolitiken, även om hans ärende var det rakt motsatta. Dee Brown ville upprätta ursprungsbefolkningen. Han ville berätta om Indiankrigen ur deras perspektiv, men föll ändå in i erövrarnas jargong.

Dee Brown satte undergången i centrum. För honom handlade det om en total ”ödeläggelse av de nordamerikanska indianernas kultur och civilisation”.

Efter Wounded Knee fanns inget kvar; allt det vackra var utplånat; allt det storslagna söndertrasat.

I sitt förord från 1970 skrev han: ”Skulle sedan läsare få se fattigdomen, hopplösheten och smutsen i indianreservaten av idag, hoppas jag att han begriper vilka det är som bär ansvaret för denna tragedi.”

Ja, så har den dominerande bilden av den amerikanska ursprungsbefolkningen sett ut, såväl till höger som vänster, allt sedan slutet av 1800-talet. Deras liv har blivit synonymt med fattigdom och hopplöshet, med smuts och förfall. De har, i bästa fall, betraktats som levande fossil, som intressanta rester av något förgånget. Och i värsta fall som spöken, som gengångare.

Men det finns också ett annat narrativ, en annan historia, som fokuserar på liv istället för på död; på överlevnad istället för på undergång.

Det är en historia om motståndskraft – och om modernitet. Det är en berättelse som tar fasta på det faktum att den amerikanska statsmakten aldrig lyckades utrota den amerikanska ursprungsbefolkningen, trots upprepade försök.

Under de senaste åren har denna motberättelse vuxit sig starkare. Framför allt har en ny generation av författare, konstnärer och akademiker med rötter i ursprungskulturen börjat ge sin bild av verkligheten.

Ett av de mest intressantasta och mest uppmärksammade exemplen på denna trend tar, precis som Dee Brown, avstamp i massakern vid Wounded Knee, men gör en helt annan tolkning. I boken ”The Heartbeat of Wounded Knee”, av författaren och antropologen David Treuer, står inte undergången utan återkomsten i centrum.

Han tecknar den amerikanska ursprungsbefolkningens hela historia, från de första arkeologiska fynden och framåt, men med fokus på tiden efter 1890. Det är ett effektivt grepp som i ett enda slag förskjuter perspektivet och visar upp en mycket mer komplex amerikansk historia än den gängse. I denna berättelse blir utrotningsförsöken en parantes, ett mycket mörkt kapitel, i en annars brokig historia om kultur och civilisation.

Framför allt erbjuder David Treuer, och flera med honom, en effektiv uppgörelse med en av de mest långlivade myterna i det amerikanska samhället; föreställningen att den amerikanska ursprungskulturen inte går att kombinera med det moderna; det vill säga att det är omöjligt att på en och samma gång tillhöra en stam och vara en del av det samtida USA.

Siffrorna talar här sitt tydliga språk. Dagens ursprungskultur är urban, modern och på tillväxt. Runt fem miljoner amerikaner identifierar sig i dag som ”native”, och de flesta av dessa amerikaner lever i någon storstadsregion, som Los Angeles och New York.

Eller, som David Treuer uttrycker det: ”Vi finns numera överallt i det amerikanska samhället, och vi sysslar med det mesta.”

Det som David Treuer, och andra med honom, understryker är alltså detta: Trots århundraden av förtryck och förföljelser har den amerikanska ursprungsbefolkningen överlevt, ja, mer än så, den frodas igen. Men för att se detta krävs nya berättelser och nya perspektiv på historien. Det gäller att tänka bortom 1800-talets brutala krigföring; bortom massakrerna, reservaten och utsvältningen; bortom de svartvita bildarna av de döda kropparna i Wounded Knee. Och bortom samtida bilder av ursprungsamerikaner som fattiga och försupna bidragstagare.

David Treuer och flera av hans samtida pekar på behovet av att ständigt aktualisera det förgångna för att bearbeta det på nytt. Vi blir, så att säga, aldrig färdiga med historien.

Eller, för att tala med Walter Benjamin:

”Att historiskt artikulera någonting förgånget är inte detsamma som att inse ’hur det egentligen var’. Det är detsamma som att tillgodogöra sig en minnesbild sådan den blixtlikt aktualiseras i ett ögonblick då det är fara på färde. […] I varje epok måste samma försök göras på nytt för att rädda traderingen av det förgångna undan konformismen, som står i begrepp att slå den under sig. […] Bara den historieskrivare besitter gåvan att tända hoppets gnista i det förgångna, som är genomsyrad av insikten att inte ens de döda kommer att gå säkra för fienden om han segrar. Och denna fiende har inte upphört att segra.”

Med andra ord: Olika ingångar, perspektiv och tidsskalor förändrar alltid det vi ser.

I detta finns en bred och allmängiltig insikt: Historien är inte, den blir. Den skapas av sitt sammanhang, av de frågor vi väljer att ställa till det förflutna.

Det är en insikt som gäller långt bortom Wounded Knee, i alla samhällen och alla tider. Det förgångna måste ständigt artikuleras på nytt.

Mattias Hagberg, författare

Litteratur

Dee Brown: Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee, Karneval förlag, 2008

David Treuer: The Heartbeat of Wounded Knee, Hudson Street Press, 2019

Jaksot(1000)

Att definiera terrorism: Netanyahu och filosoferna

Att definiera terrorism: Netanyahu och filosoferna

Att terrorism inte definieras av FN är ett problem. Det menar Henrik Lagerlund som funderar över några försök att nagla fast begreppet. Bland andra Benjamin Netanyahus. Lyssna på alla avsnitt i Sverig...

2 Joulu 20259min

Är detta kärlek? Tankar från Raymond Carvers kök

Är detta kärlek? Tankar från Raymond Carvers kök

Vad pratar vi om när vi pratar om kärlek? Emma Engdahl tar Raymond Carver till hjälp när hon funderar över allt som misstas för kärlek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en ...

1 Joulu 202510min

Frantz Fanon: I den Andres blick

Frantz Fanon: I den Andres blick

En mild borgerlig intellektuell psykiatriker och en militant ideolog som glorifierade revolutionära bönder. Farshid Jalalvand funderar över Frantz Fanons motsägelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges...

27 Marras 202510min

Att visa våld: När blir konsten en medbrottsling?

Att visa våld: När blir konsten en medbrottsling?

När verkligt våld blir till konst finns en risk att lidande exploateras. Lejla Cato undersöker strategier för att avbilda det som inte kan avbildas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ:...

26 Marras 202510min

Rumpans kulturhistoria: Röven har klättrat upp i nyllet

Rumpans kulturhistoria: Röven har klättrat upp i nyllet

Från den skönstjärtade Afrodite, till clownen som drattar på ändan rumpan är central både för kropp och kultur. Torbjörn Elensky sätter sig på den och tänker efter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges ...

25 Marras 20259min

Ny historia: Ursprungsamerikanernas fantastiska framgångar

Ny historia: Ursprungsamerikanernas fantastiska framgångar

Segrarna skriver historien, men historien skapas inte av segrare. Och ibland är det förlorarna som vinner. Malin Krutmeijer förklarar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en t...

24 Marras 20259min

Alaine Locke: Harlemrenässansens filosof

Alaine Locke: Harlemrenässansens filosof

Med antologin The New Negro: an Interpretation (1925) fick svart amerikansk kultur en ny kraft. Pontus Kyander berättar om redaktören Alain Lockes liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ES...

20 Marras 202510min

Kinarestaurangen: Mellanrum som hittat sin plats runt om jorden

Kinarestaurangen: Mellanrum som hittat sin plats runt om jorden

Det är inte bara de svenska KInakrogarna som anpassats till lokala förutsättningar. Lin Herngren berättar en fascinerande global historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är ...

19 Marras 202510min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
i-dont-like-mondays
siita-on-vaikea-puhua
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
kolme-kaannekohtaa
poks
antin-palautepalvelu
sita
aikalisa
mamma-mia
yopuolen-tarinoita-2
kaksi-aitia
rss-murhan-anatomia
rss-ootsa-kuullut-tasta
meidan-pitais-puhua
rss-palmujen-varjoissa
rss-nikotellen
ootsa-kuullut-tasta-2
terapeuttiville-qa
lahko