Bakom kulisserna på BBC-scoopet
Medierna15 Marras

Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC:s kris

Det har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.

Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?

Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.

Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingar

Regeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.

Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.

Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?
I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.

Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter.

Klimatenkät
Under arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:
1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?
2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?
3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen
1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.
2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.
3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.

Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet
1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.
2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.
3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.

Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD
1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.
Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.
2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.
3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.
Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.

Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Jaksot(975)

Terrorhugg och TV-reklam

Terrorhugg och TV-reklam

Medieklimatet hårdnar i Danmark efter terrorattacker Satirtecknaren Kurt Westergaard attackerades i förra veckan i sitt hem av en yxbeväpnad man från Somalia, som enligt danska säkerhetspolisen ska ha kopplingar till terroriststämplade Al-Shaabab och till al Qaida. Återigen väcks frågan om Jyllands-Postens satirteckningar 2005, och hur de påverkat förhållandet mellan det moderna samhällets höga krav på yttrandefrihet, och grupper av radikala islamister. Medierna har besökt Danmark efter attacken på Westergaard, och där verkar klimatet snarare ha hårdnat och självcensuren blivit större efter publiceringen. Vi talar också med Säpos Mats Paulsson, chef för kontraterrorismenheten. Nu vill partierna göra TV-reklam I år är det riksdagsval och det första riksdagsvalet i Sverige där partierna får sända partipolitisk reklam i svensk markbunden tv. Partipolitisk reklam i TV har varit en omdebatterad fråga under lång tid i svensk inrikespolitik. Nu ser vi en totalvändning. I dag säger sex av nio partier att de ska göra reklam i tv4 inför årets riksdagsval. Det visar en rundringning som Medierna har gjort. Till och med Socialdemokraterna, som senast i våras skrev en debattartikel där de menade att partipolitisk tv-reklam är ett hot mot demokratin. De enda riksdagspartier som är helt säkra på att de inte kommer göra reklam i TV4 inför valet är Vänsterpartiet, men skälen handlar främst om ekonomi. Hade de haft en större budget hade även de använt sig av erbjudandet från TV4, enligt presschefen Jenny Lindahl Persson. Gazarapporteringen ett år senare Ett år har gått sen den israeliska offensiven mot Gaza - som krävde 1 400 palestinska dödsoffer - och 13 israeliska - och - som ni bland annat kunde höra om här i Medierna - så stoppade den israeliska armén journalister som ville in och rapportera om striderna. Vår reporter Terje Carlsson har träffat den unge tv-reporter som medan resten av världspressen hölls utanför kunde rapportera dygnet runt inifrån Gaza. Ayman Mohyeldin, reporter hos Al Jaziras engelska sändningar, är kritisk till hur internationella medier beskrev kriget för ett år sedan - och till hur bevakningen sker idag. Men vi kan också berätta om palestinska journalister som under hot om våld hindras att rapportera om övergrepp som Hamas begår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Tammi 201034min

Samtal om medieåret 2009

Samtal om medieåret 2009

Veckans program är en årskrönika där vi samtalar med tre av det gångna årets mest uppmärksammde medieprofiler; Åsa Linderborg, kulturchef på Aftonbladet, Andreas Ekström, författare och kulturreporter på Sydsvenska dagbladet samt Emanuel Karlsten, före detta webbredaktör på Dagen, men nyrekryterad redaktör för Expressens sociala medier. I programmet talar vi om 2009 års stora mediehändelser. Om årets stora strider kring organstölder, Sverigedemokraterna och IPRED. Vi tittar även tillbaka på hela 00-talet och pratar om de nya mediernas makt och utbredning samt diskuterar Googles makt och hur man ska kunna ta betalt för journalistik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Tammi 201034min

Medierna 20091226 1103 20091227 1800 även podd 2009-12-28 kl. 14.00

Medierna 20091226 1103 20091227 1800 även podd 2009-12-28 kl. 14.00

"Medierna har hälsat på hos den legendariske journalisten Seymour Hersh. Under 40 år har han utmanat makten i USA med sina avslöjanden och i en ålder av 72 år jagar han fortfarande efter obehagliga sanningar. Hans första stora avslöjande var My Lai-massakern 1969 där över 500 civila vietnameser dödades. Sedan har avslöjandena avlöst varandra och ett av hans senaste stora scoop var om tortyren i Abu Ghraib-fängelset. Seymour Hersh är i sig ett stycke journalisthistoria som ständigt väcker debatt, hyllad av många men också kritiserad och ifrågasatt. Hersh är ideligen upptagen med arbete och samtidigt lite svårflirtad när det gäller intervjuer men Katarina Andersson tog sig ändå till hans lite stökiga, gamla kontor i Washington." Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Joulu 200934min

Medierna 20091219 2009-12-21 kl. 11.00

Medierna 20091219 2009-12-21 kl. 11.00

IB-sanningar och DN-omvälvningar. I veckans Medierna tar vi ett steg närmare sanningen kring anklagelserna av och mot de inblandade i IB- affären. Vi har besökt JMK i Stockholm för att prata om deras nya kontroversiella PR-utbildning och dessutom har vi träffat DN:s nya VD och chefredaktör Gunilla Herlitz för att ta reda på vart Sveriges tyngsta morgontidning är på väg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Joulu 200934min

Säljande barnprogram och bloggbegränsningar

Säljande barnprogram och bloggbegränsningar

Barnprogram - indirekt reklam för leksakerNär det närmar sig jul råder full kommers i leksakshandeln. Trots att reklam riktad mot barn är förbjudet i svensk TV, fungerar många av de barnprogram som visas i bland annat SVT:s Bolibompa i praktiken som marknadsföring för leksaker. Vi tittar närmare på industrin kring barnprogrammen där produktionsbolagen får uppåt 80-90 procent av intäkterna från försäljning av leksaker kopplade till programmen. Begränsat bloggande för journalisterTidningen Villalivs chefredaktör, Ingrid Carlqvist förlorade i veckan jobbet efter att hon på sin fritid bloggat om hur män enligt henne blir rättslösa i samband med vårdnadstvister. En upprörd bloggläsare hörde av sig till tidningens annonsörer och anklagade Ingrid Carlqvist för att försvara pedofiler. Annonsörerna i sin tur hörde av sig till tidningen och chefredaktören förlorade sitt jobb då vd:n fick nog. Var går gränsen för vad man får blogga om? Har journalister inte rätt till samma yttrandefrihet som andra medborgare? Frågan aktualiserades ytterligare då Sveriges Radio presenterade riktlinjer för hur deras medarbetare ska agera på Internet. En policy som på sina håll har blivit hårt kritiserad i bloggvärlden. Tillbaka till bilbrändernaVi återvänder också till debatten om hur medierna har skildrat bilbränderna i förorterna. Vi hör ungdomar, journalister och kritiker som samlats på fritidsgården Vårvinden i Biskopsgården i Göteborg för att diskutera om rapporteringen har gett en rättvis bild av händelserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Joulu 200934min

Medierna 2009-12-05 2009-12-07 kl. 17.00

Medierna 2009-12-05 2009-12-07 kl. 17.00

Vi avslöjar spelet inför det stora grisavslöjandet - två tv-program hade tackat nej till bilderna eftersom Djurrättsalliansen ville styra publiceringen. Men Ekot accepterade villkoren. Medierna berättar också om PR-branschens allt starkare inflytande över journalistiken - där ökar resurserna, samtidigt som de krymper på redaktionerna. Och om SR:s korrespondenter som stod golfstjärnan Tiger Woods för nära för att känna sig bekväma med att rapportera om veckans skandal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Joulu 200934min

Terrordebatt och censurdagbok

Terrordebatt och censurdagbok

Mehdi Ghezali - uthängd eller granskad?I veckan gick Mehdi Ghezalis ombud, advokat Peter Althin ut i en debattartikel i Dagens nyheter och anklagade medierna för oförsiktig och spekulativ rapportering om de tre svenskar som greps i Pakistan i september. I Medierna kan du höra Peter Althin, SvD:s ledarskribent Per Gudmundson och nyhetschef och biträdande ekochef Rolf Stengård debattera om rapporteringen kring de tre svenskarna. "Min vän dödades i journalistmassakern"För två veckor sedan berättade vi i Medierna om hur farligt livet som journalist är i Filippinerna. I veckan dödades 57 personer i en massaker på ön Mindanao i Filippinerna. Bland de döda fanns minst 27 journalister, vilket är den största förlusten för nyhetsmedier i journalistikens historia. Mediernas reporter Martin Schibbye som gjorde reportaget om journalisternas situation i Filippinerna har talat med sina kontakter i landet om massakern. Bland annat hör vi människorättsaktivisten Kelly Delgado som förlorade sin vän och advokat. Hemlig lista ska öka mångfald i SVTPå SVT har man brist på mångfald i nyhetsrapporteringen. För att lösa problemet har man anlitat en kommunikationsbyrå som har gjort en lista på nyhetskällor i miljonprogramsområdena. Medierna har talat både med kommunikationsbyrån och representanter från SVT om denna lista. Svenske reporterns dagbok från diktaturradionFrilansjournalisten Andreas Hedfors har i en månad arbetat som nyhetschef för statsradion i Kirgizistan. Att jobba på en redaktion i en auktoritär regim innebär en kamp mot censur och politisk styrning. I veckans program får vi ta del av Andreas upplevelser i en radiodagbok som han har spelat in för Medierna. Dagboken innehåller berättelser om bortcensurerade inslag, spärrade telefoner och en balansgång mellan journslistik och propaganda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Marras 200934min

Granskat gräv och nya organturer

Granskat gräv och nya organturer

Aftonbladets jobbcoachavslöjande svajarEnligt Aftonbladets granskning av Arbetsförmedlingens jobbcoacher handlar det om ett miljardfiasko, där arbetssökande blir hypnotiserade och utsatta för healing och omprogrammering av hjärnan för skattebetalarnas pengar. Medierna frågar sig hur sann denna bild är - det finns inte ett enda konkret exempel på att Arbetsförmedlingspengar gått till det som Aftonbladet påstår. Ekot stoppade bosnisk Bildt-kritikSveriges Radios Balkankorrespondent Maria Persson-Löfgren fick för några veckor sedan ett inslag från Sarajevo stoppat. I inslaget anklagade mödrar till mördade i Srebrenica förre Bosnien-medlaren Carl Bildt för ansvar för massakern. Maria Persson-Löfgren tror att anklagelserna var för lite "lagom" för SR, men Ekots utrikeschef Christina Gustafsson säger att det handlade om själva inslagets kvalitet. JK-kritik för repressalier mot fria ordetI augusti blev åklagare Rolf Hillegren starkt kritiserad efter sitt uttalande att våldtäkter inom relationer är att likna vid en "ordningsförseelse". Åklagarkammaren som tog avstånd från hans uttalande gav intryck i medierna av att han hade blivit omplacerad. I veckan kom JK med ett beslut där han är kritisk till åklagarkammarens hantering av affären, och anser att man praktiskt taget gett honom andra arbetsuppgifter - vilket kan uppfattas som att han blivit drabbad av repressalier, något som strider mot repressalieförbudet. Medierna har bland annat talat med DN:s ledarksribent Hanne Kjöller som jublade över omplaceringen. Nya turer i organhärvanVi spinner vidare på Aftonbladets omdebatterade artikel om organstölder i Israel. Donald Boström har varit i Israel för att hitta belägg. I Medierna hör du vad han har funnit. Och Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg ångrar delar av ursprungsartikeln. Nu hävdar hon att debatten handlat om något annat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Marras 200934min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

rss-ootsa-kuullut-tasta
aikalisa
kolme-kaannekohtaa
siita-on-vaikea-puhua
olipa-kerran-otsikko
i-dont-like-mondays
sita
poks
antin-palautepalvelu
kaksi-aitia
ootsa-kuullut-tasta-2
mamma-mia
meidan-pitais-puhua
yopuolen-tarinoita-2
rss-murhan-anatomia
loukussa
terapeuttiville-qa
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
joku-tietaa-jotain-2
lahko