
Bonus: Våra svenska mumier (teaser)
Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gilletDet finns ett antal egyptiska mumier bevarade i Sverige. Bland annat samlade den svenska rasbiologen Gustaf Retzius in ett stort antal skallar från mumier.Bild: Mumiekista för en man Iset-Min, son till Pedinefer-Nedjem och Iwain-Her. Kistan är något påbättrad under 1800-talet. Den innehåller en förfalskad mumie tillverkad av äldre lindor på 1800-talet. på Vänersborgs muséum. Digitalt museum Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
14 Joulu 20221min

Sen upprättelse för egyptiska mumier
Mumier har fascinerat mänskligheten sedan antiken. Under tre tusen år balsamerade egypterna sina döda, prydde dem med hundratals amuletter och statyetter och lade dem i konstfullt utsmyckade kistor för att förbereda sina anhöriga för livet efter döden.Vår fascination har varit så stor att vi glömde bort att det handlade om mänskliga kvarlevor. Under flera århundraden var handeln med mumier varit omfattande. Vi använde malna mumier som en universalmedicin ända fram till 1900-talet. Och mumier har länge varit de största dragplåstren till muséer världen över. Förståelsen för att mumier handlar om mänskliga kvarlevor och att de bör behandlas med respekt är ganska ny.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sofia Häggman, egyptolog och intendent på Medelhavsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Mumier – Fakta, forskning, Fiktion.Mumifiering utvecklades under årtusenden till ett hantverk och skön konst. Den grekiska historikern Herodotos beskrev detaljerat hur processen gick till som innehöll både eteriska oljor, kåda, saltbad, uttag av inälvor samt lindning med linnetyger. Här ingick också otal amuletter och statyetter för att hjälpa den anhöriga till evigheten. Dödsböcker och inskriptioner var också viktiga för att hjälpa den döde vidare i dödsriket.De omsorgsfullt balsamerade mumierna har felaktigt fått oss att tro att de forntida egyptierna var besatta av döden. Avståndet i tid har avidentifierat mumierna och fått oss att glömma bort att mumier en gång var människor som även i döden bör visas respekt.Trots årtusenden av gravplundringar har välbevarade gravkamrar med mumier kunnat grävas ut och ställas ut på världens muséer. Missförstånd vid översättningar av arabiska medicinska handböcker fick européerna att ordinera nermalda mumier som medicin mot en rad sjukdomar.Tidiga europeiska resenärer i Egypten köpte gärna med sig en mumie hem och handeln med mumier var big business i Europa där mumier sålts som medicin från medeltiden fram till 1700-talet. Efterfrågan på mumier fortsatte, även efter att den medicinska effekten började ifrågasättas, till kuriosakabinett och som diplomatiska gåvor.Under 1800-talet dök mumierna upp i skönlitteratur och senare i spelfilmer. Fascinationen inför mumier har fått oss att glömma att det är kvarlevor från människor.Lyssna också på Karl XII:s intresse för mumier.Bild: Hunefers dödabok. Mittpunkten i den övre scenen är mumien av Hunefer, visad med stöd av guden Anubis (eller en präst som bär en schakalmask). Hunefers fru och dotter sörjer, och tre präster utför ritualer. De två prästerna med vita skärp genomför ritualen för att öppna munnen. British Museum. Wikipedia, Public Domain.Musik: Egypt Winds - Middle Eastern Cinematic Trailer Background av Saowakhon, Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
14 Joulu 202246min

Det tragiska slaget vid Visby 1361 (nymixad repris)
När en bondehär mötte den danske kungen Valdemar Atterdags tyska knektar utanför Visbys ringmur den 27 juli år 1361 dödades 1800 gotländska bönder eller närmare hälften av öns manliga vuxna befolkning på landsbygden.Valdemar Atterdag hade med egen kraft byggt upp kungariket Danmarks styrka. Bönderna fruktade skattehöjningar och räknade säkert med stöd från Visbyborgarna. Istället blev det en ren slakt vid ringmuren.I den nymixade reprisen av avsnitt 97 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison som är professor i historia vid Lunds universitet. Han brukar kommentera återskapandet av slaget vid Visby under Medeltidsveckan och är aktuell med boken Sveriges medeltid.I Visbyfranciskanernas årsbok läser vi följande: ”I Herrens år 1361 intog kung Valdemar av Danmark Gotland och Visby, där han dödade omkring ettusen åttahundra bönder i en strid dagen före den helige Jakobs dag.” Massgravarna efter slaget avslöjar att det slaktades allt från småpojkar, vuxna män, gamla män och krymplingar. Varför Visbys borgare bara såg på när bönderna slaktades utanför ringmuren är höljt i ett historiskt dunkel. Relationerna mellan befolkningen på landsbygden och i Visby hade varit ansträngd sedan inbördeskriget år 1288.Efter Valdemars härjningståg fortsatte Gotland att vara ett omstritt område. Ön erövrades år 1394 av vitaliebröderna från Mecklenburg, som gjorde den till bas för sjöröveri. Fyra år senare intogs Gotland av Tyska orden, som i sin tur överlämnade ön till unionsdrottningen Margareta 1408.Bild: Fornsalen på Visby museum, wikipedia Musik: Soundblock Audio.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
10 Joulu 202246min

Uppåkra som kult – och maktcentrum under tusen år (nymixad repris)
Uppåkra utanför Lund är de senaste decenniernas största arkeologiska sensation i Norden. Från början av järnåldern till slutet av vikingatiden fanns här en stadsliknande bebyggelse som täckte mellan 40 och 50 hektar.Här finns rester av ett kulthus som restes senast på 200-talet och som sannolikt stod kvar fram till 800-talet. Runt kulthuset låg det vitnande ben från stora mängder djuroffer och även rester från människooffer. Har finns troligtvis svar på frågor om hur den fornnordiska kulten utövades.I den nymixade reprisen av avsnitt 96 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sofia Winge, platsansvarig vetenskapspedagog/arkeolog Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center.Uppåkra existerade i som stadsliknande bebyggelse i 1000 år – vilket kan jämföras med Birkas 200 år. Birka var dessutom bara en sjundedel av Uppåkras storlek. Kontinuiteten och det strategiska läget visar att det handlar om ett maktcentrum med en stark styrande aristokrati.Märkligt nog nämns inte Uppåkra i några kända skrifter förrän år 1085 i ett gåvobrev av Knut den Helige till Lunds domkyrkokapitel. Och då var Uppåkras storhetstid sedan länge över.Trots att bara 0,2 procent av det forntida Uppåkra har grävts ut har arkeologerna hittat 28 000 metallföremål som innefattar högklassigt hantverk, och visar på livliga handelsförbindelser med bland andra dagens Iran, Uzbekistan, Tunisien, England och Centraleuropa. Även lokala hantverkare visade prov på stort yrkeskunnande.Uppåkra kom att överges ungefär samtidigt som Lund grundades i slutet av 900-talet. Flytten till Lund sätts i samband med att Skåne kristnades och att Danmark enades under en gemensam kung.Musik: Ancient valley av Simon LewisBild: Völund från Uppåkra Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
3 Joulu 202242min

Bonus: THX idag (teaser)
Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gilletGår det att få THX i dag? Finns det paralleller i nutid till kontroverserna kring THX.Bild: Vidarklinikens sjukhus i Ytterjärna, oktober 2012, Wikipedia. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
30 Marras 20221min

THX – i brytpunkten mellan omsorg och kvacksalveri
Preparatet THX kan ha injicerats i upp till 150 000 människor under perioden 1952 till 1989 utan att nytta någonsin bevisades i vetenskapliga experiment. Människor som lämnats utan hopp av en bristfällig cancervård vallfärdade till veterinären Elis Sandberg (1910-89) i Aneby för att få THX som framställdes av kalvbräss.Den karismatiska och empatiske Elis Sandberg blev en följetong i kvällspress och veckopress under årtionden. Slutet för THX kom först efter att det godkänts som naturläkemedel 1987 och kontroverserna upphörde.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Maria Josephson, idéhistoriker vid Karolinska institutet, som är aktuell med boken Lex THX – Historien om Sveriges största medicinska konflikt och den märkvärdiga veterinär som skapade den.Om vi förflyttar oss till 1950-talet så var sjukvården underdimensionerad och behandlingsformerna mot cancer begränsade. Dessutom saknade många läkare kunskap för att hantera människors oro. Många cancerpatienter skickades bara hem för att dö utan smärtlindring. Detta samtidigt som cancerdiagnoserna ökade samhället.Det var denna lucka som Elis Sandberg fyllde med sitt preparat THX, som han var helt övertygad om kunde bota cancer och en rad andra sjukdomar. Många läkare var intresserade av THX när de inte hade någon fungerade behandling att ta till för dödssjuka patienter. Samtidigt medverkade aldrig Elias Sandberg fullt ut för att få sitt preparat vetenskapligt bekräftat.Bild: Veterinär Elis Sandberg 1 januari 1966. Wikipedia, Public Domain.Musik Classical Crossover, MoodMode, Storyblocks Audio.Lyssna också på När syfilis spred skam, galenskap och död över Europa.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
30 Marras 202244min

Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm (nymixad repris)
Snickarmästarens 17-åriga dotter Lena Cajsa Bohman dras inför Södra förstadens kämnarsrätt år 1747 av fadern Anders för olydnad mot föräldrarna. I rätten berättar Lena Cajsa snart detaljerat hur hon legat med en rad män i Stockholms övre skikt som kopplerskan Lovisa von Plat arrangerat.Rättsfallet blir ett titthål in i hur sexhandeln fungerade i Stockholm i mitten av 1700-talet. En tid när sex utanför äktenskapet var olagligt, men inte prostitution i sig. Rättsfallet utvecklar sig till en historia om makt, begär och girighet, om hemliga nätverk och köpslående på utvärdshus, jungfruburar och horbaler.I den nymixade reprisen av avsnitt 95 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Rebecka Lennartsson, som är docent i etnologi och verksam som forskningschef vid Stadsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Mamsell Bohmans fall. Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm.Rättegångsprotokollen berättar om kvinnors villkor i en tid då all utomäktenskaplig sexualitet var förbjuden och ordet prostitution inte användes.Foto: Samuel SvenssonBild: Akvarell av Carl Jakob Mörk, Creative Commons. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
26 Marras 202252min






















