Bakom kulisserna på BBC-scoopet
Medierna15 Marras

Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC:s kris

Det har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.

Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?

Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.

Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingar

Regeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.

Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.

Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?
I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.

Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter.

Klimatenkät
Under arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:
1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?
2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?
3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen
1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.
2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.
3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.

Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet
1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.
2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.
3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.

Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD
1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.
Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.
2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.
3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.
Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.

Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Jaksot(975)

Närkontakt med den undre världen

Närkontakt med den undre världen

Betalar brottslingar för samarbeteEftersom brott och brottslingar ofta är hett stoff i medierna, blir förhållandet mellan reportrar och kriminella ofta nära - men också svårbemästrat. Medierna har träffat erfarne reportern Dick Sundevall som berättar om hur han hanterar kontakter med dömda. Just nu jobbar han på en bok om en kontraktsmördare - som får betalt för den tid som ägnas intervjuer. Kritik mot kontroversiell expertI veckan kritiserade Gudrun Schyman Sveriges Television i en debattartikel för att de gett psykoterapauten och barnmorskan Louise Hallin en så framträdande roll, i programmet Ett fall för Louise och återkommande medverkan i morgon-TV. Louise Hallin har bestämda åsikter om vad som är bäst för barn och Gudrun Schyman tycker att en person som i hennes ögon driver så kontroversiella uppfattningar inte ska byggas upp som expert i public service. Louise Hallin replikerar att hennes uttalanden har god grund i vetenskapliga rön. Men SvT:s programdirektör Jan Axelsson konstaterar ändå att Hallin framöver kommer att få möta andra barnexperter i diskussion i morgonsoffan. Journalister som blir mördadeFilippinerna - en demokrati - är ett av världens farligaste länder för journalister. Landet har efter en långvarig mordvåg fått öknamnet Asiens Colombia. Samtidigt som regeringen i landet får kritik för att inte skydda obekväma reportrar tar journalisterna själva emot mutor från olika intressen och blir därför måltavlor för fiender. Martin Schibbye åkte till Filippinerna för att ta reda på varför så många journalister dödas. När Martin Schibbye, helt enligt instruktioner på Filippinska ambassadens hemsida, skulle söka turistvisum var han dessutom med om något anmärkningsvärt. När han förklarade att han ville skriva om mänskliga rättigheter och problem som människohandel fick han träffa konsuln Gunther M Sales - och fick en uppläxning. Hör den i Medierna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Marras 200934min

Flyktinghets och felcitat

Flyktinghets och felcitat

Media anklagas för att främja rasismen Det är medierna som skapar de rasistiska rörelserna. Det påstår i alla fall Gustav Fridolin i TV4:s korta serie Vår Mörka historia som anklagar makten och eliten för att sprida rasistiska budskap. Vår mörka historias attacker på medier sänds på söndag i TV4. Gustav Fridolin får mothugg av Jan Axelsson, programchef på SVT och Mats Lundegård, tidigare DN-skribent. Forskare som uttalar sig i programmet Vår mörka historia säger till Medierna att det inte går att slå fast att mediers skriverier och attacker mot flyktingförläggningar hör ihop. Boken De apatiska kritiseras Gellert Tamas får nu kritik för hur han citerat medverkande i sin hyllade bok De apatiska. Det är åklagaren Lise Tamm som anklagar honom för att ha skapat en svartvit historia genom att förfalska citat. Gellert Tamas förnekar detta helt. Och mitt i striden finns inspelningar av hans intervjuer med Tamm, som Medierna lyssnat på. Privat inverkan på nyhetsvärdering Rapporteringen efter Expressens avslöjande att Jan Guillou samarbetade med KGB har skilt sig mellan olika tidningar. Medan Expressen följde upp sitt avslöjande med drygt 50 sidor skrev konkurrenten Aftonbladet inte ens ett dussin. Eftersom Jan Guillou är Aftonbladets krönikör beror dock skillnaderna inte bara på olika nyhetsvärdering. Privata relationer, känslor och kanske även ekonomi har blivit avgörande för hur omfattande rapporteringen har varit. Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenska Dagbladet, kritiserar inte minst Jan Helin för att han inte har ett neutralt förhållningssätt till nyheter som KGB-affären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Marras 200934min

De stora avslöjandena

De stora avslöjandena

I veckans sändning - som endast sker söndag kl 18 - får vi höra tre av de specialreportage om stora avslöjanden som sändes i somras.På vår sida om kan du läsa om alla de nio reportage om svenska avslöjanden som vi sände i somras.IB fortfarande största scoopetI mitten på 70-talet skakades det svenska samhället om av det som nog fortfarande är ett oöverträffat journalistiskt avslöjande - IB-affären.IB - informationsbyrån - var en mycket hemlig underrättelseorganisation, som både kartlade kommunister och bedrev utrikesspionage, och det var den lilla vänstertidningen Folket i Bild Kulturfront som avslöjade organisationen, som inte ens riksdagen kände till.Avslöjandet har jämförts med Watergate, men här kunde makthavarna sitta kvar, och reportrarna som gjorde avslöjandet - de hamnade bakom galler. Korruptionsskandalen i MotalaNär reportern Britt-Marie Citron på Motala tidning avslöjade en stor korruptionsskandal i Motala fick flera kommunpolitiker avgå. Och dessutom ledde hennes scoop till att en lång rad lokala tidningar runt om i landet avslöjade de egna politikernas liknande missbruk av skattepengar.Egyptier stämmer amerikanskt bolag efter Bromma-avvisningenI veckans tredje reportage berättar vi om en ny vändning i ett av de senaste årens största svenska scoop. En av de två egyptier som under förnedrande former flögs från Bromma till tortyr i hemlandet stämmer nu i USA det bolag som skötte flygplanet, berättar människorättsjuristen Julia Hall för Medierna.Det var TV4:s Kalla Fakta som 2004 avslöjade hur CIA och Säpo medverkat till avslöjandet. Vi får höra historien om hur säkerhetstjänsterna lurades att avslöja sig själva - och vem reportern var som gjorde det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Marras 200934min

Brottslingar och extremister

Brottslingar och extremister

Reportage som reklampelareLedaren för Original Gangsters fick indrivningsuppdrag tack vare ett Rapportinslag. Det säger åklagaren i ett uppmärksammat mål. I veckan begärde åklagaren honom häktad i sin frånvaro. Medierna har talat med Rapport om vilket ansvar journalister har när bevakningen av kriminella samtidigt blir skyltfönster för deras kriminalitet. Objektivt om SverigedemokraternaI veckan har Sverigedemokraternas islamkritiska debattartikel i Aftonbladet diskuterats i varenda tv-soffa. Medierna har talat med två av de reportrar som har mest erfarenhet av att skildra Sverigedemokraterna. Och så får Aftonbladets chefredaktör reda ut om han anser att man ska vara neutral inför ett parti som SD. Ny roll för recensenternaDe en gång enväldiga recensenterna är nu utmanade: i dag får de mothugg av läsarna både vad gäller åsikter och faktauppgifter i texterna. Det är Internets alla nya uttrycksmöjligheter som skapat en ny situation. I Medierna berättar bland andra recensenten Jan Gradvall om den nya situationen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Loka 200934min

Domstolar och yttrandefrihet

Domstolar och yttrandefrihet

Konsten att intervjua adelnJournalisten och författaren Björn af Kleen hotas av stora böter om han publicerar en text om baron Carl Gripenstedt i sin kommande bok om adeln Jorden de ärvde.Gripenstedt hävdar att Björn af Kleen har brutit ett avtal de haft om att han ska kunna dra sig ur boken om han inte är nöjd med texten. Nu har han tagit det till domstol och hoppas på att rätten bestämmer ett vite på en miljon kronor om texten publiceras.I Medierna förklarar både Carl Gripenstedt och Björn af Kleen hur de ser på saken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fiskeföretagaren slår tillbakaNär frilansjournalisten Fredrik Laurin hårdgranskade fiskebåtsägaren och fiskhandlaren Coco Belfrage i magasinet Filter reagerade den framgångsrike företagaren från lilla skånska orten Arild med både en köpt motartikel på sajten second-opinion.se och tal om juridiska åtgärder. Det väcker frågan om hur Internet förändrat möjligheterna för granskade personer att försvara sig mot medierna. Dole om Bananas!*-backandetTurerna har varit många kring den kontroversiella svenska filmen Bananas!* som går hårt åt fruktjätten Dole i en film om nicaraguanska fruktarbetare och deras kamp att få skadestånd från företaget. Och i veckan kom en kanske lite överraskande nyhet - att DOLE drar tillbaka sin stämning av producenterna bakom filmen - med hänvisning till yttrandefriheten. Medierna ringde upp Dole för att höra hur man tänkt och varför man väljer att dra tilbaka stämningen. Frankrike stämmer vittnenI Frankrike har inrikesministern tagit initiativ till att vittnen till en dödsolycka där polisen var inblandad stäms, sedan de motsagt polisens version. Inrikesministern hävdar att vittnena ljuger, medan andra oroas för att åtalet hotar yttrandefriheten.

17 Loka 200934min

Apati och annonsfinansiering

Apati och annonsfinansiering

Medierna gick maktens ärende om apatiska barnMedierna gick maktens ärende och spred bilden att apatiska flyktingbarn simulerade. Den kritiken framför författaren Gellert Tamas, som kommit med den uppmärksammade boken De apatiska. Inte minst kritiserar han Svenska Dagbladet, som med anonyma källor berättade om polisanmälningar och om asylresebyråer som påstods instruera om hur man kunde droga barn till apati. I Medierna kommenterar SvD kritiken. Men det handlade inte bara om en enskild tidning - Gellert Tamas visar hur en rad medier under 2005 plötsligt byter sida från att uttrycka sympati för de apatiska barnen till att se dem som simulanter. Vad utlöste denna förändring? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så kommer annonsörerna in i programmenI takt med att tv-bolagens oro för att tittarna ska hoppa över annonserna ökar, växer trycket på att hitta nya sätt att finansiera tv-programmen. I dag har de flesta produktionsbolag en avdelning för ”AFP” – annonsörsfinansierad produktion. Medierna har hälsat på i den här delen av branschen för att få höra hur det går till när man skapar innehåll där annonsörerna inte finns mellan utan inuti programmen. Krigsförbrytartribunal dömer journalisterKrigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien dömde nyligen franska journalisten Florence Hartman till dryga böter. Tribunalen, som annars sysslar med att utreda de grövsta brotten mot mänskligheten, har dömt flera journalister för ”domstolstrots” – i praktiken för att de spritt information domstolen anser sekretessbelagd. I Medierna kritiseras domarna skarpt av människorättsaktivister på Balkan.

10 Loka 200934min

Polistystnad och verklighetstro

Polistystnad och verklighetstro

I Uppsala har polisen flera gånger dröjt mycket länge med att berätta om viktiga händelser för medierna. Detta är ett växande problem, eftersom en viktigt källa till nyheter nu tystnar: polisradion. P3-programmet Verkligheten slog nyligen i reportage om den kristna organisationen Trosgnistan fast att organisationen tror att förböner kan bota sjukdomar som HIV/AIDS - och kopplade dessutom detta till att man får statliga pengar från Sida för att bedriva biståndsarbete. På organisationen Trosgnistan är man upprörda över reportaget - som man anser vara osakligt och försåtligt uppbyggt. Medierna sammanförde Göran Duveskog på Trosgnistan med Verklighetens reporter, Magnus Arvidsson, i en debatt på vår redaktion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Polisen mörkar nyheterI Uppsala har polisen flera gånger dröjt mycket länge med att berätta om viktiga händelser för medierna. Detta är ett växande problem, eftersom en viktigt källa till nyheter nu tystnar: polisradion. Nu stängs den tidigare öppna polisradion och ersätts av det krypterade Rakel-systemet. Det gör medierna beroende av att polisen på eget initiativ berättar när något händer. En undersökning Medierna gjort visar att 21 av 25 lokalradiostationer saknar förtroende för polisens öppenhet med nyheter. Kritik mot skildring av kristet biståndsprojektP3-programmet Verkligheten slog nyligen i reportage om den kristna organisationen Trosgnistan fast att organisationen tror att förböner kan bota sjukdomar som HIV/AIDS - och kopplade dessutom detta till att man får statliga pengar från Sida för att bedriva biståndsarbete. Men Sida säger att det inte finns några misstankar om att biståndspengarna används felaktigt - och på organisationen Trosgnistan är man upprörda över reportaget - som man anser vara osakligt och försåtligt uppbyggt, för att skapa en koppling som inte finns mellan deras förböner och deras biståndsarbete, där de framstår som bisarra för de flesta lyssnare, genom uppspelning av just förbönerna. Medierna sammanförde Göran Duveskog på Trosgnistan med Verklighetens reporter, Magnus Arvidsson, i en debatt på vår redaktion.

3 Loka 200934min

Brinnande förorter och dompterade journalister

Brinnande förorter och dompterade journalister

Dramatiserande förortsrapportering kritiserasJournalisterna jagar efter svaret på varför det brinner bilar i landets förorter. Frågan är om de lyckas. I Medierna tar vi upp rapporteringen om bilbränderna och följer i tidningen Aftonbladets fotspår. Tidningen gjorde nyligen ett reportage från tre förorter. Det handlar om fattiga ungdomar i förorten som "förklarat krig" mot samhället, kommer man fram till, och på förstasidan förklarar man att "Nu är de beredda att MÖRDA POLISER".Vi har träffat några av de ungdomar som intervjuades, och som säger att de inte känner igen mycket av bilden som ges i reportaget.Aftonbladets chefredaktör Jan Helin svarar på kritiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alliansen vs AktuelltPolitikerna använder sig av alltmer raffinerade mediestrategier så här i valrörelse-tider. I veckan har debatten handlat om hur regeringen lyckats "skedmata" journalisterna med nyheter ur budgetproppen i nästan en månads tid.Men hur gör en nyhetsredaktion när regeringen ringer och erbjuder sig för en intervju men på stränga villkor? Medierna har varit på SVT:s Aktuellt som har erfarenhet av detta. Medieutredningen som bidde ingentingRegeringen vill inte utreda mediekoncentrationen i Sverige. Beskedet kom i veckans kulturproposition. Medierna har pratat med Helene Petersson, socialdemokratisk riksdagsledamot, som närmast av en slump fick igenom sitt förslag för snart två år sen. Hon är kritisk till hur regeringen har behandlat riksdagsbeslutet.Erik Kristow, politisk sakkunnig hos kulturministern, motiverar regeringens beslut.

26 Syys 200934min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

rss-ootsa-kuullut-tasta
aikalisa
kolme-kaannekohtaa
siita-on-vaikea-puhua
olipa-kerran-otsikko
i-dont-like-mondays
sita
poks
antin-palautepalvelu
kaksi-aitia
ootsa-kuullut-tasta-2
mamma-mia
meidan-pitais-puhua
yopuolen-tarinoita-2
rss-murhan-anatomia
loukussa
terapeuttiville-qa
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
joku-tietaa-jotain-2
lahko